Inlägg av Per Bjurman

Slutspelets The Alamo, del 2

Philadelphia – Pittsburgh 3-4 (Period 1).
* * *
Ha ha, det här ju helt absurt.
Ikväll skulle det ju bli stramt, disciplinerat och…ja, riktig hockey.
Men istället får vi se rena rama All Star-matchen – fast med höga insatser då.
Paraden till utvisningsbåset börjar efter 17 sekunder, sedan tar Flyers snabbt ledningen med 1-0. Pens vänder till 2-1, Flyers vänder tillbaka till 3-2, Penguins vänder på nytt till 4-3 – och de båda målvaktskatastroferna skulle inte göra räddningar ens om jag vek ett flygplan av laguppställningsbladet och singlade ner mot isen.
Bra?
Nej, sannerligen inte.
Men däremot underhållande – på ett Clownen Manne-sätt.
Jag och Varpu sitter faktiskt här och bara skrattar.
Vad mer kan man begära.
* * *
Hyggligt drag i bloggen.
250 inlägg.
Det är rekord för en period det.
Man häpnar – och tackar.
* * *
Däremot har det inte riktigt spårat ur vad gäller gruff och fult spel och överfall och sånt.
Ännu.
Men kan spelarna inte följa sina coachers råd bättre  vad gäller själva hockeyn är det väl inget som säger att de i längden orkar vara så prydliga som de uppmanats vara heller.
Tänk om Flyers går ifrån i tredje…då kan vad fan som helst hända.
* * *
Det är ett besinningslöst drag i detta brandgula inferno till hall.
Och aversion mot Penguins i allmänhet och Crosby i synnerhet utgör bränsle i elden i minst lika hög utsträckning som kärlek till Flyers.
* * *
c-Lar, du kan räkna in Toby Orr Enström också. Och Jonte Ericsson. Och säkert en Tim Erixon som hunnit blir riktigt varm i NHL-kläderna vid det laget.
Vi har nog aldrig haft en liknande generation backar.
* * *
”America The Beautiful” i Wells Fargo är verkligen en klassiker.
* * *
Tänk om nåt av de här sållen hade stått i The Joe igår, när Wings tryckte på och snurrade och sköt som mest.
Då hade de ju vunnit med 18-0.
* * *
Självfallet, GA, det är ju inte tråkig kurs i hemslöjd ni skickat mig på.
Det är en av de mest underhållande hockeyserier som spelats de senaste decennierna.
* * *
Vi har hela Pittsbrurghs ledning, med Super Mario och Shero i spetsen, på pressäktarraden precis bakom oss.
Dom ser lite bleka ut…
* * *
Men det KAN ju inte vara så att Bobrovsky är sämre än Mister Universe – och om det nu finns gradskillnader i helvetet var ju han ännu sämre än Fleury i den första.
Varför satan i gatan slänger Toaletten inte in honom?
* * *
Det börjar se ut som vi får en do-or-die-match på Garden på lördag.
Skulle man ju inte ha något emot. Dom är som allra bäst.
* * *
De som föreslagit att jag ska ta en drink kan bli bönhörda ikväll.
Jag måste nog ha nåt som dämpar chocken över att det kan se ut så här i ett Stanley Cup-slutspel.
Tänk, nästa gång vi hörs…vad fan står det då?

