Ja, där såg ni ett Conn Smythe-framträdande.
Det var ju Kung Henrik som bärgade den här segern åt Rangers.
Några av räddningarna i tredje var såna jag skulle berättar om för barnbarnen jag aldrig kommer få.
Fantastiskt.
* * *
Missster U-båt, du får enlighten me on algebran…vad har jag nu gjort för fel?
* * *
Brian Boyle gör en Weber!
Han blir utbuad hela tiden – och replikerar med ett mål.
Man älskar ju sånt…
* * *
Det finns dom som tror att matchen mellan Sharks och Blues kommer att pågå så länge att jag sover över morgonvärmningen i The Joe imorrn också.
Bah, nu är jag in the swing of the things igen och kommer att sitta precis ovanför Wings-båset när förste reserv stapplar ut på isen.
* * *
BB King – Tack för den Tuben, lysande smeknamn – fick efter första matchen frågan hur det kommer sig att han plötsligt börjat göra mål.
Han gav ett grymt svar:
– I don’t know and I don’t care.
* * *
Blev intressant tv-sändning här i sista. Först ville bilden vara rosa och sen försvann kommentatorerna. Jag trodde först det var städerskan som hade förstått att jag gillar hockey, men det verkar som ni hade lika i Sverige.
Hallå NBC, ni ska också vara proffs, no?
 * * *
Det var, tror jag, helt avgörande för Rangers att de vann den här matchen.
Om inte hade pressen inför Game 4 blivit outhärdlig.
Nu kan de slappna av åtminstone lite, med motståndarna vet att dom MÅSTE vinna.
* * *
I’ll take my chances.
Med andra ord:
Nu ska jag ringa på room service.
Hör ni inget mer  vet ni att jag ligger däckad i dysenteri.

Ojvoj, nu får vi hockeyshow i Ottawa.
Spelet är öppet, tempot högt, chanserna många och Kung Henrik helt enkelt gigantisk.
Men Rangers – som måste vinna åtminstone den av matcherna där uppe – måste  nog se till att tajta till ytterligare i egen zon. Det känns som att Sens stegrar mer och mer och får det fortsätta så smäller det till slut.
* * *
Serien mellan Caps och Boston verkar ha öppnat sig i Verizon i natt.
Fyra mål i halvtid – det är ju dubbelt så många som under de två första matcherna ihop.
* * *
När Henke själv inte spelar som en gud får han hjälp av Bickel, som i dödsfrakt sträcker ut armen på Zuccarello-sätt och äter ett livsfarligt skott.
Ja, nåt ska Rangers ha honom till också…
* * *
Har faktiskt ett litet Costanza/Larry David-moment här på mitt lilla rum.
Köpte nämligen en ny trimmer ute i Novi – man måste ju yxa till slutspelskägget emellanåt – och den är förstås paketerad i sån där hårdplast som är komplett omöjlig att få upp utan tillgång till bandsåg, domkraft och två eller tre medhjälpare utbildade vid MIT i Boston.
Något frustrerande det..
* * *
Tar tränarkarriären slut nån gång kan Tårtan säkert få jobb i Hollywood.
Med den helt förvildade uppsyn han har nu skulle han passa perfekt som mad man i en sån där college-film där ett gäng ungdomar ska tillbringa en helg i en stuga i skogen och så försvinner de en efter en.
* * *
Mitt slutspelsskägg, förresten, har suttit på dubbelhakan sedan Detroit förlorade finalen 2009 – och jag har lovat att det inte tas bort förrän Red Wings tar cupen nästa gång.
Eftersom jag inte vill se ut som jag är på väg till ZZ Top-konvent varenda dag fixar och trimmar jag det ibland, men bortsett från det är det ett löfte jag ämnar hålla.
* * *
Det är inga fel på Misssster Anderson heller.
* * *
På torsdag borde Obama själv ta den tio minuter långa trippen från Vita huset till Verizon.
Det skulle vara en psykning i klass med att nämna room service-maten för en hotellgäst som ligger i fejd med städerskorna…
* * *
Ni kan ju inte mena att jag ska vara riktig expertkommentator hos Viasat?
Jag kan ingenting om ishockey, jag tycker bara det är kul att vara med där de raka puckarna slås – och att babbla lite om vad som faller mig in.
* * *
Jag bor ju på hotellet du själv rekommenderade, dryge skåning! Det var ett skämt med städerskan och room service , fattar du väl?
Gå och ta en lap dance och lämna oss ifred.
* * *
ch, Lucic är ett klassiskt exmpel på underbar-att-ha-i-sitt-eget-lag-men-vidrig-att-se-hos-motståndarna.
Såna här en särskild plats i mitt hjärta.
* * *
Nu jävlar, i Ottawa kommer en period som kan avgöra hela den där serien.

