Är den fria rörligheten i Europa snart ett minne blott?

Med tanke på hur Italien, Frankrike och Danmark agerat den senaste tiden finns det fog för oro. Främlingsfientliga krafter vinner mark och Fästning Europa kryper närmare.

Den fria rörligheten för människor och varor är en av grundpelarna som hela EU-bygget vilar på. 1995 manifesterades det i Schengenavtalet som innebär att människor kan resa mellan nästan alla EU-länder utan pass.

Tanken var att när man väl var inne i EU så var hade man fått en ok-stämpel på sig. Då fick man röra sig fritt mellan de 25 länder som ingår i samarbetet.

Under trycket av de senaste årens flyktingströmmar från Asien och nu senast Nordafrika har Schengen börjat knaka i fogarna.

En rejäl spricka blev det när Italien under våren försåg flyktingar som kom från Tunisien med tillfälliga uppehållstillstånd. Med dess kunde de resa runt i hela EU. Eftersom tunisierna pratar franska tog de flesta sig till Frankrike.

Nicolas Sarkozys svar blev att återinföra gränskontrollerna mellan Italien och Frankrike. Efter det inledande bråket mellan de två länderna kom Sarkozy och Silvio Berlusconi gemensamt överens om att den fria rörligheten måste inskränkas.

Vilket fått många andra länder att gå i taket. Man ändrar inte på en av EU:s grundpelare sådär utan vidare.

Andra har bara väntat på möjligheten och hakar på Italien och Frankrike. Som vår granne i söder.

Danmark tänker återinföra gränskontroller mot Tyskland och Sverige. Det ska ske redan inom några veckor. Den danska regeringen gör det efter ett ultimatum från främlingsfientliga Dansk Folkeparti. Pia Kjaersgaard krävde strängare gränskontroller för att stödja regeringens långsiktiga ekonomiska politik.

EU-kommissionen har begärt att Danmark ska förklara sig. Danska experter hävdar att Danmark inte kan införa gränskontroller utan att lämna Schengensamarbetet.

– Schengenreglerna är klockrena, säger Marlene Wind, EU-expert vid Köpenhamnsuniversitet till den danska nyhetsbyrån Newspaq. Det finns ingen som helst möjlighet att upprätta en gränskontroll.

Avtalet ger enbart länderna rätt att införa temporära gränskontroller. Så gjorde exempelvis Tyskland under fotbolls-VM 2006. Permanenta förändringar är inte tillåtna.

Danska regeringen försöker hävda att det bara handlar om utökad tullkontroll för att stävja organiserad brottslighet. Men lyssnar man på Dansk Folkeparti är det betydligt mer omfattande än så. Partiets motiv är att ytterligare försöka strypa inflödet av flyktingar.

EU-kommissionen står med en fot i vardera läger. Samtidigt som man vill värna den fria rörligheten ger man till viss del efter för det starka tryck från tunga EU-länder som vill luckra upp Schengenavtalet. Den svenska kommissionären Cecilia Malmström föreslår att länderna ska få utökade befogenheter att införa tillfälliga gränskontroller i ”extrema fall”.

Detta är ännu ett exempel på hur etablerade politiker och institutioner viker sig för populistiska opinioner i Europa. Rädda att de annars ska förlora röster och stöd.

Själva grundproblemet är att Europas länder på det här området agerar precis tvärtemot solidaritetstanken som annars bär upp EU. Länder som Malta, Italien och Grekland ligger vid EU:s yttre gräns och tar emot oproportioneligt många flyktingar. Alla är ense om att bördan borde fördelas mer rättvist men när det kommer till kritan är det ingen som ställer upp annat än i bästa fall halvhjärtligt.

Resultatet blir att en av unionens grundpelare vacklar betänkligt.