Slutspelets The Alamo

Jag har varit vid Little Big Horn.
Jag har sett Gettysburg.
Jag har stått vid The Alamo.
Och nu är jag i Wells Fargo Center – platsen för söndagens slutspelskrasch mellan Philadelphia Flyers och Pittsburgh Penguins.
Känslan är precis den samma här som vid de historiska slagfälten.
Man förnimmer att blodet runnit här, att modiga män med stora muskler och hjärtan pumpande av adrenalin har utkämpat strid på liv och död, att historia har skrivits.
Ja, man trippar nästan lita på tå av respekt för de som var med.
Skillnaden är förstås att de ovan nämnda platserna är döda museum.
Här kan samma skådespel komma att utspelas igen, bara tre dygn senare.
Åk med, för allt i världen.
Det här är Stanley Cup-slutspelets eget Alamo.
* * *
Torres Grobian är redan avstängd – i väntan på förhör på fredag.
Det är ungefär som när brottslingar tas på bar gärning och får sitta häktade i väntan på rättegång.
Han kommer att bli made an example of av Shanny, det kan jag försäkra.
* * *
Visst, jag vet.
När allting nu är  så haussat och hajpat och galet är det överhängande risk att det här blir en alldeles normal match.
Penguins lärde sig ju senast att de verkligen inget har att tjäna på att leva rövare och lär ha fått ett par uppstramningar av en Bylsma som efter cirkusen i söndags sa sig vara både chockad förfärad.
Mitt tips är helt enkelt att gästerna snyter sig, ger precis allt i 60 minuter och vinner sin första match.
Å andra sidan:
Ingenting i den här serien här gått som någon föreställt sig hittills, så det kanske blir ännu värre nu…
* * *
Alla kanske inte såg, men vi – och det handlar verkligen lika mycket om er – blev föremål för en liten intervju som belöning för vår hårdkörning under
Kolla här:
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/internationellt/nhl/article14699730.ab
Särskilt stort tycker jag personligen det är att U-båtarna efter ett liv under ytan plötsligt blir rubrikstoff!
* * *
För Penguins talar också det faktum att illustra trion Neal, Adams och Hanson Brother sitter på läktaren ikväll.
Nej, jag skrev inte fel.
Jag menar att det talar FÖR Penguins. Dom har den här säsongen varit som allra bäst när de saknat viktiga pjäser och tvingats samla sig till verkliga kollektiva insatser.
Mister Universe har förhoppningsvis ombyte med sig, för nu kan det bli svettigt.
* * *
Satt under den skonsamt korta flygningen ner från Michigan intill en lärare (!) som sopade i sig bloody mary på bloody mary och samtidigt pratade hål i örat på mig.
När han fick klart för sig att jag skriver om hockey och bevakar det pågående Stanley Cup-slutspelet började han bråka om att han aldrig kan förlåta NHL för att det ursprungliga Minnesota North Stars flyttade till Dallas.
– Jag vill fortfarande döda någon för att det hände, det kan du hälsa höjdarna i ligan om du träffar dem, gormade han så tomatjuicen skvätte över min fina Dr John-tischa.
Tänk vad man får vara med om on the road.
* * *
Nu handlar det å andra sidan inte bara om vad Penguins ska göra och inte göra.
Dom har en jävligt avancerad motståndare också och att få svepa Penguins i slutspelsserie är en så plaskvåt dröm i Philadelphia att även Giroux & co kommer att hundranittio procent – och sen lite till.
* * *
Dom kollegor som följt hela den här serien och nu står i Wells Fargo-korridorerna och hänger och väntar på infernots fortsättning ser inte helt oväntat ut som krigskorrespondenter burkar se ut när de kommer tillbaka från världens hemskaste oroshärdar.
* * *
Ja, kalla mig löjlig, men jag älskar dom där Hitler-filmerna och den rasande Führern bryter samman över att han inte skaffade slutspelsskägg innan Pittsburgh gick in i slutspelet är ju vansinnigt roligt.
* * *
Blir fortfarande helt perplex när jag ser repriserna från Nashvilles 2-1-mål i The Joe igår.
Vad FAN gör Wings?
Det är Lidas som ska följa Erat ner i sarghörnet, men plötsligt är backpartnern White där också. Och Hudler. Och sen själva U-137 Howard också.
Det kan vara den sämsta ett lag på den här gjort sedan Olov Sundström la av.
* * *
Skämten på Shanahans bekostnad bland NHL-skribenterna blir allt grövre.
Don Maloney, Coyotes GM, klagade tidigare idag över att man av rapporteringen i Chicago-media att döma skulle kunna tro att Torres hade mördat en busslast med barn.