Jaha, inte fullt lika nasty mellan Senators och Rangers ikväll, men det kan det fortfarande bli ändring på.
Vad än coacherna sagt om att det ska spelas ”mellan avblåsningarna ikväll” tar trötthet och känslor till slut lätt över och då smäller det. 
* * *
Spelmässigt ser det rätt jämnt ut i Scotiabank.
Senators har mest puck och utmanar en löjligt stabil Henke tämligen frekvent, men Rangers spelar stabil bortaplanshockey och kommer i rätt så vassa kontringar emellanåt.
Förlängning igen?
Jag skulle inte spela mot det tipset.
* * *
Det är verkligen imponerande hur  bra Capitals står upp mot regerande mästarna.
Nu har de 1-0 efter finfint mål av Semin i första och framförallt spelar de defensiv hockey av en sort man inte trodde att de ens hört talas om i huvudstaden.
* * *
Tårtan körde bestämt lite mindgames före matchen.
Först hette det att Scott skulle spela – och han var inne på värmningen och gafflade med Konopka.
Men precis innan matchen satte han upp Kreider istället.
Har Mike Keenan anlitats som rådgivare, månne?
* * *
Ja, QED, man får förklaring till synen på själva brottet – men inte varför det handlar om två eller tre eller fem matcher.
Det måste ju specificeras på något sätt.
* * *
Erik Karlsson alltså…han behövde få den där första, nervösa matchen undanstökad.
Sedan blev han Paul Coffey igen och skjuter nu med ivern hos en George Costanza – tack för att den evige hjälten plötsligt blev samtalsämne i kommentatorsspåret – som har chans att tjäna en dollar eller två.
* * *
SÅG ni bilderna från Washington under värmningen?
Fansen hade alltså klistrat plexit bakom Glenn Beck-supportern Tim Thomas – som vägrade komma till Vita huset i vintras – fullt med Obama-bilder.
Det är riktigt fyndig och begåvad humor det, ha ha.
* * *
Nej, Jan från Skåne, på det sättet är du och jag inte det minsta lika.
Så fort jag hade satte sista punkten i sista texten igår dök jag i säng och sov elva sköna timmar.
* * *
Jag lovar, till och med TT:s lagkamrater fnissade gott åt de där Obama-skämten.
* * *
Vilken emotionell bullshit, Tryggve. Det är debatt i hela ligan om att Weber borde fått en match för det där.
* * *
Valrossmustaschen pratade i lördags, på Garden,  om att  han såg fram emot att första gången som coach få vara med om en playoff-start i Ottawa.
När man hör ljudnivån i Scotibank är det inte så svårt att förstå. Det verkar vara magiskt drag där uppe.
* * *
Storbjörn och Lillbjörn, även ni måste erkänna att det var roliga skämt på Obama-hataren TT:s bekostnad?
* * *
Boyle blir utbuad så fort han rör pucken.
Hagge kanske ska vara glad att han slipper vara med i den här matchen…
* * *
Apropå den där kampanjen har jag ju faktiskt vara med och blivit intervjuad av Big Holmgren under finalerna och jag tror det räcker så.
Som en svensk-amerikansk Ankan skulle jag nog inte vara nåt vidare. Mängden Viasat-tittare som vill höra om hur det luktar på pressläktaren i New York, hur det låter när Lilja tigger snus eller hur det känns att kliva på heltäckningsmattan i Red Wings omklädningsrum är nog inte så stor.
* * *
Ha ha, ja Elvis, den här serien är onekligen som gjorde för Page Six Sean.
Men han har ju gått i pension och sitter förmodligen tillbakalutad på noggrant utvald design-stol och flinar åt tanken på vad han skulle kunnat säga åt en sån som Konopka.
* * *
Just som jag fått ner rumstemperaturen till anständiga nivåer blir jag sms-psykad av en från Njurunda:
”Du får hoppas att det inte är städerskan som serverar din room service”.
Amen va fan…

