Yes…
Det kommer mer, jag lovar, måste bara samla ihop mig någotsånär först. Det här var…ja, ojvoj var det. Ojvoj!
Jag slutade röka för tre veckor sedan, men nu – ikväll – har jag börjat igen.
Och jag tänker inte säga mer än det heller.
Jag.
Säger.
Ingenting.
Ännu.
Jag har varit med om för många vidrigheter när solen snabbt förmörkats, så inte med ett fiber i mitt väsen låtsas jag som att det här på nåt vis lutar åt mitt håll
Men man kan ju i alla fall konstatera att det är trevligt att se att Lightning faktiskt vill spela och att Mike Smith vill visa att han är en kille att lita på.
Konstateras kan också att Dominic Moore är gammal ranger och en gång i tiden var mycket god vän med Kung Lundqvist.
Det får för övrigt inte fortsätta gå så här sakta, då överlever jag inte kvällen…
Vi hörs. Nån gång.
Jaha, vad har ni gjort sen senast då?
Jag tog mig hemåt i mycket sakta mak; gick först och skrotade på bokhandeln vägg i vägg med Garden och efter att ha köpt Tony Blair-biografin kom jag på att jag inte käkat på hela dan och åkte därför hem och beställde hem lite krubb från Garden. Sen har jag lyssnat på Paul Simon, bläddrat i senaste Hockey News och talat i telefon med folk som kan den här sporten.
De är alla överens:
Carolina vinner.
Själv tror jag att oddsen är cirka 80-20 i Canes fördel, kanske rentav 85-15 (eller 90-40, som en kompis en gång sa när han blev till sig…).
Det är inget Cartman eller Canes ska tro att jag drar till med för att jinxa. Det är en nykter och rimlig uppskattning.
Skulle det sen bli på nåt annat vis är det bara en rungande superbonus.
* * *
He he, ni tror inte på mina kyssar alltså?
Well, när det gäller just Vigge ska ni inte vara så jäkla säkra.
Han har länge varit nyfiken på hur och varför det där på Nalen hände och det skulle ju vara dans, dans, dans.
* * *
Väntar fortfarande på en John J-applåd för att jag i alla fall försökte…
* * *
Man kan nog utgå från att även Capitals i lönndom håller lite på Lightning ikväll.
Rangers framstår nog som en betydligt beskedligare motståndare i första slutspelsrundan.
* * *
Brukar inte bär slips för mig själv här hemma, men den hade ju positiva effekter under förmiddagen så den får givetvis sitta kvar nu.
* * *
Helt korrekt, Ante. Jag kommer inte ligga och grina på golvet precis. Men det vore så festligt att få känna lite hockeyfeber på Manhattan i åtminstone en vecka. Det blir ännu mer fantastiskt på den här ön då.
* * *
Undrar hur Henke gör nu då, om han sitter där i lyan i Hell’s Kitchen och svettas eller om han dragit ut på byn för att gömma sig.
Jag avundas honom inte.
Om vi tycker det här är nervöst kan ni ju bara föreställa er …
* * *
Ja, då är det bara att ta ett djupt andetag och låta det som händer hända.
Jag är här och hoppar in när jag får lust; ni är i vanlig ordning välkomna att dansa i kommentatorsspåret.
Jag försöker faktiskt.
Liksom lite sådär i förbigående säger jag ”och den vanliga svenska frågan den här tiden på året antar jag att du inte vill svara på, ifall det nu skulle gå åt skogen ikväll”.
Henke tittar upp, håller fram en flaska med konstig gul sportdryck och säger hårt:
– Nej. Ställer du den får du den här i huvudet!
Point taken.
Vi får vänta med besked om hur det blir med Henke och VM…
* * *
Let’s go Lightning, skanderar Rangers-publiken under de sista minuterna.
Indeed, let’s go.
Men man ska vara realist och inse att det är mycket osannolikt att Carolina förlorar, hemma, i säsongens största match, mot ett Tampa som inte har något alls att spela för.
Hurricanes är inte ett lag som viker ner sig såna här gånger. Hurricanes är ett lag som nästan alltid är som bäst när det gäller.
Och Cartman & co har alldeles rätt – tar de sig bara in brukar de kunna ställa till det för nästan alla motståndare.
* * *
Henke har inte bestämt sig för om han ska se matchen i RBC Center eller inte.