Omedelbart svarade en framstående murvel:
– Vad skulle NHL svara på det, med böter eller avstängning?
Ouch!
* * *
Och vem slår sig ner på stolen intill på Wells Fargos pressläktare om inte den finska lakritsdrottningen.
Det här är i sanning en match ingen med fäbless för raka puckar vill missa.
Hon ber för övrigt att få hälsa och säger att det är kul att det är sånt drag på er.
* * *
Någon annan undrar:
Om Bäckis istället för att crosschecka honom hade tagit Peverly i nacken och dunkat in huvudet i plexit några gånger, då hade han alltså sluppit avstängning?
Man kan undra.
* * *
Flyers-organisationen har alltid vetat att odla myten om sig själv.
Stridsropet för den här serien lyder alltså:
Guess what – we don’t like you either.
Det står till och med på brandgula t-shirts som placerats på pressläktarstolarna.
Om jag kommer ihåg att ta med mig en efteråt lovar jag utlottning bland spårets Flyers-fans.
* * *
Bylsma envisas alltså med Fleury – och Laviolette med Mister Universe.
Vad kan man säga?
Sällan har så få gjort så lite för att få så mycket.
* * *
Dom passsar på att pumpa citat från Pittsburgh-tidningarna i jumbotronen också.
Som det här krönikestycket:
– Att bli svepta mot Flyers vore en kolossal skam för hela vår stad.
Den kommer att ge både lag och fans extra fin tändvätska.
* * *
Jag kör Johnny Cash-upplägget ikväll. Svart kostym, svart skjorta och svarta skor.
Det känns som den färgskalan harmonierar väl med tonen i den här matchserien.
Att jag sedan piffat till anrättningen med en lätt rosa, småbögig slips får vi se som en hyllning till den flash som mitt i allt adrenalinpumpande finns i de båda trupperna.
* * *
Skånske Hugosson, du får ofta dina fiskar varma här, så låt mig säga:
De där fyra punkterna skriver jag under med hårt tryck i pennan.
Helt riktigt.
* * *
Det är alltid gött att sitta i Wells Fargo, en hall jag tidigare beskrivit som ett spa.
Det är en luxuös inrättning.
Men jag har fina minnen också. Det var den första NHL-hall jag besökte som USA-korre, när Flyers sensommaren 2005 presenterade ett svenskt nyförvärv vid namn Forsberg.
Den presskonferensen var så välbesökt att
Sen såg jag honom göra några riktigt makalösa matcher under sin alldeles för bortglömda, underskattade session som lagkapten för det här laget.
Det finns skäl till att såna som Mike Richards och Jeff Carter – kids på den tiden – fortfarande ser Foppa som den ultimata förebilden.
Sen är ju finalen 2010 nåt att komma ihåg också. Jag satt med Calle Johansson och Holmgren på raden ovanför och såg precis när Sugar Kanes puck försvann in bakom dåtidens Mister Universe, Michael Leighton – eller var fan den nu tog vägen.
* * *
Jag behöver väl inte påpeka att jag blir VÄLDIGT glad om ni hjälper till med uppdateringar från Ottawa under aftonen.
* * *
Vem det nu än var som frågade om Lilja – sorry, ni är så många att jag inte hinner hålla koll – är svaret att han absolut kommer scora ikväll.
Han har ju varit nära flera gånger och nu tror han att jag har en magisk vit kavaj på mig och därmed kommer han få ordning på siktet.
* * *
Värmning pågår och för Penguins del är det ungefär som att vara dansk serietecknare och stretcha lite i basaren i Damaskus.
Hela deras kurva är fullsmockad av Flyers-fans som gör obscena gester, skriker otidigheter och håller upp skyltar med meddelanden jag inte kan se härifrån men jag tror man kan utgå från att det inte handlar om lyckönskningar.
Det är, i all lyxighet, ett riktigt helveteshål det här.
* * *
Jag får inte lakrits av min finska vän ikväll. Jag får Swedish fish. Hur ska man tolka det, John J?
* * *
Man kan i alla fall konstatera att det ser ut som att Crosby har en raket i arslet under värmningen.
Han är förmodligen beredd att göra sitt livs match ikväll och det skulle i så fall inte säga så lite.
* * *
Shanny i jumbon.
Han blir intensivt utbuad.
Tänk att det skulle gå så här, Brendan.
* * *
Det är i alla fall inget gafflande över rödlinjen under värmningen.
Kanske ett tecken på mer ordning och reda?
* * *
Kom ihåg nu:
This is for you.
Jag är inte hitskickad på uppdrag, jag är här för att bloggen och bloggens läsare förtjänar det.
Må det bli en kväll att minnas för evigt, så att vi vad vi ska tänka på när dom skriker det klassiska ”Remember The Alamo”.
 