Aight, folks!
Efter elva timmars djup skönhetssömn är Big Bjuppe tillbaka i slutspelsform och ger eder härmed ännu en kväll och natt av slutspelsbloggeri.
Jag är kvar i Detroit, men eftersom den som ansvarar för tv-utbudet i Marriott-skrapan mitt den ruffiga smeten faktiskt insett att The Stanley Cup Playoffs pågår och laddat min tv med alla nödvändiga kanaler – han skulle få min collection med Jennifer Connelly-filmer om jag visste vem det var! – blir det som när jag sitter hemma i korresoffan och grejar.
Plus room service.
Fokus kommer att ligga på holmgången i Ottawa, men koll hålls givetvis också på vad som händer i Verizon – och så rundar vi av med förnyade krigshandlingar mellan Sharks och Blues framåt småtimmarna.
* * *
Tre matchers avstängning för Hagge alltså.
Det känns väl saftigt, i synnerhet när man betänker att Weber inte fick nånting när han dunkade Zätas huvud i plexit och att Carkner, en hängiven återfallsförbrytare, bara behöver sitta en match efter att ha försökt att slå in mustaschen i kraniet på Boyle.
Problemet är framförallt att straffsatserna är så förvirrande och till synes godtyckliga.
Shanny måste till nästa säsong producera någon form av index så omvärlden får större förståelse för vad han håller på med.
* * *
I ett svarsmail som i förmiddags kom seglande från östra Pennsylvania stod kort och gott:
– You’re always welcome here…
Som jag flera gånger påpekat funkar det inte så att bloggen helt självsvåldigt åker omkring och tittar på de matcher som verkar roligast, men när ens läsekrets är så angelägen om att en särskild serie ska bevakas får man väl göra ett undantag och sticka på sin egen dime.
Så – på onsdag morgon går ett plan från Detroit till Philly och sen får ni ert lystmäte.
Glada nu?
* * *
Ryktet bland Rangers-murvlarna som huserar på Twitter är att Chris Kreider ersätter avstängde Hagge i Ottawa.
I så fall kan man snacka om att killen får vara med om baptism under fire.
Ett alternativ är att den monstruöse Scott går in i laget och i så fall kan man snacka om att vissa Senators-spelare bör hålla sig undan.
* * *
Skulle varit på träning med Red Wings i The Joe i förmiddags och hade om jag levt upp till den ambitionen haft en del skoj stuff att spinna på nu, men jag tog mig friheten att sova tills jag vaknade och så får det vara med det.
Ni vill väl inte att Bjuppe Biff ska dö på kuppen?
* * *
Hm, här satt jag nyss och applåderade det faktum att Canucks motstår frestelsen att slänga in Daniel Sedin för tidigt, trots det milt uttryckt prekära läget.
Så kommer uppgiften, idag, att han just satt sig på ett plan till LA och kanske gör comeback på onsdag.
Jag hoppas jag har fel, jag hoppas han mår bra, men det känns jävligt tveksamt.
* * *
Det verkar som att jag själv hamnat i ett litet slutspelskrig med städerskorna här i Marriott-skrapan.
Morgonsur som jag är, i synnerhet när det varit såna här vakor, var jag kanske lite brysk när en av dem i morse trotsade don’t disturb-skylten och genom en springa i dörren frågade om det inte var dags att gå upp nu.
Orden ”leave, me, the, fuck” och ”alone” kan ha yttrats, jag var något omtöcknad och minns inte riktigt.
När jag kom tillbaka från i en shoppingrunda i Novi – också känt som Little Sweden – hade hon hur som helst utfört en inte helt subtil hämnd.
Termostaten var uppvriden till 90 grader Fahrenheit och rummet således varmt som
Ha ha, det kan jag ha, faktiskt.
* * *
Alfie kan inte spela ikväll, så konspirationsteorierna om att Sens fejkar skada kan ni skrinlägga nu.
Ni som drivit dem underskattar för övrigt Alfies betydelse för Ottawa – och överskattar samma Ottawas rädsla för just Hagelin.
* * *
Lilja på telefon igår om att Adams luvade Hartnell under gårdagsmatchens sista scrum.
– Ja, det var ju fult, men fan…det är svårt att inte få tag i den där jävla kalufsen om man ska bråka med just honom!
Med Lilja tillbaka i ett slutspelslag vet man att extraordinärt bloggmaterial är säkrat.
* * *
Läser nånstans – det är väl på twitter – att Bruins gjort klart att de lyssnat på Alice Coopers ”No Mister Nice Guy” sedan match 2.
Så nu kan det nog bli lite åka av i den serien också.
* * *
Lilja tycker också att det är ett krav att jag plockar fram den legendariska vita kavajen om jag nu ska komma till Philly.
– Man vill ju ha lite Bosse Larsson-vibbar igen, hojtar han.
Men då får snusaren från Skåne se till att Flyers går till final.
Den kommer fram först under de verkligt högtidliga kvällarna.
* * *
Nä, nu spänner vi väl fast de imaginära säkerhetsbältena igen.
Lets’ go, playoff-krigare – ge oss en till natt att minnas.

