För några år sedan betraktades ett grekiskt utträde ur euron som en katastrof.

I dag tas scenariot av många med en axelryckning.

Inför valet om en vecka har man glömt smittoeffekten. Minnet är som alltid kort.

Visserligen har EU i dag inrättat ett antal mekanismer som gör att euron ska klara att ett haveri i något av medlemsländerna.

Men det är på pappret. Hur dessa mekanismer fungerar i praktiken hänger också på hur marknaden och andra länder reagerar. Mycket talar för att EU tror att skyddet för euron är betydligt starkare än vad det i verkligheten är.

Det är inte alls säkert att euron överlever en Grexit, ett grekiskt utträde, utan allvarliga problem.

– Det är ett farligt antagande eftersom det helt ändrar spelplanen, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB. Det vore som att öppna Pandoras ask.

Bakom den förnyade diskussion om Greklands vara eller inte vara i euron ligger det nyval som ska hållas i landet den 25 januari. I opinionsmätningarna leder vänsterpartiet Syriza. Partiledaren Alexis Tsipras främsta vallöfte är att man ska riva upp alla avtal om åtstramningar med EU.

Vilket rimligen leder till att EU drar in sina stödlån. Grekland tvingas då lämna euron och återgå till sin gamla valuta, drachmer.

Uppgifter i den ansedda tyska tidningen Der Spiegel gjorde för en tid sedan gällande att Angela Merkel numera är beredd att låta Grekland lämna euron. Hon tror inte längre att euron kollapsar om ett land lämnar valutasamarbetet. Enligt dessa källor har hon övergivit dominoteorin, faller en faller alla.

Istället är det nu kedjeteorin som gäller. Eurokedjan blir starkare om den blir av med sin svagaste länk.

Detta är dock ingen uppfattning som Merkel gett uttryck för offentligt. Tvärtom. Uppgifterna i Der Spiegel kan lika gärna vara en medveten läcka för att sätta press på Syriza och de grekiska väljarna.

Men även marknaden verkar vara av uppfattningen att ett grekiskt uttåg inte längre betyder slutet för euron. Därav det relativa lugnet på finansmarknaderna trots att bara en dryg vecka återstår till valet. Eller så är man helt enkelt så trött på de ständigt trilskande grekerna att inte ens marknaden längre orkar bry sig.

– Marknaden orkar inte med mer än en kris åt gången, säger Robert Bergqvist. Nu är alla koncentrerade på Europeiska centralbankens möte på torsdag där förväntningarna är enorma på att banken ska göra något för att få igång tillväxten i euroområdet.

En annan förklaring till stiltjen är att få tror att Syriza verkligen kan eller vill göra allvar av sina vallöften om de vinner. Tsipras måste rimligen begripa att han inte kan strunta i alla löften som Grekland gett EU och ändå tro att stödlånen fortsätter att strömma in.

Alla opinionsundersökningar visar att en klar majoritet av grekerna vill ha kvar euron.

Ett tungt skäl för Grekland att lämna euron vore att ekonomin skulle få en kraftig skjuts framåt om man gick tillbaka till en egen valuta. I praktiken en jättedevalvering.

Men vad händer om andra euroländer upptäcker att Grekland mår bra av ett eventuellt utträde? Vad händer om även Spanien eller Italien ser utträde som en möjlighet att lösa sina grava ekonomiska problem?

Sanningen är att en Grexit skulle föra med sig en rad konsekvenser som ingen i dag kan överblicka. Osäkerhet är det främsta skälet till att det uppstår turbulens på finansmarknaderna.

Så de som tror att ett grekiskt utträde kan tas med en axelryckning bör nog tänka om.