När räntan höjs är det sällan andra än de med mycket pengar på banken som jublar.
Men när amerikanska Fed i går höjde räntan för första gången på nio år tog många börser ett glädjeskutt.
Höjningen uppfattas som en signal på att bättre ekonomiska tider är på väg.
Normalt brukar börserna sjunka när räntan höjs. Men läget just nu är inte normalt.
USA har i praktiken haft nollränta i nio år efter den värsta ekonomiska krisen sedan den stora depressionen på 1930-talet. De senaste året har det pågått en gissningslek om när den amerikanska riksbanken, Fed, skulle börja höja räntan. De har hintat flera gånger men avstått.
Nu var förväntningarna på en höjning så stora att marknaden blivit besviken om den inte kommit. Att räntan bara höjdes med en ynka kvarts procent spelar ingen roll. Det viktiga var symbolhandlingen att den nu är på väg upp. Att nollränteperioden är bruten.
Det är en tydlig indikation på att de ekonomiska hjulen börjat snurra. Att ekonomin inte längre behöver stimuleras på det extrema sätt som skett efter Lehman Brothers-kraschen 2008.
Framförallt ät det arbetslösheten som sjunkit kraftigt. Den ligger nu bara strax över fem procent vilket är en halvering jämfört med 2009.
Att räntan nu höjs i USA innebär inte per automatik att samma sak sker även i Europa. Åtminstone inte på kort sikt. Men även för Europa, där många länder har minusränta, väntar på sikt högre räntor. Den nuvarande situationen är exceptionell.
För bostadsägare innebär det högre räntor på sikt men så länge inte Europas ekonomier går på högvarv finns det ingen anledning att tro att det blir några dramatiska höjningar de närmaste åren.
En effekt av räntehöjningen blir att den amerikanska dollarn stärks ytterligare. Det är positivt för svenska exportföretag vars produkter blir billigare utomlands.
Avgörande för framtiden blir hur snabbt Fed kommer att fortsätta med sina höjningar. Riksbankschefen Janet Yellen talar om ”gradvisa höjningar” vilket experterna uppfattar som att Fed kommer att vara försiktig med nya höjningar.
Främsta skälet till det är att den amerikanska inflationen inte har tagit fart på allvar. Den ligger i dag på 1,6 procent, klart under tvåprocentsmålet. Inflationen är det som ska styra räntesättningen.
Den allmänna uppfattningen verkar vara att den amerikanska räntan i slutet av nästa år ligger på en procent eller strax under. Att räntan skulle gå upp till de 5-6 procent som rådde innan finanskrisen bröt ut är det inte många som tror. I framtiden väntas en normalränta ligga runt 2-3 procent.
Men vi lever i en osäker värld där verkligheten snabbt kan ändras.