När Nordkorea i dag firade Kim Jong-ils 68-årsdag uppmanade statliga media till absolut tillit och lydnad för ”den käre ledaren”.

Jag förstår att man tvingas gå ut med uppmaningen.

Måste vara svårt för folket att hylla en ledare som låter den egna befolkningen svälta.

Det hjälper liksom inte att Kim delade ut presenter till barnen i TV.

Frågan är hur länge de hårt prövade nordkoreanerna ska tvinga stå ut med det kommunistiska experiment eliten i Pyongyang driver vidare av rädsla för att förlora makten.

Att denna perverterade Stalindröm i globaliseringens tidevarv kan leva vidare år efter år är både skrämmande och fascinerande. 2010 borde det vara omöjligt att isolera ett folk på 24 miljoner människor från omvärlden.

Två år har gått sedan Kim Jong-il påstods ha råkat ut för en hjärtinfarkt. Fortfarande vet vi inte om uppgifterna stämmer eller inte.

När en sydkoreansk tankesmedja hävdar att han regelbundet får dialys för problem med njurarna och är deprimerad så kan uppgifterna mycket väl vara korrekta. Men den kan likväl vara totalt osanna även om källorna sägs vara ”väldigt säkra”.

Faktum är att världen inte ens är säker på var eller vilket år Kim Jong-il föddes. Koreaexperter hävdar att diktatorn egentligen är ett år äldre men att han ändrat födelseår så att hans 70-årsdag ska sammanfalla med firandet av den legendariske fadern Kim Il Sungs 100-års jubileum.

Vad vi vet säkert är att befolkningen på kort tid drabbats av två katastrofer. 

Skörden har ännu en gång slagit fel på grund av oväder (och ineffektiva brukningsmetoder). Minst en tredjedel av landets invånare är beroende av mathjälp utifrån. Många får ingen utan tvingas svälta. Statens knappa resurser går i första hand till att hålla militären nöjd.

Under förra året genomförde Kim Jong-il en valutareform där den koreanska wonen fick nya sedlar. På ett bräde raderades en stor del av befolkningens privata besparingar ut  (i den mån de hade några). Därmed satte regimen också stopp för den lilla privata marknad man börjat tillåta.

Den som spanar längs horisonten har svårt att upptäcka några tecken på regimens fall. Visserligen börjar Kim Jong-il så smått falla för åldersstrecket men familjedynastin ser ändå ut att leva vidare.

Åtminstone om man får tro de som likt forna tiders kremlologer nagelfar varenda informationsbit som regimen släpper. De spår till och med i blommor.

Den 8 januari fick yngste sonen Kim Jong Un en begonia på sin födelsedag. Exakt samma datum 1988 mottog Kom Jong-Il en begonia vilket anses ha varit tecknet på att han valts ut till att efterträda sin far.

Kim Jong Un har tidigare pekats ut som näste diktator. Han är så hemlig att det ännu inte finns några bilder av honom i vuxen ålder. Jong Un har ännu inte fyllt 30. 

Officiella medier uppger att Kim Jong-il firade sin födelsedag på en av Pyongyangs bästa krogar. På menyn stod sköldpadda i olika varianter. Kim sägs själv ha gett ”exakta instruktioner” för tillagningen precis som han för några år sedan påstod ha spelat en 18-håls golfbana på 23 slag.

Vi kan le i mjugg men jag tror nordkoreanerna har rätt lätt att hålla sig för skratt.