Samtal mellan mig och en dalmas

Jag dricker kaffe i solskenet och läser en bok när en lång man med en snusprilla stor som en komocka stannar till.

”Din jävel. Hur fan är läget då?” skrikfrågar han på brett dalmål.

Han kisar närsynt mot mig, med ögonhålorna som två minusstreck.

”Bra”, säger jag förvirrat.

Han lutar sig fram och granskar mig så nära att jag kan känna doften av hans frukost.

”Är det inte Thornberg?”

”Nej”, säger jag uppriktigt. ”Det är Engman.”

”Fan vad lik du är Thornberg. Haha. Fan. Ursäkta.”