– Nej, jag kan inte bestämma mig. Det är bara ångestfyllt att sitta och titta när man inte kan påverka, säger han med en plågad grimas.
Tell me about it.
Men Le Bouef kommer sitta där i korresoffan och våndas.
* * *
Kommentator Mange, jag har under dagens lopp fått lite inside info om dig och vill passa på att önska dig ett lyckligt äktenskap!
* * *
En extra bitter karamell att smälta är förstås att Rangers ifjol hade varit klara för playoff nu.
Då räknades flesta antal segrar – punkt.
Men till i år kom NHL plötsligt på att räkna bort segrar som tagits på straffar, så nu blir ett lag som vunnit 44 matcher förmodligen passerat av ett som vunnit 41.
Det hade Rangers förstås kunnat se till att protestera mot före säsongen istället, men likafullt känns det lite weird, no?
* * *
Någon i Lightning får se till att knäcka B.Allen ikväll….
* * *
Hanky Tank Tallinder är sist ut ur Devils omklädningskabyss och därmed den ende jag hinner på.
Han bekräftar att Jersey-laget verkligen ville förstöra för Blueshirts.
– Ja, och det såg ju bra ut ett tag. Men vi ställde till det i andra perioden, säger han och knäpper en rätt så elegant rosa skjorta.
* * *
Någon frågade om Tommy Engstrand 1985…men den minns väl, det är ju en klassiker.
Sverige hade torskat mot dåvarande Tjeckoslovakien men skulle ändå kvalificera sig för VM i Mexiko eftersom Västtyskland – ja, det är way back det här – aldrig hade förlorat en kvalmatch och såklart inte skulle göra det mot Portugal senare samma kväll heller.
Men det gjorde dom och under slutminuterna, när tyskarna bombade bollar i ribbor och stolpar satt Engstrand, på plats för Sportradion, med sprucken röst och kved:
– Det går inte…det går inte.
Sedan grät Robert Prytz på banketten i Prag.
Så ska det INTE bli ikväll. Jag ska hojta ”det går, det går!” och vår Prytz – en av kommentatorsfältets kungar – ska skratta och jubla…
* * *
Tänk att man kan bli så aggressiv och osympatisk och dum i huvudet som en som hörde av sig i kommentatorsspåret idag.
Det övergår mitt förstånd.
Men han har hörts av för sista gången. Det räcker med att jag läser (bara signaturen i fortsättningen förstås), och steker, skiten. Ni ska inte behöva utstå sån idioti i onödan.
* * *
Alldeles oavsett utgången i kväll kan jag meddela att vi hörs från den amerikanska huvudstaden i veckan.
* * *
Det här kan, by the way, bli första gången sedan 1966 The Metropolitan Area inte har ett enda lag i Stanley Cup-slutspelet.
How about that?
* * *
Vigge Hedman påminns härmed om att Håkan Hellström-behandling monumentale väntar om Lightning vinner åt sin gamle coach ikväll.
* * *
Ja, nu ska jag – sannolikt för sista gången den här säsongen – lämna The wooooorld’s most famous Arena.
Sen väntar några timmar av gastkramande väntan.
Fan vet vad jag ska mig till, faktiskt.
Men en sak är säker – vi hörs på nytt när det börjar dra ihop sig.
Slut.
5-2.
Nu börjar The Long Wait…
Mer kommer – hela natten…
Mm, nu ser det – relativt sett – lovande ut.
Rangers vänder till 4-2 efter en riktigt skarp period och i vanliga fall hade det varit avgjort nu. Avsågade lag tappar i allmänhet sugen när de hamnar i underläge , men det här är Devils på döda-Rangers-humör, så jag törs verkligen inte tro nånting.
* * *
Många ”firsts” idag.
Först bökar Captain Clutch alltså in sitt första för säsongen – sen klappar den förträfflige Ronald McDonald in hela NHL-karriärens jungfru-strut.
Tajming, kallas det.
* * *
Maaaaaaaaaartuy-ramsorna ekar förstås på läktarna nu också.
Därför håller jag med ML – skicka in Hedbä och låt legendaren slippa de här taskigheterna.
* * *
Jo, Mange. Visst är det Vonmassenbassen som håller i pipan. Skarpögt där.
* * *
Ändrat på Devils första mål.
