Vem är det Obama försöker skydda när han kritiserar den egna underrättelsetjänsten, sig själv eller flygpassagerarna? 

Varje gång en terrorincident inträffar tycker sig kritikerna se ett mönster.

Men först i efterhand.

Efterspelet till juldagens terrordrama i ett plan på väg att landa i Detroit följer ett välkänt manus. Det visar sig alltid att den skyldige på något sätt kunnat tänkas vara misstänkt terrorist och att diverse varningssignaler funnits där.

Saker som inte verkade särskilt alarmerande före attacken framstår i ett annat ljus efter.

Så var det efter dåden den 11 september 2001 och så har det varit efter så gott som varenda terrordåd efter det. Från skobombaren Richard Reid till juldagens nigerian Umar Farouk Abdulmutallab.

När president Obama talar om ”oacceptabla”  och ”systematiska” säkerhetsmissar av underrättelsetjänsten så underkänner han egentligen sitt eget ledarskap på området. Det är ett försök att ta udden av kritiken att han inte gjort tillräckligt.

Istället för att försvara systemet går han på offensiven. Han flyttar ansvaret från sin själv till andra.

En terrorattack på hemmaplan vore givetvis en stor motgång för Obama som redan anklagas för att vara ”soft on terror”.

I jakten på syndabockar är den bistra sanningen ändå att det är extremt svårt att i förväg förutse vilka som kan tänkas genomföra en terroristattack.

Bara på FBI:s terrorbevakningslista finns över 400 000 individer och totalt över en miljon identiteter. Varje dag görs 1 200 ändringar där nya personer förs in och andra tas bort. Bara en mindre grupp på under 4 000 är svartlistade för att gå på ett flyg.

Vid sidan av den listan finns det andra listor över personer som inte är misstänkta för terrorism men som man ändå bör hålla ett öga på. 

En månad före terrorförsöket hade CIA eller övriga underrätteleorgan aldrig hört talas om Abdulmutallab. Han fanns inte ens på några listor.

Av detta kan man bara dra en enda rimlig slutsats.

Det kommer alltid att finnas fall där terrorister slinker igenom säkerhetsnätet. Att tro något annat är att lura sig själv.

För varje ny säkerhetsåtgärd som införs hittar supermotiverade terrorister nya kryphål.

Direkt efter en incident är alla på tå. Säkerhetskontrollerna är extra stränga. Sen kommer den monotona vardagen tillbaka och en lite slappare inställning. Både hos den som granskar dataskärmen i flygplatskontrollen och den som sitter på ett underrättelsetjänst kontor och analyserar information.

Nyligen flög jag från Berlin till Stockholm. I handbagaget hade jag med mig en tysk bredbar korv. Innehållet överskred tillåtna 10 ml. Säkerhetsvakten såg den på skärmen, upplyste mig vänligt om att den räknades som flytande vara men lät mig behålla den. Om detta varit strax efter att vätskor förbjöds hade han varit stenhård och kastat den i papperskorgen.

Jag är glad att jag fick behålla min korv men tänk om det varit explosiva vätskor i den.

Visst är det bra med säkerhet men den är inte absolut.

Tror inte det tar särskilt lång tid innan Obama åter skäller på underrättelsetjänsten.