För att undvika förvirring:
Ja.
Det bloggas om den infernaliska bataljen i Boston i natt.
Från korresoffan.
Första inlägg någon gång strax innan första nedsläpp 01.30

3-2 blev det i Jersey igår.
Till Devils.
Ber om ursäkt om jag lurat nån att tro annorlunda.
3-2
3-2
3-2

New Jersey – Florida 2-3 (Slut, övertid)
* * *
Nu är det bara en trio Game 7-pjäser kvar i den här turbulenta första slutspelsomgången.
Bruins mot Caps i morrn, Rangers mot Senators och Panthers mot Devils kvällen därpå.
För fans till de inblandade lagen är det bara att ladda upp med Sobril och ha en bettskena tillhands.
Det blir outhärdligt spännande.
* * *
Det är ett liv och ett kiv utanför The Rock när yours truly Biff, lätt stressad över att parkeringen ska ha hunnit stänga, kommer ut i den onödigt kalla natten.
New Jersey knows how to party efter en sån här seger.
Hade man inte riktigt trott.
* * *
Det var ärligt talat inte mycket till match det här. Framförallt var Panthers andefattiga. Sexton skott – inklusive tre i övertidsperioden – är inte riktigt okej, är det?
Att de tydligen inte kunde landa under ovädret i New York-området igår och därför fick en besvärlig kväll, kan kanske vara en förklaring men ingen ursäkt.
* * *
Del Boca Vista-pråmen står kvar och jag får äran att skjutsa Varpu in till Manhattan och lyckas utan att köra fel och hamna i de hårresande kvarter man fick se på nära håll under Whitney Houstons begravning.
Där kan jag försäkra att en ängslig morsgris från Borlänge inte vill stanna och fråga efter vägen halv tolv en tisdagkväll.
 * * *
Bergenheim, som är en sån gentleman att han alltid torkar av omklädningsrumsbänken intill med en handduk innan han låter Varpu sätta sig, lovar dock att världen kommer att få se helt andra djungelkatter på torsdag.
Det är ett påskmust det.
* * *
Sillen står i kylskåpet och den nya lampan är mot alla odds monterad på skrivbordet
Nu ska jag decompressa med ett par NHL 12-matcher och sen få min skönhetssömn innan Rangers träning i Tarrytown i morrn förmiddag.
Vi, vi hörs lagom till det brakar loss i TD Garden.

Mycket riktigt.
Devils vinner. Zajac hjälte.
Game 7 i Fort Lauderdale på torsdag.
Nu ska jag köra penisionärskärra till Manhattan, ajöss

New Jersey – Florida 2-2 (Period 3 – övertid väntar)
* * *
Clemmensen gör en av slutspelets räddningar när Ponikarovsky har öppet mål – och Marty rånar Samme på bra läge här i slutet.
Därför blir det – surprise surprise – övertid.
Får gärna gå fort vad mig anbelangar för om jag förstod saken rätt när jag kom hit stänger parkeringen snart och det vore inte kul om Del Boca Vista-pråmen blev kvar här ute.
Så:
In med – pucken.
* * *
Mer har jag inte att säga för närvarande.
Jo, att jag tror Devils vinner. Parise sätter den.
Hörs senare.

