En lång natt

Igår tog det mig mer än fyra timmar att somna. Till slut tröttnade jag och vankade omkring som en skeppsbruten i vår kvava lägenhet. Det är när man hålls vaken på det där sättet som man besöker de trängsta, mörkaste gränderna i sin person. Vad jag avskyr dem!

Jag satte mig i en fåtölj och läste en bok. Stack ut skallen genom fönstret för att svalka mig. Lyssnade på klassisk musik. Tänkte på en kille som jag under dagen sett klippa tånaglarna på gymmet. När han var färdig låg det skärvor, tjocka som scampiskal, spridda i solfjäderformation över golvet.

Till slut, vid fyratiden, lyckades jag ta mig ur sömnlöshetens polisgrepp.