Två av landets mest aktade och erfarna diplomater varnar för att västvärlden överdriver hotet från Ryssland.

Hans Blix och Sven Hirdman vill att vi ska hålla huvudet kallt och inte rusa in i Nato.

– Ryssland skulle inte attackera Sverige för då blir det världskrig, säger Blix.

Medan opinionsmätningarna visar en kraftig omsvängning hos svenskarna för ett medlemskap i Nato så tycker de två diplomaterna att det gäller att inte hasta i väg. Uppfattningar de framförde på ett seminarium på Utrikespolitiska Institutet.

Främsta skälet är att ett svenskt Natomedlemskap ytterligare skulle öka spänningen i Östersjöområdet.

– Tidigare var Östersjön ett lågspänningsområde, säger Hirdman som var Sveriges ambassadör i Moskva 1994-2004.

– Nu har Sverige hamnat i ett mer känsligt läge. Ett Nato-medlemskap skulle öka risken för incidenter. Blir det krig blir Sverige omedelbart indraget.

I ett läge när Sverige är alliansfritt finns åtminstone möjligheten att stå utanför.

Det är inte helt betydelselöst att två så välrenommerade diplomater mitt i det just nu höga tonläget går ut och manar till en smula besinning och eftertanke. Ett nyttigt perspektiv i det allmänna krigshetsen och rädslan som Rysslands ökade aggressivitet skapat.

Hirdman tycker det är märkligt att Rysslands angrepp på Ukraina och ökade incidenter längs gränserna fått fler svenskar att drömma om Nato som den skyddande ängeln.

– Vi hade en mängd säkerhetspolitiska kriser under det kalla kriget utan att viljan till Nato-medlemskap ökade.

Hirdman tycker inte att Sverige ska ändra på årtionden av säkerhetspolitik bara för att Ryssland kränkt svenskt luftrum och eventuellt skickat in ubåtar i den svenska skärgården.

– Det gäller att hålla huvudet kallt.

Hans Blix, som var chef för FN:s vapeninspektörer i Irak och för atomenergiorganet IAEA, tycker att den som tror att Ryssland har några planer på att attackera Sverige är ”ute och dansar”.

– Det är en exotisk tanke att Ryssland skulle attackera Sverige. USA skulle aldrig acceptera det även om vi inte är medlemmar av Nato. Ger de sig på Sverige blir det världskrig.

Blix varnar för att västvärlden övertolkar Rysslands fientliga intentioner.

– Vi tolkar de ryska överflygningarna i Östersjön som ett hot från Ryssland men de gäller att skilja på vilja och kapacitet. Med överflygningarna visar Ryssland sin kapacitet men det finns inte mycket som tyder på någon vilja att attackera Sverige eller andra länder i området.

Bara i ett fall känner Blix en viss tveksamhet. Det handlar om Baltikum. Tre små länder som det vore relativt lätt för Ryssland att svälja men där deras Nato-medlemskap är en starkt återhållande faktor.

Både Hirdman och Blix tycker det kan vara nyttigt att då och då se det som hänt det senaste året ur ryska ögon.

– Om Ukraina blivit medlem av Nato fanns risken att den ryska flottbasen på Krim plötsligt skulle ha hamnat i Natos händer, säger Blix. Något helt oacceptabelt för ryssarna.

Hirdman påpekar också att Ryssland känt sig totalt överkörda av västvärlden när det gällde bombningarna av Kosovo 1999 och Libyen 2011.

– Det finns en stark rysk förbittring över att väst ignorerat Rysslands invändningar.

Hirdman har besökt Ryssland åtminstone två gånger de senaste månaderna och märkt en djup misstro och misstänksamhet mot väst. Hans intryck är att 95 procent av ryssarna är fientligt inställda till USA och anser att landet försöker flytta fram sina positioner på Rysslands bekostnad.

– Det är som om det kalla kriget aldrig tog slut. Amerikaner ser fortfarande på Ryssland som om det var Sovjetunionen och tvärtom.

Både Hirdman och Blix fördömer Rysslands agerande i Ukraina men ifrågasätter samtidigt om västvärldens svar varit det rätta. Och även om det inte finns någon acceptans kan man ändå ana en viss förståelse för Ryssland, särskilt hos Hirdman.

Sanktionerna fnyser han åt.

– De har ingen som helt påverkan på den ryska politiken, slår han fast. Tvärtom bidrar de bara till att reta ryssarna. Rysslands befolkning har en lång erfarenhet av lidande, krig och av att dra in svångremmen.

Det kan behövas. Den före detta Moskvaambassadören tror att den nuvarande spänningen kommer att hålla i sig och kanske till och med öka under de närmaste 5-10 åren. Han tror världen får leva med efterdyningarna av Sovjetunionens kollaps betydligt längre än så.