Ja, det blir blogg i natt också.

Håll er med här vid 01.30 så smäller det igen

Ja, jag erkänner:
Jag hade såklart velat vara i Wells Fargo idag – till och med hellre än här.
Det här var ju en match – och en serie – man kommer att tala om i år.
Men som jag påpekat några gånger är det inte riktigt så enkelt som att jag bara kan välja och vraka och åka dit jag har lust, det är specifika jobb som ska göras också.
På onsdag dock…vi får fan se.
* * *
Crosby vann inga nya fans bland bloggens läsare under kvällen, noterar jag.
Och han visade sig inte direkt från sin bästa sida. Det där med att själv spela fult – och sen inte tåla att bli petad på…det är nåt ganska motbjudande med det.
Han borde spela hockey istället, han är bättre på det än de flesta.
* * *
Jag har inte stekt särskilt många kommentarer under kvällen, men det kom så många att jag tidvis inte hann med att klicka godkänn på alla.
Ber om ursäkt för det.
* * *
Krutov, du får medaljen för kvällens roligaste kommentar.
* * *
Kört för Pingvinerna nu?
Nä, i den här galna serien känns det som sagt som att precis allting kan hända, så varför inte en 0-3-upphämtning också.
* * *
Roligt var det också att ni började hojta efter Modig när Johnson släppte in första skottet.
* * *
Två matcher kvar ikväll och jag ska försöka se dem, men jag tror fan inte jag orkar blogga. Jag är så trött att jag mår illa och ni ser ju själva, det blir inte så bra.
Men händer det nåt magnifikt kanske jag slänger in en rad eller två – och jag ska se till att hålla kommentatorsspåret öppet.
Annars hörs vi imorrn igen.