 

De snälla pojkarnas dans, del 5 – The End

Detroit – Nashville 1-3 (Slut)
* * *
Det här kan mycket väl ha varit det sista man såg av The Joe den här säsongen.
Pekka Rinne är för bra och Wings begår ögonblicksvis för grova misstag för att det ska kunna sluta med nåt annat än Predators-seger.
Dessutom känns det liksom som att det är Nashvilles år i väst i år – på samma sätt som det var Vancouvers förra året och Chicagos året dessförinnan
Och inte fick man höra hela den gamla ladan explodera i Detroit-raderna i ”Don’t Stop Believin’” en endaste gång.
* * *
Ja, den där förbannade Raffi Torres.
Där har vi en medelmåttig grobian som bara åker omkring och manglar allt han ser och har noll respekt för sina kollegor.
Jag tyckte illa om honom  redan när han spelade i Vancouver ifjol – och sånär förstörde Seabrook – och jag blir fan illamående när jag nu ser honom hoppa in i huvudet på Hossa.
Hur kan Tippett tycka det är ok att ha en sån i sitt lag?
 * * *
Man undrar ju om det var något slags Red Wings-magnet på pucken mohikan-Klein gjorde mål med.
Alla hemmaspelare följde efter Erat ner i hörnet – inklusive en Jimmy Howard i lika dålig position som U-137 i Gåsefjärden för 31 år sedan.
Sånt trodde man inte man skulle få se hockeyspelare äldre än nio år ägna sig åt.
* * *
Stephen Walkom och Ian Walsh heter blindstyrena som missade att Torres i sitt försök att döda Hossa hoppade in i hans huvud.
Skåne-Hugosson har helt rätt, standarden på zebrorna i NHL är under all kritik just nu, men just de två herrarna lär i alla fall ha gjort sitt i det här slutspelet.
Grattis, hoppas ni har lika bekväma soffor som jag.
* * *
Med U-137-jmförelsen avser jag förstås inte att dissa U-båtar i allmänhet.
Såna gillar vi här…
* * *
En av Kostitsyn-bröderna blev ordentligt kronwallad i tredje, men jag vet inte. En kväll när man sett bilderna på Hossa på båren känns det inte så kul att hålla på och skrocka om.
* * *
Stephen Walkom och Ian Walsh heter blindstyrena som missade att Torres i sitt försök att döda Hossa hoppade in i hans huvud.
Hugosson har helt rätt, standarden på zebrorna i NHL är under all kritik just nu, men just de två herrarna lär i alla fall ha gjort sitt i det här slutspelet.
Grattis, hoppas ni har lika bekväma soffor som jag.
* * *
Både Zäta och Lidas säger samma sak efteråt:
– Vi vann tre matcher i rad i förra årets slutspel. Vi siktar på att göra det igen.
Men då var det inte Pekka Rinne som stod i motståndarmålet.
* * *
Fyra matchers avstängning för Asham och en vardera för Neal och Bäckis.
Tja, det känns väl som rimliga domar.
Bara återfallsförbrytaren får tio.
* * *
Jag kan inte räkna till alla gånger de här dagarna jag fått frågan om huruvida jag tror att Lidas fortsätter en säsong till eller inte.
Svaret är att jag inte har den blekaste.
Men jag hoppas verkligen inte att det här var legendarens allra sista match i The Joe…
* * *
Jaha, då kommer John Blund till Biffen i några timmar.
Lätt bagarväckning i morrn igen – sen seglar vi mot The City of Brotherly Love.
Vi hörs därifrån när The Big Battle fortsätter framåt natten…
 
 

