Står Ukraina inför slutstriden mellan regeringstrupper och ryssvänliga rebeller?

Donetsk, den största rebellhållna staden i östra Ukraina är nu omringad.

Den stora frågan är hur Rysslands president Putin nu kommer att agera.

Västerländska underrättelsekällor uppger att Ryssland de senaste dagarma åter börjat bygga upp sin truppnärvaro nära Ukrainas gräns. Över 20 000 soldater är stridsredo och kan på kort varsel gå in i Ukraina om ordern kommer från Kreml.

Ett tänkbart scenario är att de ryska trupperna kommer att presenteras som en fredsstyrka som griper in för att skapa ordning i städerna Donetsk och Luhansk.

Men ingen vet vad Putin egentligen tänker göra.

Det är ett stort och svårt beslut han står inför. Om Ryssland invaderar innebär det en synnerlig allvarlig upptrappning av konflikten och kommer garanterat att leda till utökade ekonomiska sanktioner från omvärlden.

Låter Putin bli att ingripa är risken stor att Ukraina för gott slinker ut ur Rysslands grepp. I så fall vore det en stor inrikespolitisk motgång som dessutom hotar hela hans strategi att göra Ryssland till en stormakt igen. Det skulle vara ett allvarligt slag mot hans säkerhetspolitiska doktrin som går ut på att förhindra att Nato expanderar sitt inflytande i de forna Sovjetrepublikerna.

Helt klart verkar det som Ukrainas armé haft vissa framgångar på slagsfältet den senaste tiden. Så stora att man nu vågar sig på att angripa rebellernas två sista stora fästen. I går hävdar Ukraina att man intog staden Jasinuvata, strax norr om Donetsk. Staden är en viktig järnvägsknut.

Strider sägs nu pågå i utkanten av miljonstaden Donetsk. En stad som hittills varit relativt förskonad från striderna. Trots det uppges ungefär 200 000 av stadens invånare ha flytt. En del till Ryssland andra till västra Ukraina.

Ukraina har sakta men säkert tagit tillbaka en efter en av de städer som under försommaren intogs av ryssvänliga rebeller i ett försök att bryta loss denna del av Ukraina ungefär som tidigare skedde med Krim.

Det är uppenbart att Putin och rebellerna missbedömde den ryskspråkiga befolkningens stöd.

Istället för att gå man ur huse och stödja rebellerna har den stora majoriteten hållit sig inomhus eller flytt de städer som rebellerna intagit. Den så kallade Krimeffekten uteblev helt. Förmodligen av den enkla anledningen av majoriteten av befolkningen vill att Donetskregionen ska fortsätta vara en del av Ukraina.

Som tidigare anklagar USA den ryska regeringen för att föra in tunga vapen över gränsen in till rebellerna i Ukraina.

Ryssland och Putin legat tämligen lågt sedan det malaysiska passagerarplanet sköts ner över östra Ukraina i mitten av juli. Av allt att döma av de ryssvänliga rebellerna som trodde det var ett ukrainskt plan. Men skuldfrågan är fortfarande inte slutgiltigt utredd.

De holländska haveriutredare som befinner sig i Ukraina var under gårdagen tvungna att ställa in delar av sina undersökningar efter hårda strider i området runt haveriplatsen.

Västvärldens hot om sanktioner verkar inte riktigt ha haft önskad effekt på Putin. Mindre än en vecka efter att USA och EU infört nya sanktioner så uppges Ryssland ha skjutit artilleri in i östra Ukraina som stöd för rebellerna.

Så frågan är om hotet är tillräckligt kraftfullt för att få Ryssland att avstå från att intervenera om det ser ut som rebellerna är på väg att förlora slutstriden.