Det eviga mörkrets balkong

På tal om balkongen. Jag och Linnea är nyinflyttade på Tulegatan. Gatan är väl inte direkt hjärtat i det område som av stockholmare kallas Sibirien, snarare blindtarmen, men vi trivs. Det vi inte undersökte ordentligt innan vi köpte lägenheten var hur många soltimmar vi har på balkongen. Det vet vi nu. Två minuter. På midsommarafton. Klockan 05.57. Om man står på tå och lutar sig ut över räcket.

Därför har vi nu döpt den till ”Det eviga mörkrets balkong”.