Europa ger inga skäl att tro på fiasko för Sverigedemokraterna
avHur går det för högerextrema partier som lyckas ta sig in i de nationella parlamenten i Europa?
Överraskande bra.
Lyckas de etablerade partierna frysa ut eller motarbeta dem?
Nej. Oftast samarbetar de istället med högextremisterna.
Med andra ord finns det inga skäl att tro på eller hoppas på ett fiasko för Sverigedemokraterna om de kommer in i Sveriges riksdag. Inte ett da capo av Ny Demokratis snabba uppgång och fall.
Hamnade på den liberala tankesmedjan Fores förvånansvärt välbesatta frukostmöte om högerextremism i Europa. Men så är det bara fem dagar kvar till att Sverige kan få uppleva vad resten av Europa länge levt med, högerextrema partier i parlamentet.
Journalisten Lisa Bjurwald som gjort en djupdykning bland de högerextrema partierna erbjuder inte mycket hopp. I muslimer och romer har de högerextrema lyckats identifiera en gemensam fiende som de kan hänga upp sitt allmänt främlingsfientliga budskap på.
– Högerextremisterna brukar kännetecknas av konstant inre splittring, menar Bjurwald. Efter 11 september har de i faran för en islamskt maktövertagande hittat ett tema att enas kring.
Hon tycker sig se att de nationalistiska och rasistiska rörelserna samarbetar alltmer över nationsgränserna. Samma affischer och slagord återkommer över hela kontinenten.
– Hela strategin har blivit mer familjevänlig. De har bytt ut kängorna mot slipsar.
En förändring som bidragit till att fler högerextrema partier knackar på porten till regeringsmakten.
När högerpopulisten Jörg Haider tog plats i Österrikes regering 1999 kom det som en chock. EU svarade med en bojkott av landet. I dag är extremhögern etablerad och i viss mån även accepterad.
I Italien sitter Lega Nord med i Silvio Berlusconis regering utan att det hörs några krav på EU-bojkotter. I Schweiz är Folkpartiet (ingen koppling till det svenska) med i regeringen.
I Holland förhandlar ett av landets liberala partier med islamofoben Geert Wilders Frihetsparti för att få deras stöd att regera. Partiet fick 15 procent av rösterna i senaste valet.
I Ungern fick Jobbik 17 procent i vårens val.
Hälften av EU-ländernas parlament innehåller främlingsfientliga partier. Lägg till det Norge och Schweiz.
Oavsett vad de etabletade politikerna säger före valen så styrs de av realpolitiska fakta när regeringar ska bildas. I många fall vill de hålla de högerextrema borta ur regeringen men är ändå beredda att genomföra delar av deras politik mot att få de högerextremas stöd att regera. Viljan att få makt är större än obehagskänslorna inför de främlingsfientliga.
Dansk Folkeparti i Danmark är ett tydligt exempel på hur ett extremparti fått oproportioneligt stort inflytande över politiken utan att ens sitta i regeringen. Effekten är att partiet växt i varenda val sedan de kom in i folketinget 1998.
Utvecklingskurvan ser likadan ut för Fremskritspartiet i Norge, Folkpartiet i Schweiz och ett antal andra främlingsfientliga partier. Österrikiska FPÖ och utbrytaren BZÖ fick tillsammans 29 procent av rösterna 2008. En ökning med två procent jämfört med nio år tidigare.
Betydligt svårare är det att hitta exempel på högerextrema partier som suttit i parlamentet och sedan börjat gå kräftgång.
Bert Karlssons och Ian Wachtmeisters Ny Demokrati är ett av få tillfällen när populistiska partier gått upp som en sol och ner som en pannkaka. Ett faktum som många i Sverige tolkade som att vi på något sätt är immuna mot extrempartier.
Ska man tro opinionsmätningarna har vaccinet slutat verka.
Kommer Sverigedemokraterna in är de svåra att bekämpa vilken taktik de etablerade än väljer.
En titt mot Europa visar att de etablerade partierna oftast anpassar sig till de högerextremas ståndpunkter i ett försök att neutralisera dem. Vilket för hela politiken åt höger.
Frysa ut dem funkar inte heller. Då hamnar de i offerrollen.
Alla vill veta hur man ska bära sig åt men ingen har några bra svar.
Kanske av det enkla skälet att de främlingsfientliga bara suger upp och utnyttjar en oro och otrygghet som redan finns hos många människor och som de etablerade partierna av någon anledning har svårt att fånga upp.