Det var tydligen Palmieri som styrde in den – vilket ger perspektiv på Henkes agerande.
Kovy blir hur som helst inte glad…
* * *
Sabres Fan…ni? Jag är inte med, det skulle se ut det. Jag är INTE fan, jag är en glad sympatisör som vill Hank väl och gärna ser slutspelshockey på Manhattan.
Om inte…well, då får jag följa andra lag. Buffalo kanske, rentav.
* * *
Satt just och undrade om ni alla är så vuxna och seriösa att ni inte uppskattade den om B.Allen, men då dök KingofNyc, oliver och Elvis upp med fina inlägg.
En lättnad.
* * *
Wolski for president för den kvitteringen, men nog ser det liiiiite billigt ut för att vara Marty.
* * *
Det finns en hyllad Manhattan-krog som heter Bice också.
Där drar man sig för att äta.
* * *
Det är glädjande att det börjar bli lite grinigt på isen. Här finns verkligen inget att vara sams om.
* * *
Där bedrar du dig, weezer. Det skulle smärta dom mycket mer att torska här än att se slutspelsplatsen försvinna ikväll, så vill du Blueshirts illa får du hoppas att Devils orkar vända detta.
* * *
Kovy borde fått en assist på lill-Prustens 4-2-mål också. Det för att han ska åka och vara artist i Rangers zon dom kan vända och kontra in det målet.
* * *
Det går ju inte låta bli att fråga:
Varför, varför, VARFÖR spelade dom inte så här i torsdags?
Då hade Rangers haft chansen att clincha nu.
* * *
Tror fan jag kommer blogga ikväll också. Det här är ju det mest rafflande i invänta-resultatet-i-andra-matcher-branschen sen fotbollslandslaget fick stryk i Prag 1985 och sedan fick avvakta Västtysklands match mot Portugal.
Förhoppningsvis slipper jag dock göra en Tommy Engstrand framåt småtimmarna.
* * *
Men först ska vi ta den här matchen i hamn.
Det blir en pärs.
Ni är med mig va?
Men ååååh…
Det ser så bra ut ett tag, Rangers spelar precis dom inte gjorde mot Atlanta. De är hungriga, åker skridskor, offrar sig och – framförallt – smäller på så sargerna vädjar om nåd.
Men några minuter efter Captain Clutchs underbara kvittering kommer det där tvekande och anemiska och taffliga tillbaka igen och precis innan periodjävulen är över får Kovy runda av en regelrätt lekstund i hemmalagets zon med att pricka in dagens andra mål.
Ska det vara så satans svårt att öppna bränsletankarna och köra en sån här match – hela tiden?
* * *
Gris-Olle ser sliten ut – det var ju fredagkväll igår – men han och hans vänner gör i alla fall vad de kan.
Det är 9.0-på-richterskalan-tryck i the wooooorlds most famous arena redan innan nationalsången.
Imponerande för att vara den här tiden på dygnet.
* * *
Kung Henke är knappast lycklig över något av målen, men det andra är ju framförallt resultatet av att hans lagkamrater backar ner som vore de involverade i en penalty kill och inte får ut pucken ur zonen.
Igen…ska det vara så svårt?
* * *
Falkon jag hoppas du tvättade munnen med tvål efter ditt första inlägg.
Det var en…salva.
* * *
Ja, Varpu kommer med nåt slags halvkvävd ursäkt från stolen intill.
När det som bäst behövs går comebackande Drury alltså in och gör säsongens första mål.
Captain Clutch lever.
* * *
Vigge Hedman har alltid varit nyfiken på vad det var som hände på Nalen 2000 och därför har jag lovat honom Håkan Hellström-behandling om Lightning har chansen att fixa det här åt Rangers…
* * *
Nejdu Taggen, tiden är sedan länge förbi när jag kunde gå ut och rumla kvällen före dagar med tidig uppstigning.
Då hade jag fortfarande legat i bingen och kvidit.
* * *
Jag upprepar:
Det var alltså Drurys första balja för säsongen Vi talar med andra ord om ett sju miljoner-dollarsmål.
* * *
Nej, Nyman – du behöver bara läsa den här bloggen från början.
Det står i första inlägget att norrmannen kallades upp idag….
* * *
När Kovy har så här kul börjar petningen av Page Six Sean ändå kännas som ett misstag.
