Behöver Sydkorea genomföra militärövningar intill Nordkoreas gräns?

Självfallet inte.

Däremot har man ett stort behov av att visa att man inte böjer sig för nordkoreanska hot.

Det är förmodligen så man ska se på det faktum att Sydkorea inom loppet av en månad genomfört två militärövningar på en omstridd ö bara elva kilometer från Nordkorea.

Man kan tycka att det är onödigt provokativt att hålla skjutövningar med skarp ammunition när Sydkorea är väl medvetet om att det var just sådana övningar som fick Nordkorea att gå till attack den 23 november. De riskerar att trappa upp en redan väldigt farlig situation.

För att markera att man den här gången var beredd att slå tillbaka med full kraft cirkulerade sydkoreanska stridsflygplan i området, redo att slå till mot mål i Nordkorea i den händelse diktaturen gjorde allvar av sitt hot om ”katastrofala följder”.

Situationen mellan de två länderna är redan oerhört spänd och även om ingen av dem egentligen vill ha ett fullskaligt krig så kan den här typen av skärmytslingar få en snöbollseffekt av våld som är svår att få stopp på.

En terrorbalans råder mellan de två länderna som fortfarande formellt är i krig med varandra. Vapenstilleståndet från 1953 har aldrig följts av något fredsavtal. Efter två allvarliga attacker i år har den balansen rubbats till nordsidans fördel.

Först sänkte man ett sydkoreanskt krigsfartyg med 46 döda som följd. Nordkorea förnekade visserligen men en internationell undersökningskommission hävdar att fartyget sänktes av en nordkoreansk torped.

Sen attackerade man ön Yeonpyeong och dödade fyra människor, två av dem civila. Just att civila dödades gjorde attacken extra allvarlig och tvingade Sydkorea att höja insatsen.

Sydsidan behöver visa att man är beredd att stå upp mot nordsidan provokationer, en press som inte minst kommer från den egna befolkningen som börjat tröttna på att Nordkorea verkar kunna göra vad som helst utan att syd sätter hårt mot hårt.

Alternativet är att riskera att diktatorn Kim Jong-il och hans militär går längre och längre.

Även om läget mellan de två länderna alltid varit spänt är dagens situation förmodligen den mest hotfulla sedan Koreakriget. Nordkorea anser att de fem aktuella öarna tillhör dem och vill inte erkänna den gränsdragning som FN-kommandot gjorde i slutet av Koreakriget.

Ingen vet säkert varför Nordkorea uppträder extra aggressivt just nu men troligen hänger det samman med att en sjuklig Kim Jong-il är på väg att lämna över makten till sin yngste son Kim Jong-un, 26, precis som legendariske landsfadern Kim il-Sung en gång lämnade över makten till sonen Kim Jong-il.

Kanske är Kim Jong-il rädd att det av omvärlden ska uppfattas som ett svaghetstecken att han lämnar över till en ung och politiskt oerfaren son. Kanske känner han ett behov av att ge sonen lite hjälp på traven med att etablera sig med en militär ”seger”.

Att Nordkorea den här gången inte – åtminstone inte ännu – gjort allvar av sitt hot om ”katastrofala följder” kan tolkas som att man inser att Sydkorea menar allvar med sitt hot att slå tillbaka.

I så fall är terrorbalansen återupprättad och situationen kan på sikt lugna ner sig.

Trots allt är Kim Jong-il huvudmål att bevara familjedynastin viktigare än att starta krig mot Sydkorea.