Startsida / Inlägg

Ska bistånd gå till militären?

av Wolfgang Hansson, Aftonbladet

Storbritannien har fått mycket cred för att man trots det ekonomiska läget är beredd att återställa biståndsbudgeten till 0,7 procent av BNP.

Men jag undrar hur många som hade tänkt sig att en del av biståndet ska gå till militära ändamål.

När jag träffade miljardären Bill Gates på toppmötet i Davis i förra månaden höll han fram Storbritannien som ett positivt exempel på hur vissa länder trots ekonomisk kris är beredda att öka sitt bistånd.

Gates arbetar numera heltid med sin stiftelse vars mål är att hjälpa världens fattigaste.

Skulle tro att Gates säter kaffet i vrångstrupen om han läser dagens The Independent, den brittiska dagstidningen. Där signalerar premiärminister David Cameron att det vore högst rimligt att ta en del pengar ur biståndsbudgeten och föra över den till försvarsdepartementet. Tanken är att militären ska se till att etablera fred och stabilitet i krigszoner. För att därmed göra det lättare att nå fram med biståndet.

Det vore ungefär som om den svenska fredsbevarande styrkan i Afghanistan skulle finansieras med biståndspengar.

Man kan nog lugnt räkna med hård kritik från det civila samhället där de flesta vill att det ska dras en skarp gräns mellan militära åtgärder och bistånd.

Cameron gör sitt utspel för att blidka sin egen högerflygel där många ifrågasätter premiärministerns löfte att åter höja biståndsnivån till 0,7 procent av BNP, Europas skamgräns. Tillika FN:s rekommendation för rika länder.

Sverige ger en procent i bistånd.

– Vi måste kunna visa att biståndsbudgeten används på ett klokt sätt, sa Cameron när han avslutade ett besök i Indien. Vi borde tänka över noga hur vi kan hjälpa stater som plågas av konflikt och krig. Jag tycker det är självklart att om vi kan hjälpa till att leverera säkerhet och stabilitet så är det basen från vilken all utveckling kommer.

Cameron la till att han var öppen för den här typen av idéer.
För världens fattiga kan det vara dåliga nyheter. Om fler länder börjar räkna in sina fredsbevarande soldater i biståndsbudgeten blir det i slutändan inte så mycket kvar till att borra efter vatten, bygga skolor och erbjuda vaccinationsprogram.

Typiskt är att Camerons initiativ kommer i en tid då rika länder över hela världen skär ner sina statsbudgetar i skuldkrisens spår. Spara är det som gäller. Men man vill gärna göra det utan att landets rykte ska drabbas. Så då fifflar man lite med siffrorna. Om en visar vägen är det lätt att andra följer efter.

Cameron har rätt i så motto att bistånd och säkerhet numera hänger ihop i många konfliktområden. Utan elementär säkerhet är det svårt för biståndsarbetare att kunna sköta sitt jobb.

Men militär närvaro kan i sig göra ett område osäkrare. Så är fallet i Afghanistan där många ser de utländska soldaterna som inkräktare.
Därför är det viktigt att hålla isär vad som är bistånd och vad som är militära insatser.

 

  • Tjänstgörande redaktör: Lina Thorén, Joakim Ottosson & Elvira S Barsotti
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB