Varför gör man så?

Det är tidig måndag och jag tar en promenad genom city. Solen skiner, det är en vacker dag därute, även om stadens morgonandedräkt efter helgen luktar fränt av urin och spya.

Och på tal om morgonandedräkter: jag avskyr scener i filmer och tv-serier när två nyvakna personer ligger nära varandra och pratar ansikte mot ansikte. Det är overkligt, det är äckligt. Man vet ju att ens mun om morgonen stinker som om ett litet djur under natten krupit upp i munhålan och lagt sig för att dö därinne. Då utsätter man väl inte en annan människa för det?

Själv pussar jag Linnea hastigt som ett ormbett på kinden innan jag rusar upp och borstar tänderna. Men det kanske bara är jag som är petig?