Han vet hur man får ryssen ur balans, om man säger så.
* * *
Fan, står det plötsligt på jumbotronen.
Jag kan bara instämma.
* * *
Vad trevligt att se en sån old school-signatur som Zanoj igen. Var har du varit?
Nu undrar vi bara var konsertpianisten håller till en sån här stor dag?
* * *
Zuke skulle såklart aldrig ha skickats nånstans.
Tårtan får gärna förklara nån gång…
* * *
Efter tvåan hörs några spridda ”Let’s go Devils” på läktarna och jod, stämningen blir omedelbart hätsk som under en fängelserevolt.
* * *
Ja, Teddy Tedenby verkar också vara på väldigt bra spelhumör ikväll.
Henke bör upplysa sina förvirrade backar att de ska hålla särskild uppsyn över honom.
* * *
När Bryan Allen häromdagen gjorde poäng skrevs han namn, slår det mig plötsligt, så här protokollet:
B.Allen.
Det är ju nästan lika lustigt som att han som vann American idol för några år sedan hette Bo Bice.
* * *
Vi hörs i nästa paus.
Deja vu.
För ganska precis ett år sedan satt jag och Oak Man och Hyresgäst-Johan en morgon som just den här i dåvarande Wachovia Center – Wells Fargo nu – och väntade på en likadan ödesmatch för Rangers i allra sista slutspelsomgången.
De behövde ta två poäng mot Philly eller så skulle säsongen vara över.
Nu är vi här igen.
På Garden visserligen, men det är åter sista omgången och såvida Rangers inte vinner kan de ta fram de fåniga golfkepsarna.
Fast i år är det inte ens säkert att det räcker; vinner Carolina senare ikväll spelar det som bekant ingen roll vad Blueshirts tar sig till i den här derbymatinén mot Devils.
Det känns fullständigt absurt att historien ska kunna upprepa sig på det grymma sättet, men spara tårarna åt nån som förtjänar dem.
Rangers har bäddat sin egen obekväma säng och får faktiskt skylla sig själva om ännu en säsong slutar i tårar.
* * *
Var det inte någon som efterlyste en pömsig Biffen senast, typ du Taggen?
Well, here I am.
Utan uppenbar anledning – matchen sänds inte på NBC, Knicks spelar inte ikväll – har NHL valt att lägga det här dramat redan halv ett på dagen lokal tid, så jag fick stiga upp åtta i morse, efter att först ha följt och skrivit om gårdagskvällens matcher till två och sedan legat och lyssnat grannarnas rungande fest.
Så ögonlocken hänger som regntunga markiser på er bloggare just nu.
Fast samtidigt är anspänningen så stor, adrenalinet så kokande och kittlingen inför den här infernaliska upplösningen av serien att det egentligen känns.
Vem fan kan vara trött när hela säsongen är on the line?
* * *
Kung Henke kan ni förresten ägna några tårar om det här går som jag befarar.
Han har burit det här jäkla laget på sina axlar i flera år, men aldrig så mycket som den här säsongen, och det känns rent taskigt om han ska få inleda sommarlovet i sorg bara för att hans mentalt svaga lagkamrater saknar förmågan att samla sig till acceptabla arbetsinsatser när the going gets tough.
I ett år har han talat om vilken mardröm slutet i Philadelphia var, hur han i varje jämn match påmint sig själv om att en sketen poäng skilde avgrund från fest ifjol, att han aldrig vill uppleva något liknande igen – och så kan det bli ännu värre i år.
* * *
Det hjälpte ju så lagom senast, men jag överger aldrig tron på att mina klädval påverkar utgången i stora matcher, så det är slips på idag också – en som matcher väldigt bra med din beiga sommarkavajen.
* * *
I dagens tidningar försöker Devils-spelarna tona ner den glädje möjligheten att spela bort storebror från slutspelet skänker.
De pratar bara om att det alltid är roligt att spela mot Rangers och att de vill avsluta säsongen på ett fint sätt.
Jaja.
Skitsnack, förstår man av beat-reportrarna från Newark. De berättar att Marty & co hela veckan febrat om hur mycket de vill spöa lede fi, men igår gick Old School Lou tydligen ut med dekret om att den sortens prat inte passar sig.
Believe me, Devils kommer att ge allt och lite till i eftermiddag.