De snälla pojkarnas dans, del 3

Detroit – Nashville 0-0 (Period2)
* * *
Nej, här händer det ju inte så mycket att man direkt får armsvett.
Detroit har fortfarande pucken mest hela tiden och vinner skotten med löjliga 16-3, men Preds har tajtat till avsevärt så det skapas inte lika mycket avancerade chanser.
Och tacklas är det fortfarande ingen som gör.
Det får gärna bli ett mål i tredje, åt endera hållet, för ska det vara så här segt är övertid inget man drömmer om.
* * *
Ojvoj, just som jag sträcker mig mot kaffekannan jag har här bakom ryggen gör Mitch Albom detsamma.
Han är krönikör på Detroit Free Press och tillika excellent författare med flera romansuccéer under bältet.
Nu visar det sig dessutom att den satte lille mannen ser ut som karaktär i ”Spanarna på Hill Street”, med tjockt, jet-svart hår, sliten skinnpaj och tjocka gabardinbyxor av 70-talsmodell.
Bjuppe blir djupt imponerad.
* * *
Det är, Hugosson, som så ofta i den här arma staden, stolar längst ner på de dyra platserna som gapar tomma.
Men tusentals handlar det näppeligen om och uppe här hos the regular folks är det fullknökat.
* * *
Lidas försvinner ut i omklädningsrummet en stund och man hinner ju dra efter andan, men dessbättre – legendaren från Skogsbo återvänder snabbt.
* * *
Jag har inte sett Trotzens skjortsnibbar, Leifby (vilket fint besök!), men det kan det definitivt vara en sydstat speciale.
Återkommer med utförlig rapport i ämnet om jag får se närbild – eller när jag punktmarkerat honom efteråt.
* * *
Dino Ciccarelli zoomas in i den lilla Joe Louis-jumbon.
Då blir det liv i luckan.
* * *
Predators-backen Kevin Klein är bra, men fan inte så bra att man kan ursäkta den där bonniga svenne-mohikanen som får honom att se ut som en meth amfetamin-dealer från nordöstra Kentucky.
* * *
Hur lång tid behöver Shanny för att ta beslut om Bäckis, Asham och Neal?
Jag säger som Tony Soprano när han lät den vidriga Ralphie förstå att Jackie Junior måste tas av daga:
– Viktigare än själva beslutet är att det tas in a timely fashion.
Men det kanske börjar bli lite ångestladdat på kontoret efter all kritik?
* * *
Ja, ha ha, Quincy är en sån där riktigt hårig typ som redan efter fyra slutspelsmatcher ser ut som en av grottmännen i Geico-reklamen.
* * *
Förra pausens sanning är förstås ännu sannare nu:
Första målet blir betydelsefullt.
Om det nu kommer nåt…
* * *
Men den reklamen, Jack, när Lidas och Perry sitter i bil och en bläckfisk landar på vindrutan, är ju suverän.
* * *
Nu ska jag gå och leta efter Albom igen, han såg för jävla cool ut – som en blandning av Joe Pesci och J.D LaRue, Hill Street-hjältarnas verkliga ess.
Slutrapport kommer att glida ihop med bludder från slutet av Blackhawks-matchen, om den fortfarande pågår när det här är över…

De snälla pojkarnas dans, del 2

Detroit – Nashville 0-0 (Period 1)
* * *
Det är Red Wings mot Pekka Rinne – och Pekka Rinne äger.
Zäta & co trycker på som fan, spelar tidvis underbart kreativ anfallshockey och skapar en handfull bastuheta chanser.
Men den finländske jätten i kassen är enorm och stoppar allt.
Nu är frågan om hemmalaget har nödvändigt tålamod och fortsätter spela lika utmärkt, trots den frustrerande bristen på utdelning.
Det är ett måste om det här ska gå.
* * *
Snällt är det fortfarande – kanske i ännu högre grad sedan Babs predikat disciplin och behärskning.
Några tacklingar vore skoj, det går inte att komma ifrån.
* * *
Ojvoj, om Kron Wall of Pain hängt pucken på den där genomåkningen, när Zäta slog rena Conn Smythe-passningen, hade man fått nåt att skriva om.
* * *
De kör samma coola intro med de röda lysrören i händerna på åskådarna ikväll igen – och det är fortfarande lika coolt.
Med en mer anständig starttid är stämningen i den gamla lådan samtidigt betydligt mer livad än i söndags.
Ja, jag vet faktiskt när jag senast upplevde sånt peppat drag här.
* * *
Predators har sannerligen inte skapat mycket framåt so far, men när de väl gör det finns en oroande detalj för rödvingarna:
Jimmy Howard känns långtifrån lika magnifik som Rinne.
* * *
limpantah och Frankie, Adam har varit petad sedan sista grundserieveckorna.
Han blev aldrig riktigt sig själv efter skadan och DeBoer har matchar in nya backar som gått väldigt bra.
Så:
Han får vänta lite. Det kommer fler slutspel för den unge mannen.
* * *
En enda liten bläckfisk, inte mycket mer imponerande än en genomsnittlig svensk gädda, plumsar ner på isen under bedårande Karens nationalsång.
Man ser på hela kroppspråket hur besviken Octopus Al blir.
* * *
Ian White ger Bengan Hörnqvist en åktur han inte varit med om sen han åkte Uppskjutet – heter det inte så? – hemma på Gröna Lund senast.
* * *
Alldeles riktigt, Nalle. Den serien har också varit snäll. Det kanske jag borde klämt in nånstans, men ibland måste man tänka lite på dramaturgin…
* * *
Weber blir utbuad ikväll också.
Har dom inte insett hur farligt det är i årets slutspel?
Alla hemmafansen försöker psyka gör ju mål.
* * *
In med Larsson!
* * *
Klart det är tripping på Radulov, men Big E säljer den med förslagsamheten hos en telefonförsäljare på Electrolux också, så helt omotiverad är ryssens frustration kanske inte.
* * *
Jaså, Hedbä är in the house i The Rock. Jag tror inte han varit med i playoff sen Rangers svepte Thrashers 2007 – och vad schysst jag är som påminner om det.
Må han ha stor lycka.
* * *
Joakim Andersson och Fabian Brunnström är båda uppsatta som scratches.
Ändå en viss ära. Jag menar, det är mer än vad de flesta Elitseriespelare nånsin kommer bli.
* * *
Båda de här lagen är svinjobbiga att spela mot när de har ledning, så ni vet vad som gäller nu.
Första målet.
Det blir verkligen svinaviktigt.
Nu: Kaffe och snus.
Hörs sen.

