Startsida / Inlägg

Terrordåd kan bryta Trumps framgång

av Wolfgang Hansson, Aftonbladet

Terrordåden i Paris har blivit hett stoff i racet för att bli republikanernas presidentkandidat nästa år.

Plötsligt är det utrikespolitisk erfarenhet och terrorbekämpning som hamnat i fokus. Något som inte gynnar ledarduon Trump och Carson.

Fram till nu har valdebatten i USA handlat väldigt mycket om inrikespolitiska frågor som den illegala invandringen och den amerikanska ekonomin.

Terrordåden i Paris och sprängningen av ett rysk plan över Sinai har helt ändrat väljarnas fokus. För många väcker attackerna hemska minnen från terrordåden i New York och Washington den 11 september 2001 då närmare tretusen människor miste livet.

USA har varit väldigt förskonat från terrordåd med jihadistiska förtecken sedan 9/11. Det har uppnåtts tack vare en enorm höjning av säkerheten och bevakningen av offentliga byggnader och en mycket hårdare kontroll på personer som reser in i USA. Ändå lyckades Bostonbombarna slå till 2013.

Islamiska staten har av amerikaner länge betraktats som ett regionalt problem i Mellanöstern. En obehaglig organisation men ingen som kan skada USA så länge Vita huset inte skickar amerikanska trupper till Syrien och Irak.

Det gäller inte längre.

Efter dåden i Paris har IS hotat slå till även i Washington D.C.

Plötsligt är nationell säkerhet och utrikespolitik åter heta frågor för den genomsnittlige väljaren. Enligt CNN som gjort en färsk mätning anser 35 procent av amerikanerna att terrorhotet är valets viktigaste fråga.

– Det här är verkliga krissituationer som påminner väljarna om vikten av att ha en seriös och kunnig person som landets överbefälhavare, säger Dan Senor, utrikespolitisk rådgivare till Mitt Romney i den förra valrörelsen, till nyhetsbyrån AP.

Donald Trump är fastighetsmiljonären som blev tv-stjärna. Han har ingen som helst erfarenhet av utrikespolitik. Tidigare i valkampanjen erkände han att han inte visste skillnaden mellan Hamas (en palestinsk terrorstämplad organisation som styr i Gaza och i grund och botten är en del av muslimska brödraskapet) och Hizbollah (Irans förlängda arm i Libanon som nu slåss på Assads sida i Syrienkriget).

Trump har vägrat svara på frågor om vem hans rådgivare är i utrikespolitiska frågor men sagt att han får sina råd genom att titta på tv-nyheterna.

Vilket inte hindrat honom från att inta en stenhård linje i utrikespolitiska frågor. Han vill bygga ett försvar som är så starkt ”att ingen vågar bråka med oss”. Hans medicin för att krossa IS är att ”bomba skiten ur” oljefälten som de kontrollerar för att skära av deras finansiering.

Ben Carson är före detta neurokirurg vars främsta utrikespolitiska merit verkar vara att han säger sig ha besökt fler länder än senatorn Marko Rubio, en annan av kandidaterna. Han visade sin okunskap tidigare i år när han hävdade att Kina var inblandat i inbördeskriget i Syrien.

Terrordåden och dess efterverkningar kan vara de mer seriösa kandidaternas chans att äta upp Trumps och Carsons försprång i tid till primärvalen i Iowa och New Hampshire. Trump och Carson ligger på runt 25 procent vardera medan Rubio som ligger bäst till av de övriga bara har hälften så många väljare enligt opinionsmätningarna.

Flordiasenatorn sitter i senatens utrikesutskott och hanterar därmed rutinmässigt USA:s relationer med andra länder.

Ted Cruz som just nu ligger runt tio procent sitter i försvarsutskottet.

Jeb Bush är kanske den kandidat som har mest att vinna på om fokus hamnar mer på utrikesfrågor. Hans namn förknippas med två andra presidenter, pappa Bush och brodern George W som båda startade krig (med olika framgång).

Jeb sågs länge som en huvudkandidat men har hittills gjort en svag kampanj och ligger bara på femte plats. Han försöker nu utnyttja Parisattackerna för att ändra på det.

– Vi väljer ledaren för den fria världen, sa Bush på ett tal nyligen inför en militärakademi. Terrorattackerna påminner oss om att vi lever i allvarliga tider som kräver allvarligt ledarskap.

Ett indirekt sätt att påpeka att varken Trump eller Carson är rätt person för jobbet.

Veckan efter Parisdåden har Carson tappat och Trump gått fram något i opinionsmätningarna men det är för tidigt att dra några tydliga slutsatser. Omsvängningen till mer seriösa kandidater kan vara en trend som tar tid att avspegla sig i mätningarna.

Däremot verkar samtliga republikanska presidentkandidater eniga om att det är rätt att säga nej till syriska flyktingar eftersom de kan finnas terrorister bland dem.

USA har hittills tagit väldigt lite ansvar för flyktingströmmen från Syrien. Bara drygt 2 000 flyktingar har fått komma till USA. Obama har gått med på att ta emot 10 000. Men efter terrordåden i Paris har så gott som samtliga av drygt 20 republikanskt styrda delstater sagt nej till att ta emot syriska flyktingar. Nästan alla republikanska presidentkandidater har stämt in i den kören.

De vill gärna sätta käppar i hjulet för Obama och samtidigt spela på människors rädsla för att Islamiska staten ska etablera sig i USA.

Republikanerna har i representanthuset röstat igenom ett lagförslag för att stoppa Syrienflyktingar. Ett förslag som Obama lovat att lägga in sitt veto mot.

  • Tjänstgörande redaktör: Johan Edgar
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB