Israels premiärminister Benjamin Netanyahu talade i 33 minuter.

Han ägnade nästan all tid åt att vädja till omvärlden att inte låta sig luras av Irans nya, milda framtoning.

Han ägnade nästan ingen tid alls åt en lösning av Palestinakonflikten.

Inför FN:s generalförsamling gjorde Netanyahu allt för att smula sönder den nyvunna trovärdighet som Irans nye president Hassan Rouhani byggt upp senaste veckorna. En tydlig indikation på hur oroligt Israel är för att västvärlden ska låta sig duperas av Iran.

Inget tvivel råder om att Netanyahu föredrar Rouhanis föregångare som uttalade ständiga hot mot Israel, Mahmoud Ahmadinejad.

– Ahmadinejad var en varg klädd i vargkläder, sa premiärministern. Rouhani är en varg i fårakläder.

På kort tid har hela dynamiken i frågan om Irans försök att skaffa sig kärnvapen ändrats. Fram till för några veckor sedan sågs en amerikansk militär attack mot Iran som fullt möjlig.

Sedan dök Rouhani upp i Washington med ett helt nytt iranskt budskap. Istället för att hota Israel med utplåning fördömde Rouhani nazisternas utrotning av judar under andra världskriget. Faktum är att han inte nämnde Israel eller dess ledare vid namn en enda gång i sitt FN-tal.
På den vägen fortsatte det.

Iran, hävdade han, är inte intresserat av att skaffa kärnvapen. Alla massförstörelsevapen är helt emot de fundament som Irans står för som nation.

Han sa sig också vara villig att snabbt inleda förhandlingar för att försäkra världen om att Irans enda syften med sitt kärnenergiprogram är fredliga.
Irans ledare avstod från en möjlighet att få skaka hand med Obama av rädsla för att detta av hökarna på hemmaplan skulle tolkas som han kapitulerat för USA.

Men några dagar efter hans framträdande i FN ringde Obama upp Rouhani. Första gången en amerikansk president haft en konversation med en iransk ledare sedan den iranska revolutionen 1979.

Rouhani verkar ha charmat Obama och på vägen väckt nytt hopp om att konflikten ska kunna lösas på fredlig väg. Något som får många att dra en lättnadens suck.

Utom Benjamin Netanyahu.

– Jag önskar att jag kunde tro Rouhani, men jag gör det inte. Irans facit av barbari talar rakt motsatt språk mot Rouhanis lungnande retorik.

Netanyahu uppmanade världen att inte lätta på de hårda sanktionerna mot Iran.

– Rouhani tror att han både kan äta sin yellowcake (höganrikat uran) och samtidigt ha kvar den.

Israel, meddelade Netanyahu, kommer aldrig att acceptera ett Iran med kärnvapen. Ett Iran med kärnvapen vore som 50 Nordkorea.

Med andra ord: Israel tänker fortfarande bomba de iranska kärnanläggningarna innan Iran når möjligheten att tillverka kärnvapen.

Men Israel lär knappast kunna slå till innan de förhandlingar som ska komma igång inom två veckor mellan Iran och västvärlden+Kina+Ryssland, misslyckats. I så fall skulle han sabotera Obamas strategi.

Även om Netanyahu är den ende som öppet ifrågasätter den nya öppningen med Iran är det många som ställer sig frågan: går det verkligen att lita på Iran?

En fråga som fortfarande väntar på sitt svar.

Under sin dryga halvtimme i talarstolen nämnde Netanyahu enligt New York Times Rouhanis namn 25 gånger. Däremot berörde han knappast alls Palestinakonflikten. Detta trots att president Obama tagit initiativ för att få igång fredssamtalen igen mellan Israel och palestinierna.
För Netanyahu är Palestinafrågan underordnad. Han är rätt nöjd med sakernas tillstånd som de är nu.
Iran ser han som ett långt större hot.