Man visste ju att den här serien skulle kunna bli något i hästväg, men det här?
”Bra” är kanske inte ordet – men nåt alldeles oerhört underhållande är det.
Det är som att alla fördämningar brustit och att precis vad fan som helst kan hända hela tiden.
Just nu vill man ju bara att pausen ska ta slut så vansinnet kan börja igen…
* * *
Vad fint av er att överväga en Viasat-kampanj, men be careful what you wish for.
Jag har ett utpräglat radioutseende och låter som Kurt Olssons sidekick Arne när jag pratar.
* * *
Dalmasens fråga är verkligen berättigad:
Varför byter dom inte ut målvakterna?
Ja, alla vet att bägge två besitter grundkvaliteter – men de har ju förlorat precis allt självförtroende och skulle kapitulera om det så var jag som var ute och slängde snusdosor på dem.
Johnson och Bobrovsky skulle i alla fall inte vara sämre – för det kan man väl inte vara?
* * *
Vad gäller ren nastiness blev det lite lugnare i mittperioden, men det är inget som säger att det inte kan bli upplopp på isen i tredje igen,
Vad som helst kan ju hända.
* * *
Lilja kommer på något sätt vara inblandad i avgörandet i det här.
* * *
Nu har jag, för tillfället,  jobbat klart och ska njuta som fan av att bara sitta ner och titta på det här.

Jo, folks, jag sitter – och tror inte mina ägon.
Men jag måste jobba samtidigt, så just nu kan jag inte riktigt liveblogga.
Återkommer dock.
Detta är ju alldeles galet…

Slut, Nashville vinner med 3-2.

Detroit hade förkrossande övertag i tredje, men utdelning blev det först sedan Predators på mycket typiskt vis strökontrat in 3-1.

Nu ska jag och röja lite i omklädningsrummen, sen rör jag mig i rätt raskt tempo mot marriott-skrapan – jodå, Hugosson, jag har varit här miljoner gånger – och återkommer alltså därifrån.

Detroit – Nashville 1-2 (Period 2)
* * *
”These wings are too hot for the Preds”, står det på en hemmagjord skylt en tjej sitter och viftar med bakom Barry Trotz.
Det kanske är att ta i.
Länge känns det snarare som att de legat i kylskåpet sedan igår och stekts upp till en ljummen temperatur som passar Nashville alldeles perfekt
De är alldeles för tama och snälla och passiva– och om tajta Nashville, som är obehagliga att ha att göra med redan när de har enmålsledning, fått det där 3-0-målet som nog egentligen borde godkänts hade matchen varit över.
Men istället rånar Poeten från Svedlorsk – som dittills varit i praktiken helt osynlig – stackars Josie på pucken bakom offensiv kasse och lirkar in den bakom en Rinne som står och spanar åt helt annat håll.
Sedan får man erkänna det blir  lite mer pepperoni-bett i anrättningen och tredjeperioden bör nu kunna bli en attraktion.
* * *
Kevin Kleins mål är den finaste bedriften någon med – nästan… – det namnet svarat för sedan Kevin Kline innehade en av de bärande rollerna i lysande filmen ”Grand Canyon”.
Sånt trodde vi det var Poeten och Poeten enkom som stod för. Men det är alltså en back i Predators som får Brad Stuart att gå upp på läktaren och köpa en hel kebabtallrik
* * *
I och med att domarna blåste av innan Erat – för det var väl han? – helt regelrätt petade in 3-0-puck är det något slags poetic justice att Alice Cooper-Mules puck på slutet passerar mållinjen en tusendel för sent.
Nu är Tootoo Train också på Zäta och vevar med nävarna.
Zäta som är så beskedlig, vad har predatorerna för beef med honom?
* * *
Här skanderar dom kort och gott ”bullshit” när dom är vredgade på domarna.
Det känns betydligt klatschigare än Gardens ”These refs suck”.
* * *
Stackars Josie alltså, han ser ju lika bortgjord ut som Paulie Walnuts när han inser att Johnny Sack bara blåst honom med snömos i flera månader.
Skulle Preds förlora kan den vara svår att få bort från näthinnan när det ska sovas ikväll.
* * *
Det är såklart en förhoppning att nya smeknamnet ”Alice Cooper” ska fästa på The Mule – och vad det lider kanske förkortas till bara ”Alice”.
* * *
När det här är klart åker jag hem och kollar The Big Battle på hotell-tv:n – och hör av mig därifrån, okej?