De snälla pojkarnas dans

God afton och välkommen till Stanley Cup-slutspelets motsvarighet till den fridfulla upplösningen av Tjeckoslovakien.
Det är krig i alla slutspelsserier – utom den här.
Mellan Red Wings och Predators råder samförstånd, respekt och gemensam vilja att lösa konflikten utan blodspillan.
Ja, Weber dunkade Zätas skalle i plexit i den första matchen och Bertuzzi smiskade upp honom för det tilltaget i den andra, men mer har det inte varit.
Istället har de här lagen – hör och häpna – försökt spela hockey.
– Ja, det är väldigt snällt jämfört vad man sett på andra ställen, säger Bengan Hörnqvist.
– Vi tycker också väldigt illa om varann, som man gör efter några matcher, men inget av lagen har väl egentligen några killar som är så bra på att hålla på med sånt där.
Nej, det är förmodligen sanningen.
Nu är det dock fjärde matchen och de där aversionerna har rimligen börjat ta sådana proportioner att inte ens en Vaclac Havel skulle kunna bevara freden.
Så det är, rubriken till trots, mitt tips:
Ikväll smäller det.
* * *
Joho, visst hann jag till morning skate i tid – och det var med en triumfatorisk uppsyn jag klev fram till den lilla klunga som stod och plågade Zäta, själv i misstänkt kuddfrisyr långt in på förmiddagen, med samma frågor som vanligt.
Reaktionen blev precis den önskade.
Han fick svårt att hålla sig för skratt och var tvungen att undvika min pigga blick för att alls kunna genomföra sin presskonferens.
Det är och förblir bloggens roll att underhålla och locka till skratt!
* * *
Shanny fortsätter dominera slutspelet – tyvärr.
Idag har Chicagos Shaw, i skrivande stund, stängts av tre matcher för att han körde över en något teatralisk Mike Smith i Phoenix. Sedan väntar förhör med, och bestraffningar av, Bäckis, James Neal och Hanson Brother Asham.
Jag säger inte att de inte förtjänar att bli avstängda, men det är Shanahans eget fel att första omgången spårat ur och att han själv hamnat mitt på scenen.
Som själve Jonathan Toews, Blackhawks mäktige kapten, konstaterar i en intervju kanadensiska rikstidningen Globe And Mail idag:
Han borde ha stängt av Weber efter övergreppet på Zäta.
– I en sådan situation måste man, mer än något annat, statuera ett exempel, oavsett om det handlar om en stjärna som Weber eller inte. De har jobbat hårt på att få bort sånt där så att det inte händer igen och så låter de en sån grej passera. Alla måste ju känna att vi är tillbaka på ruta ett och att det är fritt fram att göra såna saker. Det är frustrerande, konstaterar Johnny T.
Jag ber att få instämma å det mest helhjärtade.
Shanny har gjort bort sig, helt enkelt.
* * *
Ett otvetydigt tecken på att den sköra freden mellan Wings och Preds håller på att upplösas har spårats runt det pingisbord som mellan varven står uppställt utanför Wings omklädningsrum.
Tydligen ville Nashville-spelarna Yip och Josie – han Poeten från Sverdlovsk rånade i söndags – låna det igår eftermiddag.
Men det satte sheriff Bertuzzi stopp för – enligt initiala uppgifter genom att själv vika ihop och rulla iväg bordet.
– Men så var det inte, jag sa bara åt en säkerhetsvakt att ta hand om saken, klargör Big Bert för Free Press.
Lagkamraterna uppskattar att han agerar vakthund.
– Han är själv en usel pingisspelare, men det är bra att han får någon användning för det där bordet, flinar Danny Cleary.
* * *
Från LA rapporteras att Daniel Sedin kände sig bra efter träningen och att han inte haft några symptom ”på ett tag”.
Jag känner verkligt obehag inför den där situationen, det är förskräckligt om Canucks är så desperata att de inte hindrar sin bäste spelare från att begå för tidig comeback.
* * *
Om jag vetat att det där pingisbordet existerat hade jag utmanat All Star-Zäta vid något lugnare tillfälle.
Jag, känd som Hammaren under otaliga turneringar runt ett gammalt Stiga-bord på Slingergatan i Borlänge under 70- och 80t-talet, hade kunnat visa honom vad bollkänsla verkligen innebär!
* * *
Pansarkryssaren Gill kan inte spela ikväll heller och Barry Trotz saknar honom.
