Alla letar efter tecken på hur det ska sluta i Libyen.

Jag kollar på landets diplomater.

Uppenbarligen tror många av dem att Muammar Gaddafis dagar är räknade.

Jag vill inte påstå att alla de som nu hoppar av är cyniker som satt upp fingret i luften och känt efter varåt vinden blåser. Säkert är en del av dem ärligt upprörda över hur Gaddafis säkerhetsstyrkor mördar urskiljningslöst.

Ändå är jag övertygad om att många av dem också tänker på framtiden. En framtid där de uppenbarligen inte räknar med att Gaddafi leder landet.

Att så många hoppat av de senaste dagarna är ett säkert tecken på hur illa ute regimen är. Den som inte hoppar av nu riskerar att förknippas ännu hårdare med Gaddafis styre och därmed förlora alla chanser att ha kvar diplomatjobbet när nya makthavare tagit över.

Lyckas Gaddafi mot förmodan rida ut stormen så är de kritiska diplomaterna rökta men då kan de söka politisk asyl istället med hänvisning till att de nästan säkert avrättas om de återvänder till hemlandet.

Ett antal tunga diplomater har redan hoppat av och/eller krävt Gaddafis avgång.

Libyens biträdande FN-ambassadör Ibrahim Dabbashi har sammankallat ett extrainsatt möte i FN:s säkerhetsråd för att få det internationella samfundet att gripa in mot Gaddafis massaker på sitt eget folk. USA-ambassadören Ali Aujali uppmanar Gaddafi att avgå.

Libyens ambassadör i Bangladesh har sagt upp sig och den i Indien planerar att göra samma sak.

De libyska ambassaderna i Malaysia och Australien meddelade att de inte längre representerar Gaddafi,

I går hoppade tre anställda på libyska ambassaden i Stockholm av liksom Libyens representant i Arabförbundet.

FN har till och med skyldighet att agera men troligen slutar det hela ändå med en halvmesyr. 2005 antogs principen om Responsibility to protect (ansvar att skydda).

– Om en regering inte klarar av att skydda sin civilbefolkning övergår ansvaret till det internationella samfundet och framförallt FN, förklarar Ove Bring, professor i folkrätt.

FN har en verktygslåda som sträcker sig från diplomatiska markeringar till en så kallad humanitär intervention, en militär invasion av landet ifråga.

Det senare kan mer eller mindre uteslutas i fallet Libyen. Åtminstone på det här stadiet. Kina skulle som en av säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar lägga in sitt veto.

– Kina vill inte ha ett prejudikat för den här typen av interventioner, säger Ove Bring. De är rädda att det hotar den nationella suveräniteten.

Så slutresultatet av dagens möte blir förmodligen ett kraftfullt fördömande av Libyen men som inte backas upp av några konkreta åtgärder mot Gaddafi.

Men håll koll på om fler libyska diplomater kastar in handduken.