New Jersey – Florida 2-2 (Period 2)
* * *
Devils ser ut att vara på väg att döda matchen när de går upp i 2-0-ledning i början mittakten.
Men Devils-ledningar har visat sig betyda just ingenting i den här serien och djungelkatter som aldrig tycks ge upp hinner både reducera och kvittera innan perren är till ända.
Nu blir sista tjugo verkligen nåt att se. Devils måste tömma tankarna – helt.
* * *
Matchens första utvisning kommer alltså två och en halv minut i den här perioden.
Det har således varit väldigt disciplinerat – och när man ser Devils PP i det läget förstår man varför. Det blir inte bara mål, av den nyss frustrerade Kovy – det är ett riktigt vasst powerplay överhuvudtaget.
* * *
I en reklampaus är det plötsligt en Devils-maskot som går fram till en snubbe i Panthers-tröja – och inför hela jumbotron-publiken trycker en gräddtårta i ansiktet på honom.
Det måste ju vara bluff, no? Annars hade då jag blivit vansinnig som en, eh, Tårtan.
* * *
I den där kedjan med Samme, Bergenheim och Goc har Dineen i sanning hittat ett riktigt playoff-vapen.
Solskensstaten har inte sett något dödligare hajattackerna i vattnen utanför Tallahassee 2005.
* * *
Kurtie fempoäng, det står alltid Sold out – även på Long Island när halva plåtlådan är tom.
Här gapar en del säten på de dyra sektionerna längst ner tomma, men så var det i Detroit förra veckan också, så det är inget att vara ledsen över.
Och bra tryck är det ändå.
* * *
Goc är för övrigt ett lysande namn. Tänk om man hette så. Per Goc. Då skulle man ju gå omkring och presentera sig hela tiden.
* *;*
Dom får in några ”Rangers sucks” mitt i allting också.
Såklart.
* * *
Upshall kunde fått mer än två för sin roughing här på slutet.
Han dammade och  slog som en hel Paulie Walnuts när mamma visat sig vara moster och den där mama’s boy som inte förstår att sälja pappas sophämtningsföretag till rätt säljare får sig en omgång.
* * *
In med Hedbä!
* * *
Och det är alltså fortfarande så att Devils själva inte tagit en utvisning på hela matchen.
Sensationellt.
* * *
Stret, det vore väl ännu tristare om fansen inte kom alls? Jag tycker man ska vara glad att framgång föder – publik – framgång.
* * *
Devils sista period för säsongen, är det den vi ska se nu?
Om dom inte ger precis allt är risken uppenbar.
Kul att titta ska det bli – och mig förvånar det inte alls om vi får sitta här till midnatt och titta på övertid.

New Jersey – Florida 1-0 (Period 1)
* * *
Hej på’re!
Här är det tajt och brötigt och skottäckningsfestival och svårt att ens skapa chanser.
Tills Steve Bernier med tre och en halv minut kvar tacknämligt  håller sig framme och får in en puck på Clemmensen.
Då öppnar sig matchen omedelbart och nu kan det nog bli åka av.
* * *
Det är i det närmaste helt fullpackat i The Rock ikväll och jo, Kurt – Paulie Walnuts-folket står på bättre än jag hört när Rangers inte varit här.
Det tackar vi för när det inte händer mer på isen.
* * *
Men Hawkeye, det är ju fullt med gamla Chicago-spelare i Tallons lagbygge.
Lite puls borde du få när du ser Madden, Campbell och Kopecky.
* * *
De har ersatt de gamla bekväma kontorsfåtöljerna på pressläktaren i The Rock med så låga pinnstolar att jag även här påminner om en sån där Del Boca Vista-pensionär som sitter och försöker sträcka sig över ratten för att se.
Tror dom att vi är Zuccarello allihop?
* * *
Markan blir inzoomad i jumbon och ser cool – och rätt så hänförd – ut i baseboll-kepa med perfekt böj på skärmen.
* * *
Raffe:
Vilka som möts i nästa omgång avgörs av vilka som går vidare. Det är seedat, kolla sluttabellen i öst och räkna ut.
Rob:
Andra omgången börjar till helgen, förmodligen lördag – så jag kan gå ut efter Garden-dramat på torsdag och sen vara helt väck på fredag…
* * *
Det verkar vara lite varannan-match-är-jag-på-G-upplägg för Marty i den här serien och ikväll, med kniven på den dyrbara strupen, glöder han tydligen – det syntes tydligt när katterna började klösa här på slutet.
* * *
Varje gång jag ser att Brian Pochmara, som ikväll, dömer tror jag för några ögonblick att NHL kallat in Aftonbladets sport- och nyhetschef Poromaa.
Det borde dom göra, då skulle det jävlar bli ordning och reda på isen.
* * *
Nalle, det var för väl att du dök upp till slut – och nu har du fått sällskap av en Effe som också kallar sig hardcore Panther-fan, och en Robban.
Så sent som för några veckor sedan trodde jag inte ni fanns, men välkomna.
* * *
In med Markström!
* * *
Riktigt varför uttrycket ”hej på’re” trycker på så mycket idag är ett litet mysterium. Jag älskar i och för sig första Sällskapsresan, men har inte sett,  eller tänkt på den, på länge. Likafullt vaknade jag i morse och sa ”hej på’re” till mig själv och då blev det bestämt att det skulle gå som tema här.
* * *
Kovy är frustrerad. Det finns ingen som hungrar mer efter en riktig framgång och kanske är det just därför han, so far,  inte får det att fungera.
* * *
Nu ska vi gå och se om de har svenskt kaffe på grisfesten.