I synnerhet i penalty kill.
– Ja, att slänga in honom i de lägena är som att parkera en mindre bil framför kassen, säger han.
Ha, en one-liner right up my alley!
* * *
Trots den vänliga tonen har det utdömts en ocean utvisningar i den här serien – och det är Red Wings, med en till synes frustrerad The Mule i spetsen, som tagit en lejonpart av dem.
Det ska det bli slut på, har coach Babs tänkt,  och han uppmanar just Landsbros Alice Cooper att släppa sina issues.
– Om jag vore The Mule skulle jag låta bli att låta någon komma under mitt skinn och spela hockey istället, säger han.
Med den försynta lilla provokationen försöker han förstås få riktig fart på sin störste slutspelsartist.
* * *
När jag kommer tillbaka från morgonvärmning och lunch har städerskan just dragit fram sin vagn till min dörr och viss tension kan anas i den tysta, dämpade korridoren.
Men när jag gör klart att jag måste jobba och att hon inte behöver fixa mitt rum, bara jag får några handdukar och ett par kaffepåsar, skiner hon upp och blir glad.
Nu råder fred i Marriott-skrapan.
* * *
Ja, Hawkeye, nyheten om att Levon Helm ligger för döden är verkligt deprimerande.
Må han vila i frid.
* * *
Homer får inte så mycket istid längre tid, men det hindrar inte att mediahopen bildar hög även runt honom efter förmiddagsövningarna på The Joe-isen.
Till slut brister det för Piteå-Terminator och han ropar, fejkat indignerad:
– Men jag tillbringar ju mer tid med er i media än på isen!
* * *
Käre Tompa, jag tycker det var väldigt dumt och onödigt gjort av Bäckis – och det kan komma att kosta Washington dearly, det har jag redan skrivit.
* * *
Själv tycker jag Homer sett riktigt bra ut när han väl spelat och upplyser honom också om det.
– Kan du säga det åt Babs också så jag får spela lite, flinar han.
Sen blir han lite allvarligare.
– Det är inte alldeles lätt att åstadkomma så mycket när jag inte spelar mer, men jag försöker. Det är underbart att vara i slutspelet igen och vem vet, det kan vara mitt sista. Så jag ser till att njuta så mycket jag kan.
* * *
Lite trist är det att Brian Engblom gjort sig kvitt sin magnifika Mullet och bytt de stentvättade jeansen mot stilig kritstreckskostym.
Jag menar, han ser ju alldeles normal ut när han glider förbi Bloggens lilla bord här i pressrummet på The Joe.
* * *
Predators bor på MGM-hotellet och där ligger röken inne på casinot så tät att Bengan Hörnqvist inte trodde det var sant när han igår råkade passera – för gambling förekom givetvis inte.
– Helt otroligt. Jag fick kasta mig i ett ångbad för att få bort stanken, berättar han.
Jag hade låtit bli att duscha och sedan chockat Jimmy Howard med att lukta som en irländsk pub under de där tumulten runt kassen.
I ett slutspel kan varje liten detalj få betydelse.
* * *
Apropå Bäckis – som jagades intensivt av Bruins-spelare igår – sa Dale Hunter idag att motståndarna gick över gränsen när de siktade mot svenskens skalle och som Adam Proteau på Hockey News twittrade i eftermiddags:
Nånstans exploderade Pierre Turgeons huvud…
* * *
Black Keys i PA:t i The Joe under värmningen.
Annat än pop-techno-smörjan på Garden det.
* * *
Jag hetsade ju upp mig väldeliga inför första live-mötet med Radulov i söndags, men det blev ju inte mycket att hoppa jämfota över – som att jag nånsin skulle göra det.
För en gångs skull får jag nog lov att citera Milbury i NBC-studion:
– Get your act together, Toto. Du är inte i KHL längre.
* * *
Kevin Weekes vinkar glatt. Åt er, förmodar jag. Vi känner inte varann sådär bra.
* * *
Den arge Big Pussy-mannen sitter bredvid mig ikväll också.
Han lyckas ge ett hotfullt intryck redan när han sätter i elsladden i sin dator.
Det här är hans territtorium, låter han med förstås, och jävlar om någon – till exempel jag – på nåt sätt försöker begränsa hans rätt att sitta här och vara viktig.
Må uppkopplingen fungera nu.
* * *
Tycker mig redan under värmningen se en tjomme på sektionen nedanför som sitter och smyghåller på en slemmig bläckfisk.
Ska bli intressant att se om jag har rätt.
* * *
 
