Startsida / Inlägg

Våg av självmordsbränningar i revoltens fotspår

av Wolfgang Hansson, Aftonbladet

Den unge mannen som bokstavligen tände gnistan till folkets revolt i Tunisien har startat en trend.

Runtom i Arabvärlden sätter unga människor eld på sig själva för att protestera mot orättvisor.

Kan de tända fler revolutioner?

Att bränna sig själv till döds är en extrem handling som väcker starka känslor. Känslor av avsky och äckel men också av beundran och vrede.

När 26-årige Mohammed Bouazizi dränkte sig själv i bensin kunde han inte veta att hans handling skulle bli den utlösande faktorn till en politisk revolution. Han handlade utifrån desperation. Välutbildad tvingades han sälja grönsaker från en kärra för att överleva. När polisen konfiskerade kärran fick han nog.

När den politiska sprängkraften i hans handling blev uppenbar har den resulterat i ett antal copy-cats.

På bara en vecka har sex fall rapporterats från Tunisiens grannland Algeriet, en annan av arabvärldens förtryckarregimer som också skakats av gatuprotester mot höga matpriser och arbetslöshet.

De fem männen satte alla eld på sig själva utanför olika officiella byggnader. En kvinna dränkte sig i bensin men blev övertalad av en myndighetsperson att avbryta.

Flera fall har också rapporteras från Egypten, ett land med omfattande förtryck av oppositionella. Myndigheterna är så oroliga att de satt ut extra bevakning för att stoppa eventuella självbrännare innan de hinner skrida till verket. Hittills har minst tre lyckats ändå.

I Mauritanien satte Yacoub Dahoud eld på sig själv utanför parlamentsbyggnaden. Han startade nyligen en grupp på facebook mot korruption och tyranni i landet där han undrade om inte tiden var mogen för mauritanierna att ”välja frihet”. På facebook hade han även lagt ut en hyllning till Bouazizi, ”Vi kommer aldrig att glömma dig”.

Men trots längtan efter förändring och alla villiga självmordsbrännare har revolutionerna än så länge uteblivit i Tunisiens grannländer. Där verkar det inte räcka med en frustrerad fackla för att tända folkmassan. Åtminstone inte än.

En viktig skillnad finns mellan Tunisien och de övriga. Medan medelklassen dominerar i revoltens hemland utgör de fattiga grundstommen i grannländerna.

Självbränning som politiskt vapen är inte ny. Buddhistmunken Thich Quang Duc förvandlade sig själv till en fackla på en gata i Saigon i Sydvietnam för att protestera mot regimens diskriminering mot munkarna. Snart började fler och fler munkar bränna sig själva som en protest mot USA:s krig i Vietnam.

Ett annat exempel är den unge tjecken Jan Palach som lät sig själv gå upp i rök på Vaclavplatsen i Prag som en protest mot Sovjetunionens invasion av hans hemland 1968.

En handling som på allvar tände motståndet.