Hej på’re! (ska sägas på exakt det rappa sätt Ted Åström säger det i första Sällskapsresan).
Okej, fult med parenteser, så låt oss börja om:
Hej på’re!
Nu är bloggen, som utlovat, i northern Jersey – home of Frank Sinatra, disco fries och Tony Soprano.
Här avgörs det sjätte mötet mellan Devils och Panthers och bloggen hedrar den med sin närvaro.
Nej, det här är inte den mest elektriska serien första playoff-rundan – snarare tvärtom – men dels tycker jag ny stammisen Nalle förtjänar det för sin civiliserade passion visavi djungelkatterna, dels…ja, vad fan skulle jag annars göra?
Det är slutspel, då går man på alla matcher man kan gå på.
Jag hoppas att åtminstone någon vill vara med och ha lite synpunkter.
* * *
Har dagen till ära bil och kör redan under tidiga eftermiddagen ut till IKEA i Elizabeth.
Ni vet varför.
Men naturligtvis – dom har för länge sedan plockat bort påskmusten ur sortimentet.
– But it’s a must, säger jag till ett biträde som inte alls förstår hur lustig jag är och bara rycker på axlarna.
Inte har dom nåt godissortiment att tala om längre heller, bara sina egenproducerade och helt keffa chokladkakor. Ser ni Kamprad kan ni gott skälla ut honom för det skandalösa tilltaget. Vi vill ha turkisk peppar och Ahlgrens bilar, för i helvete.
Nå, jag äter i alla fall svenska köttbullar på restaurangen och köper ett par burkar inlagd sill och en skrivbordslampa jag vet att jag är för korkad för att skruva fast och istället kommer att slänga i garderoben,
Sen står jag och tittar på en hårig matta, men då kommer det sms från Daniel Sedin om att det inte blir något VM och jag måsta irra ut genom Kamprad-labyrinten och randa en snabb blänkare från bilen.
Ja, nu vet ni hur den här dagen sett ut so far.
* * *
Det är do or die för Devils.
Hemma i The Rock.
Så hade de ju inte riktigt tänkt sig, det här skulle ju bli en förhållandevis lätt serie.
Nu tror jag i och för sig att de fixar det här ikväll och tvingar fram en game 7 nere i Florida-värmen men den är jag inte så säker på att de vinner.
Panthers såg inte alltför märkvärdiga ut under grundserien, men som vi tidigare varit inne på har de några pjäser som vet exakt hur man ska spela playoff-hockey och vad som krävs för att gräva sig djupt in i juni.
Micke Samuelsson, John Madde, Brian Campbell och Thomas Kopecky har alla vunnit Stanley Cup – och såna som Ed Jovanovski, slutspelsexperten Sean Bergenheim, Thomas Fleischmann och Scottie Upshall har också varit med så länge att de automatiskt kommer in i rätt sorts groove.
* * *
Som den stolta superduperguld-medlem jag är går jag  till Hertz med sedvanliga förhoppningar om uppgradering, men hur är det dom säger?
Det har fällts fler tårar över besvarade böner än obesvarade?
Jag blir verkligen uppgraderad och får en Crown Victoria-pråm och åker sen omkring som en Seinfeld-pensionär i Del Boca Vista.
Känns så lagom cool.
Tills jag kommer ut genom ut genom Holland Tunnel och plötsligt är i jersey.
Där har ju en sån bil i alla fall viss Paulie Walnuts-faktor och jag stannar omedelbart på en mack och ser till att få lite grå vingar i håret.
* * *
Som om inte The Brynäs Nation redan fått sitt lystmäte i Stanley Cup-slutspelet den här veckan;
Nu kan vi får Markan Markström också.
Panthers-keepern Three-or-More är, som coach Dineen uttrycker det, lite ”tender”, så Clemmensen ska stå ikväll – och Markan har kallats hit från San Antonio för att agera back-up.
Inet för att jag vill djungelkatterna något, och något ont skulle ju krävas, men jäklar vad coolt om han fick hoppa in.
* * *
Nej, jag stannar inte på någon mack och jag fixar inga grå Paulie Walnuts-vingar.
Men jag kunde ha gjort.
* * *
Nu tycker jag du är lite bitter, fempoängare Kurt Tuchoisky. Jag skriver vad jag ser och upplever och ljuger nästan aldrig,  framförallt inte om stämning i hallar. Ingen skulle bli gladare än jag – jo, spelarna förmodligen – om det var riktig jävla halabaloo i The Rock ikväll.