Mja, då låter vi väl dansen börja då.
Det här är Detroits sista chans. Får de åka tillbaka till Tennessee med 3-1-underläge kommer detta att vara över till helgen.
Så det är dags att börja köra.
Snälla pojkar får inte kyssa Stanley Cup-bucklor,  hoppas jag alla inblandade vet.

Hotellrumsblogg från Motor City, del 6 – The End

Ja, Bulan alltså.
Han är hetaste svensk i hela slutspelet med sina tre strutar.
Och han spelar ju som ett geni också, pojken.
Så er det ut när en spelare är det som svenskar i allmänhet har så svårt att vara.
Bäst när det gäller.
* * *
Har tryckt i mig både BLT-sallad och lax och ännu så länge mår jag som vanligt.
Men man vet inte, de där bakterierna den försmådda städerskan enligt teorier sms:ade från Detroits norra förorter planterat i salladsbladen kan ju verka långsamt.
Toadörren får stå öppen i natt, utifall…
* * *
Sharks jagar bra på slutet och får in 3-4-rdeucering med sjutton sekunder kvar, men de når inte ända fram och nu tror ju jag att det kan bli väldigt svårt.
* * *
Dale Hunter tror att ligan drar tillbaka Bäckis matchstraff så att han slipper en matchs avstängning.
Men jag undrar jag, så het som debatten just nu går om bestraffningar och avstängningar och böter och fan och hans mormor tror jag inte de törs.
I så fall kostade den där crosschecking Washington dyrt, det är ett som är säkert.
* * *
Hörrdu The King, rösterna till NHL Awards är redan inskickade och räknade och de nominerade lär presenteras inom kort.
De gäller grundserien, så det enda individuella pris Lunkan eventuellt kan spela sig till är Conn Smythe.
Tänker han vara lika bra som ikväll även i fortsättningen lär det inte vara out of the question.
* * *
Jag ska väl egentligen inte säga nåt, jag har vänner som roas mycket åt mina blossande kinder när jag av ena eller andra anledningen blir förbannad, men Ken Hitchcock ser inte direkt ut som aktör i en reklamfilm för folkhälsan när han står i båset och flammar rödfläckig som en spansk paella.
* * *
Nu ska jag försöka sova några timmar så jag inte missar den där morgonvärmningen och ger All Star-kandidater från Medelpad vatten på kvarnen om bloggare som bara ligger och drar sig hela dagarna.
Vi hörs lagom till Game 4 i The Joe, okej?

 

Hotellrumsblogg från Motor City, del 5

Bulan Berglund, kanske Sveriges mest underskattade NHL-proffs, glöder.
Målet han helt alert höll sig framme och petade in i förstaperren i Sharktank var hans tredje i den här serien.
Bloggen applåderar.
* * *
Samtidigt blöder bloggen hjärta återigen lite för Caps.
Dom gör det så bra mot regerande mästarna, men åker ännu en gång på snöplig uddamålsförlust.
Surt.
Nu måste de i princip vinna fjärde matchen på torsdag, annars blir det ohyggligt svårt.
* * *
Matchen i Sharktank har annars varit oväntat öppen och underhållande att titta på.
Men lite grinigare får det gärna bli, jag känner att jag behöver ett slagsmål eller två såhär framåt kvällen.
* * *
Tårtan om BB Kings:
– Vi kan alla lära oss av hans ledarskap. För det är vad han gör nu. Han leder.
Ja, verkligen.
* * *
Nu har dom rullat in room service-vagnen här, med BLT-sallad och en liten panerad lax.
Håll er valkiga tummar…

Sida 1027 av 1346