Aktivisterna som störtade diktatorn Hosni Mubarak riskerade sina liv för frihet och demokrati.

De första indikationerna från egyptiska valet visar på stora framgångar för islamisterna.

Det har gått grus i den arabiska frihetsvågens maskineri.

Några officiella resultat finns ännu inte. Men muslimska brödraskapet hävdar att de fått omkring 40 procent av rösterna i de delar av landet där val hittills hållits.

Till det ska läggas ett överraskande starkt stöd för de bokstavstrogna salafisterna som ser ut att kamma hem 25 procent av rösterna. De är helt emot jämställdhet och vill införa lagar som strikt följer koranen. Det är främst salafisterna som legat bakom den senaste tidens förföljelse av kristna kopter i landet.

Eftersom mycket av den mer konservativa landsbygden ännu inte röstat i det egyptiska valet – som pågår i ytterligare några månader – kan man frukta att islamisterna tillsammans kan få ännu mer än de 65 procent de verka ha i dagsläget.

I så fall får den kommitté som utses av parlamentet och ska skriva den nya konstitutionen en klar övervikt av olika typer av islamister. Vilket minskar hoppet om att Egypten ska utvecklas till någon form av västerländsk demokrati.

Resultatet innebär inte att egyptiska befolkningen till större delen består av religiösa extremister. Snarare är det ett utslag av att muslimska brödraskapet har ett väloljat maskineri och är en sedan länge etablerad kraft i samhället. I länder som Egypten är religionen i många fall viktigare än politiken. Någon separation mellan de två existerar inte.

Under valdagarna var närvaron från muslimska brödraskapet mycket stor utanför vallokalerna. Socialt arbete har länge varit ett av Brödraskapets viktiga ben. Under valrörelsen har de talat mindre om religion och mer om skolor, sjukhus och mat på bordet.

I och med att Mubarak förtryckte rörelsen betraktas den inte som en del av den gamla maktapparaten. Inom Brödraskapet ryms allt från moderata till mer extrema islamister.

Valets förlorare verkar framförallt bli de unga demokratiaktivisterna som drog igång revolutionen och tog de största riskerna. De som ville få ökad yttrandefrihet och mer av demokrati. Deras partier är okända för den stora allmänheten. Eller så ser folk på aktivisterna som bråkmakare.

Står sig dagens siffror när valet är sluträknat kan man med fog säga att islamisterna ”kidnappat” den folkliga revolten. Risken är uppenbar att det inte blir mycket av alla drömmar om ökad pressfrihet, demokrati och frihet för kvinnor att arbeta och röra sig. Åtminstone kommer det att ta väldigt mycket längre tid att nå dit än vad aktivisterna hoppats på.

Valresultatet kan få stor inverkan på det säkerhetspolitiska läget i Mellanöstern. Salafisterna vill riva upp fredsavtalet mellan Egypten och Israel. Muslimska brödraskapet tänker sig som minst en omförhandling.

Egypten är det mest folkrika och det mest inflytelserika arablandet. En stark framgång för islamisterna kan vara en fingervisning om vad som väntar i övriga länder. Redan har moderata islamister gjort ett starkt val i Tunisien. Även i Libyen spås de stora framgångar i valen nästa år.

Är den lovande frihetsvågen på väg att spåra ur?