Det var det i alla fall i slutspelsserien mot Rangers för några år sen, så man kan ju hoppas.
* * *
Vad menas egentligen med att Theodore är tender? Jag trodde det var biffar – pun intended! och Jackson Browne-låtar som var tender.
Men målvakter?
Hm.
* * *
Devils pressavdelning har blivit frapperande vänlig och tillmötesgående.
Så här i slutspelet gäller inte den vanliga säsongsackrediteringen, man måste ansöka om ny – men när jag kommer och hämtar den säger dom vänligt att den gäller även för hela slutspelsomgång nummer två, om det nu blir en sån.
Så märkligt.
Att ta sig in på den här klubbens evenemang brukade vara svårare än att göra mål på Pekka Rinne.
* * *
Kurt, för att nu tala med dig igen – jag tror inte du behöver ha den ångesten.
De gånger Marty valt att svara på frågorna om detta är hans sista säsong har det låtit som att han inte alls har några planer på att pensionera sin gyllene plockhandske.
– Mja, jag vet inte, sa han nyligen till Post-Everson, varför skulle jag lägga av?
Nej, varför?
* * *
Suck, NHL ska alltid förstöra allting kul. Nu försöker dom stoppa Panthers-fansen från att slänga in plastråttor på isen också.
Vad, era gravallvarliga torrbollar, skulle den lilla gimmicken utgöra för problem?
* * *
Jag hade ju hoppats på Homer också, men Alfie är SÅ värd sin Masterton-nominering.
Han står i sanning för  ”perseverance, sportsmanship, and dedication to ice hockey”.
Förmodligen får han sällskap av polarna Erik Karlsson och Henke Lundqvist under galan i juni också, – och ojvoj, vilken trio att släppa ner i Vegas samtidigt!
* * *
Marty talar i Jersey-tidning idag om att visst, det skulle vara tungt att förlora idag också – men inte tillnärmelsevis lika tungt som att förlora konferensfinalen mot Rangers 1994, när Messier förde sin garanti till trots.
Det var tydligen det värsta nånsin.
– Förlorar man så här tidigt i slutspelet är det tungt för ögonblicket, men man kommer över det. När man är nära en Stanley Cup-titel, då är det fruktansvärt jobbigt att ta sig igenom, säger han.
Med andra ord behöver ni inte ödsla några tårar på legendaren om det skiter sig redan ikväll.
* * *
Ni tror mig inte men när jag slår ner min voluminösa röv på pressläktaren håller de på och repar introt i jumbotronen och högtalaranläggningen och vad pumpar dom om inte såna där sonarljud som man hör i – just det, U-båtar!
Då kan gamle Biffen inte låta bli att le lite snett för sig själv – och han hoppas det innebär att ytterligare några periskop sticker upp i kommentatorsspåret under natten.
* * *
Ingen Adam Larsson ikväll heller.
Synd, det.
Men jag tröstar mig med att jag kommer att få se honom spela stora playoff-matcher i decennier framöver.
* * *
Ännu så länge finns inga officiella uppgifter om att NHL tänker agera mot Lundy Lundqvist för hans upprörda anklagelser om korruption in the house, men ryktet här på pressläktaren i The Rock gör gällande att han i likhet med Tårtan kommer få hosta upp 30 000 dollar.
Sanningen kostar ibland…
* * *
Nu kliar det i mitt högra knäveck.
* * *
Djungelkatterna, å sin sida, får klara sig utan Jason Garrison – den bästa Garrison sen han som Kevin Costner porträtterade i Oliver Stones JFK.
Synd det med. Jag gillar den sortens Sigge Svensson-back och hade bespetsat mig på  att se honom ladda bössan så där snyggt under baklänges/sideles-åkning som Sigge alltid gjorde.
* * *
Nu är det lugnt i knävecket igen, kliade och det gick över.
* * *
Varpu är på plats och hälsar så gott till alla U-båtar.
Hon ska, förstås, följa Sean Bergenheim – finländaren som tycks växa tre klasser varje gång det blir playoff och stora matcher.
Han spelar för övrigt med Micke Samuelsson så vi kanske kan fixa en dubbelmacka där.
Göra gemensam artikel på bägge två alltså…
* * *
In med Markan!
Ja, jag ville bara känna på hur det var att skriva den.
* * *
Det är hyggligt med folk redan under värmningen så jodå – lite tryck kan vi nog få ikväll.
* * *
Hej på’re.
Nu åker vi, va?
Hoppas det blir en drama och galenskap – det är ju därför vi är här.
 