* * *
Zuke har kallats upp från Hartford och lär ersätta Page Six Sean – en av de mer undermåliga i torsdag – på kanten i tredjekedjan.
Biffen tackar för det. Den kortväxte norrmannens kreativitet har sällan saknats så mycket som mot Atlanta.
Det ryktas också att kapten Drury plötsligt gör comeback och det låter bra i mina öronen, men Varpu tar sig för pannan. Hon har en egen teori om att han numer bara är i vägen och gör Rangers sämre när han spelar.
* * *
Går det här åt helvete kan blåskjortorna trösta sig med att de åtminstone slapp se Charlie Sheen på Radio City Music Hall igår.
Recension kommer i morgondagens Aftonbladet, så jag ska inte gå in på några detaljer här, men herregud vilken vedervärdig smörja.
* * *
Det här är med all sannolikhet säsongens sista match i The wooooorlds most famous arena.
I så fall får vi ta farväl av såväl den klassiska pressläktaren som det här provisoriska pressrummet
Garden ska renoveras under sommaren – det blir inte ens några konserter – och till premiären nästa säsong ska allt vara nytt.
Det kan dessvärre innebära att jag tvingas skiljas från Gris-Olle, men i så fall lovar jag att förhandla till mig en egen pressplats på stolen intill honom. Den här bloggen kan inte leva utan honom
* * *
Nu talas det om att journalistgroupies siktats bortåt middagsloungen.
Såna träffar man på alldeles för sällan…
* * *
Apropå att ta farväl kan det vara sista gången vi ser Gabby Gabby Hey i Rangers-tröja – och/eller Tårtan i båset.
Gaborik är en makalös hockeyspelare, men det är uppenbart att han inte tycker om att spela för den koleriske gaphalsen från Bostons förorter.
This town isn’t big enough for the two of them, helt enkelt.
* * *
Igår visade Carolina, med besked, hur man gör när man ställs mot motståndare som Atlanta – och ingen, inte ens Eric, kan säga något annat än att de gjort sig förtjänta av den playoff-spot de förmodligen erövrar idag.
Viktigast av allt:
Tidiga mål. Så länge avsågade motståndare känner att de är med i matcherna , men hamnar de i underlägen tappar de alltid motivation och lust.
Fast det är klart, med tanke på vad de kan ställa till med är det inte alldeles säkert att den tesen stämmer på Devils idag.
* * *
Jadu, John J. Att vid en förlust idag gå fram och ställa den klassiska VM-frågan till Henke vore jämförbart med att gå fram till John Gotti efter livstidsdomen 1992 och håna honom för att fängelsematen förmodligen inte kommer att smaka lika bra som varmrätterna på Le Cirque.
Erfarenheten säger dock att tillfället aldrig kommer att ges.
Det enda jag hörde av kungen i omklädningsrummet i Philly ifjol var ett dånande ”fuck” nånstans inifrån environgerna.
* * *
Allt kan hända. Solen kan plötsligt gå upp i väst. Feta arslen kan bli på modet. Tomas Ledin kan göra en bra skiva. Och Corey Perry kan göra fem poäng i morgon kväll – samtidigt som Daniel Sedin gör ingen mot ett besviket Calgary.
Men förmodligen inte och i så fall har vi en Sedin som segrare i poängligan för andra året i rad.
Det är så jävla stort.
* * *
Till och med New York-kollegorna är medvetna om det predikament som faller på svenska reportrar på plats om Rangers torskar.
– World championship, eh, säger till exempel Brooksie med ett snett leende.
Hu…
* * *
Det var ju inte konstigt att Blackhawks var hungrigare än Red Wings igår, men fanimig – klockan börjar bli mycket och det är dags att The Big Red Machine skakar igång nu. Så här halvfjösigt är det aldrig bra att kliva in i playoff.
* * *
Det kan bli stökigt på läktarna ikväll också, den tidiga timmen till trots. Devils-fans har anlänt i drivor och de finns förstås på plats av en anledning allena: Att få se Rangers lida. Det är en måttligt populär hållning på den här adressen.
* * *
När jag satt i en taxi på väg downtown igår eftermiddag kom det plötsligt ett sms från Tampa-trakten.
Där stod bara:
– Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!!!!!!!!!!!!!
