Palestinierna har blivit medlemmar av FN-organet Unesco.

Sverige var ett av få länder som röstade nej.

Är inte det lite underligt?

På sätt och vis. För i grund och botten är Sverige för ett erkännande av Palestina som en självständig stat men man vill att det ska ske som resultat av ett ärdigt fredsavtal.

Sveriges nej ska nog mer ses som att det var utbildningsdepartementets Jan Björklund som fick bestämma snarare än Carl Bildt eftersom det handlar om FN:s utbildningsorgan.

– Vår röstning om dagens resolutionsutkast har att göra med dess tidpunkt, inte dess innehåll, hävdar Björklunds kansli i en röstförklaring.

I klartext betyder det att Sverige vill få igång verkliga fredsförhandlingar mellan Israel och palestinierna om en tvåstatslösning och anser att ett palestinskt medlemskap i Unesco just nu sätter käppar i hjulet på förhandlingsspåret.

Vill man vara cynisk kan man säga att det svenska nejet var ett billigt och tämligen ofarligt sätt att vinna lite politiska poänger hos Israel. Sverige visste att den palestinska ansökan skulle godkännas i vilket fall som helst och vi kommer fortfarande att ligga lika bra till hos Mahmoud Abbas och hans regering som före nejet.

Vilket inte hindrade socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin att ge alliansregeringen en känga.

– Det här fullständigt nedmonterar det goda anseende som Sverige haft i Mellanöstern, röt han.

Ett mer normalt svenskt agerande hade varit att likt Storbritannien lägga ner sin röst.

Förutom Sverige var det 14 länder som röstade nej, däribland Tyskland, Kanada och USA. Medan Frankrike, Ryssland och Kina fanns bland de 107 som röstade ja.

Omröstningen var ett sätt för palestinierna att ”kuppa” sig in i FN. I september lämnade president Abbas in en ansökan om fullständigt FN-medlemskap trots starka påtryckningar från USA att låta bli. Amerikanerna deklarerade direkt att de tänker lägga in sitt veto när omröstningen blir av om två veckor.

I FN-organet Unesco har inget land vetorätt.

USA hämnas istället genom att dra in hela sitt bidrag på 60 miljoner dollar. Det motsvarar en fjärdedel av hela Unescos budget.

Skälet till palestiniernas diplomatiska offensiv är att de vill sätta press på Israel att gå med på verkliga förhandlingar om de viktiga knäckfrågorna istället för de låtsassamtal som premiärminister Benjamin Netanyahu försökt hålla liv i.

Han vill i grund och botten inte ha någon tvåstatslösning. Han är nöjd så länge det går att upprätthålla status quo. Särskilt nu när den arabiska frihetsvåren helt ritar om den politiska kartan i Mellanöstern.