Två år efter den arabiska folkrevolten avlöser demonstrationerna varandra i både Tunisien och Egypten.

Men det är inte bara bristen på demokrati som får missnöjet att gro.

Två år efter arabiska våren tycker man att läget borde börja stabiliseras. Istället ser det mörkare ut än på länge.

Ett politiskt mord har skapat kaos i Tunisien. Många fruktar en utveckling liknande den hos grannen Algeriet på 90-talet då en valseger för islamisterna slutade med ett blodigt inbördeskrig.

I Egypten anklagas president Mursi för att tillämpa samma metoder som den störtade diktatorn Hosni Mubarak. Varningar för inbördeskrig duggar tätt.

Sanningen är att lugnet aldrig infunnit sig efter någon av dessa folkresningar. Demonstrationer, kravaller och konflikter har avlöst varandra.

De som stod på barrikaderna uppfattar att deras folkresning kidnappats av islamistiska krafter trots att båda länderna haft vad som åtminstone sett ut som demokratiska val.

Men framförallt är det krossade förhoppningar som blåser under tunisiernas och egyptiernas frustration.

Många hade förväntat sig av diktatorernas fall skulle leda till en bättre ekonomi och ett bättre fungerande samhälle. Många arbetslösa unga hade hoppats få jobb.

Efter två år har väldigt lite hänt. Ofta går det åt fel håll.

När Ben Ali störtades i Tunisien var den officiella arbetslösheten 13 procent. Nu är den uppe i 18. En tredjedel av de arbetslösa är personer med universitetsexamen.

När de demonstrerar är det lika mycket för jobb och statliga investeringar som för mer frihet och demokrati.

I både Egypten och Tunisien har den ekonomiska tillväxten sjunkit. Turisterna fortsätter att stanna hemma eftersom deras vardagsrum fylls av bilder på demonstrationer och våld. De törs inte resa.

Och hur många utländska företag vill investera i ett land där den sociala oron syns på gatorna varje dag och där spelreglerna kan ändras när som helst?

Våldet skapar en nedåtgående spiral som är svår att bryta.

Egyptier och tunisier vill ha mer pengar i plånboken och mer mat på bordet.
Omvärlden vill ha lugn och stabilitet.

En ekvation som trots allt hopp som den arabiska våren skapade verkar vara svår att få ihop.