Paniken märks hos David Cameron i synnerhet och Storbritannien i allmänhet.

Det som nästan alla utgått från inte skulle hända ser ut att kunna bli verklighet.

Ett självständigt Skottland kan få omfattande följer. Även för Sverige.

Vill skottarna ha självständighet eller inte?

Under flera år har nejsidan haft en tillsynes solklar ledning på runt 20 procent i de opinionsmätningar som gjort regelbundet.

På sistone har detta försprång visserligen krympt men ändå känts stabilt.

Ända tills en ny opinionsmätning den gångna helgen visade att en knapp majoritet är för självständighet. Åtminstone om man räknar bort de som fortfarande inte bestämt sig.
Mätningen har skakat om nationen inför valet den 18 september.

Finansminister George Osborn gick genast ut och lovade utökade befogenheter för Skottlands parlament om man stannade kvar i unionen. Ett sätt att på upploppet gynna nej-sidan.

Labours förre partiledare Gordon Brown, som själv är från Skottland, ska ge sig av på en sex dagar lång turné för att stärka nejsidan.

För första gången fruktar etablissemanget på allvar att en majoritet av skottarna ska rösta för självständighet för den oljerika landsänden.

Det yrvakna uppvaknandet med bara en dryg vecka kvar till folkomröstningen har på nytt satt fokus på följderna av självständighet. Konsekvenser som i nuläget är svåröverskådliga.

Ett oväntat ja kan skapa kaos på finansmarknaderna. Marknaden hatar osäkerhet och i nuläget hänger en rad nyckelfrågor om följderna av skottskt självstyre i luften.

Vad händer med pundet? Enligt London kan Skottland inte räkna med att använda det som valuta.
Men vad händer då med landets statsskuld? Det rimliga vore att ett fritt Skottland tog på sig en del av den brittiska statsskulden men om de inte får använda pundet har ja-sidan hotat med att vägra.
Pundet rasade direkt när de nya opinionssiffrorna blev kända.

Ett fritt Skottland får inget automatiskt medlemskap i varken EU eller Nato. Även om allt talar för att de blir medlemmar krävs det omfattande förhandlingar.

Politiskt innebär självständighet stora förändringar i Storbritannien. Hela den politiska kartan ritas om. Labour förlorar på ett bräde 40 parlamentsplatser och en stor del av sin väljarbas. Det blir mycket svårt för partiet att ta tillbaka makten utan de skotska väljarna.

Men även för de konservativas David Cameron kan ett skottskt ja betyda slutet. Han kommer att få skulden för att inte ha insett faran i tid och för att han tog risken att låta skottarna rösta om självständighet.

Även för omvärlden innebär ett ja risker. Den finansiella oro som kan bli resultatet läggs ovanpå alla de negativa trenderna om minskad tillväxt och växande skuldberg i Europa. Återhämtningen kan bromsa in ytterligare vilket även påverkar Sverige.

Cameron har utlovat att britterna ska få rösta om de vill vara kvar i EU senast 2017. Risken för att en majoritet ska rösta för ett utträde ökar dramatiskt med ett Storbritannien utan det EU-vänliga skottarna.

I så fall förlorar Sverige en viktig bundsförvant inom unionen och hela EU riskerar att hamna i gungning.

Sottland är inte ensamt. Att ekonomiskt starka regioner söker självständighet verkar vara en trend i Europa just nu.

I Spanien tänker det lokala parlamentet i landets mest välbärgade region, Katalonien, hålla en folkomröstning om självständighet i november. En omröstning som Spaniens regering fortfarande betraktar som olaglig.

Europa kan stå inför en turbulent höst på mer än ett sätt.