På tal om fåglar. Igår satt jag på en uteservering när jag plötsligt kände något varmt och kladdigt träffa mitt högra lår. ”Det är omöjligt”, tänkte jag, eftersom jag satt under en markis. Men mycket riktigt. En illasinnad fågel hade låtit sina grönvita restprodukter landa på mig, genom en tio centimeter bred glipa i markisen.

Ni ser själva bilden.

Jag bad den vitklädde servitören om en servett och förklarade vad som hänt. Och han nickade tankfullt och värdigt, såg upp mot himlen och sa beundrande: ”En prickskytt. Det finns en riktigt skicklig prickskytt däruppe någonstans.”

Det pärlband av mikrodramer som utgör mitt liv fortsätter. Jag har förflyttat mig själv, min dator och min havererade ursäkt till roman till en uteservering på Östermalm. En fiskmås patrullerar himlen. Tar varenda chans att dyka ner och sno åt sig en matbit. Man måste beundra den här fågeln – både som flygare och tjuv är han exceptionell.

Alldeles nyss kastade han sig ner från himlen i ett obevakat ögonblick, norpade åt sig en halväten croissant från en förmögen dam. Jag vet att hon är förmögen eftersom hon förvarade ett mindre lands guldreserv på sina lemmar.

Hon blev så förbannad att hon for upp, hytte med näven åt den flyende fågeln med guldsmyckena rasslande om handlederna. ”Gack iväg, gack iväg med dig”, skrek hon som om det vore 1600-tal och fågeln var en spetälsk katolik.