 

Så ännu en jätte faller.
Vancouver, Pittsburgh, Detroit och San Jose följs ut på golfbanan av självaste Chicago.
Paradigmskifte, sa vi så?
Nu är nästa omgång i väst spikad och det blir alltså här.
•St. Louis – LA Kings.
•Phoenix – Nashville.
Det betyder också att det blir Brian Elliott mot Jonathan Quick och Mike Smith mot Pekka Rinne.
Heliga makaroner, kommer det att göras några mål alls i de matcherna?
* * *
Lundqvist ångar fortfarande av indignation när jag har honom i mobilen en timme efter slutsignalen.
– Jag försöker lugna ner mig, men det är så oerhört irriterande, säger han.
Herr kung är medveten om att kommentarerna om att någon ville ha Senators kvar i matchen kan leda till böter.
– Men det skiter jag i, den här gången var det så uppenbart.
* * *
Oliver Ekman-Larsson alltså – eller HARRY Ekman-Larsson, som Shane Doan säger i segerintervjun från United eftersom han och de andra lagkamraterna tycker att han är så lik Harry Potter.
Vi har vår nye Lidas där.
Jag citerar Pierre LeBrun, Nordamerikas kanske allra främste hockeyskribent, på twitter:
– Jag skulle kunna sitta en hel dag och titta på när Ekman-Larsson spelar ishockey.
* * *
Får vi se Silver Mountain även i Game 7 på torsdag?
Det är frågan det.
Jag hör det gurglas från Ottawa om att fans tycker att MacLean gjorde fel som slängde in honom i en så galen situation utan riktiga förberedelser och petade rookien Stone, som var så lysande i femte matchen.
* * *
Att Mike Smith har talang är inte okänt. Redan för tre eller fyra år sedan vikarierade han för Marty Turco i en Stars-match på Garden och var helt sanslös.
Men sedan har han haft svårt att hitta jämnhet och kontinuitet och mest fått harva som andremålis i just Dallas och sedan Tampa.
Ja fan, karln var till och med nerskickad i farmarligan av Yzerman en sväng ifjol.
Och nu detta – något av det värsta man överhuvudtaget sett.
Yzerman, å sin sida, sitter med Roloson på lönelistan och tittar när dom andra lagen spelar playoff.
How does it feel, som Bob Dylan frågade.
* * *
Oliver bara skrockar när jag frågar varför Shane Doan kallar honom Harry Potter.
– Ha ha, Man får skylla sig själv när man går på fest utklädd till Harry Potter och dessutom ser till att vara väldigt lik honom
* * *
Chris Neil hotar tydligen att ”catch Michael Del Zotto with his head down one of these days”.
Men det är förstås inget ligan behöver reagera på, det är såklart mycket värre att svära.
* * *
Fruktansvärt roligt Per Mårts-citat i Big Papa Wennerholms just publicerade text om Tre Kronors två fiaskomatcher i Brno:
– Ja, vem fan drog ur sladden? Det var så ruskigt dåligt att jag inte ens vill prata om det, säger han.
Tårtan är ju Lasse Lagerbäck i jämförelse.
* * *
Säg inget, men jag håller ju på att göra en Anrell med Phoenix.
Jag tippade dem hjälplöst sist i västra konferensen innan säsongen – främst för att Bryzgalov hade lämnat dem… – och titta nu.
* * *
Jag räknar inte med några nya rekord i kommentatorsspåret, men likafullt:
Jag gör som Tom Waits och cross the river to the Jersey side i morgon, om inte annat så för den lojale Panthers-supportern Nalles skull.
Om ni vill hörs vi därifrån.
 
 

Slut, Rangers vinner med 3-2.
Men att den där reduceringen blir godkänd är ju justitiemord.
Måste man börja ha konspiartionsteorier om att det är kanadesare som sitter i videorummet Toronto och vill ha vidare sitt enda kvarvarande lag?
Jag vill verkligen inte det, hatar sånt tjafs, men det döär var ju chockerande:
Bara nu Tårtan och en rasande Henke kan knipa efteråt…
OK, vi får i alla fall en Game 7 på Garden på torsdag och det blir fest det.
Nu ska vi se hur det går i The Madhouse on Madison.