Ni får själva gissa vem som var avsändare, men han hette inte Öhlund och inte Ritola.
* * *
Under en off season-intervju förra frågade jag Henke om det som vi alla undrar:
Skulle han inte hellre spela för ett riktigt bra lag och få en ärlig chans att vinna Stanley Cup?
Han svarade nej, att det inte bara handlar om målet utan att resan är lika viktig och att han vill vinna med Rangers, ingen annan.
Undrar om den åsikten står sig om ännu en säsong slutar på samma sätt.
* * *
Speaking of sms:
The Oak Man befinner sig i Seattle och kan alltså inte frälsa oss med sin närvaro, men han är här ändå. Plötsligt sträcker Päronmannen fram något Gävle-gormanden skickat från the Pacific Northwest.
Det är, helt kommenterat, en bild på ett dignande fruktstånd.
Ha ha, my Oak!
* * *
Okej, dags för säsongens – sannolikt – sista promenad till pressläktaren.
Det här ska bli…outhärdligt.
Men vi hörs på vanligt sätt i pauserna, oavsett vad som händer.
Kung Henrik säger det inte rakt ut, men man kan ganska enkelt läsa mellan raderna att han är djupt besviken på några av sina medspelare.
– Jag kan bara svara för mig själv, ni får fråga killarna, suckar han när New York-reportrarna frågar honom hur det kommer sig att det inte rik
När Biffen är ensam med är han ännu tydligare.
– Att vi inte är mer noggranna i en sån här match…jag vet inte om det handlar om omognad eller vad. Men det är upp till var och en att vara beredd, säger han med rostigt stål i stämman.
Jag tycker det är ett under att han inte skriker rakt ut
* * *
En glad och uppspelt Johnny O kommer dansade genom omklädningsrumskorridoren just som your biff är på väg mot
Det är uppenbart att han inte haft något emot att förstöra festen för Rangers
– Nej, det tycker vi bara är kul, bekräftar han.
Han lovar dock att han ska försöka ha lika kul i Raleigh i morgon.
– Givetvis. Vi vill förstöra för dem också.
Hör du, Cartman…?
* * *
Få se…vad får Gabby Gabby Hey i årslön av Stealth-flygaren?
Jo, 7.5 miljoner dollar.
Att då ägna sig åt den allmänhetens åkning han gör sig skyldig till när han ska backchecka ögonblicket före Thrashers 3-0-mål, det är direkt skamligt.
* * *
Johnny O var förresten lysande i natt.
Matcha honom hårt, Mårts…
* * *
Bara på krökningen på deras ryggar kan man se att kollegorna här i pressrummet har brutala sågningar under gräddning i sina laptoppar.
* * *
Överhuvudtaget…Atlanta, varför slutade dom spela så här efter nyår? Dom hade ju lätt varit en slutspelsattraktion med den här farten och den här kreativiteten.
* * *
Det skulle inte förvåna mig det minsta om Rangers får tillbaka initiativet i morgon kväll – och sedan förlorar mot Devils i alla fall.
Det är den sortens lag ni håller på, Rangers-fan…
* * *
Tårtan?
Korthuggen som fan, förstås.
Bästa citatet för kvällen:
– Vi la ett ägg.
Ett ruttet ett dessutom, skulle jag vilja tillägga.
* * *
Även om Rangers, mot förmodan, skulle slå Devils kan det bli en jäkligt frustrerande lördag.
New York-derbyt avgörs nämligen redan 12.30 på dagen – och Carolina-Tampa spelas först på kvällen.
Att sitta och vänta och våndas på det sättet är inte roligare än njurstensanfall.
* * *
Rockville, du kan vara lugn – oavsett om Caps möter Rangers, Carolina eller Buffalo kommer du att få liveblogg från Verizon nästa vecka.
* * *
Nej fan, nu behöver jag en drink.
Imorrn ser jag Charlie Sheen på Radio City Music Hall när THE game avgörs och det kan kvitta, för jag är ändå helt övertygad om att Carolina vinner – och om inte blir det en glädjechock att slå på den här – eller en nyinköpt… – datorn efteråt.
Vi hörs på lördag, vad som än händer.
Då blir det inga fler krampaktiga liknelser hämtade från den svenska idrottshistorien, jag lovar. Då kräver jag bara att de spelar anständig do-or-die-hockey.
