Inlägg av Per Bjurman

Drömmar om semlor i Newark

Det var alltså det här jag hoppades skulle glädja gossar som FivePoints och Per.
Ett saftigt Johnny Oduya-reportage, från downtown Newark.
Det gjordes i torsdags, när det blåste så brutalt i nejden att alla inblandade gjorde korstecken av tacksamhet för att vi inte satt på de plan som lyfte och landade i strid ström på flygplatsen tvärs över motorvägen.
Och att Hökens blixt – ett jävla schabrak till anläggning som jag alltid blir nervös av att se honom montera ihop – inte tog rygg på planen upp mot de söndertrasade molnen berodde förstås bara på att jag har så starka Karl Alfred-armar, ha ha.
Vi pratade länge och det var väldigt kul, för Johnny är en seriös människa som tänker efter innan han svarar och sedan bara kommer med intressanta synpunkter.
När man skriver till papperstidningen är utrymmet emellertid  begränsat, så man får sortera bland citaten.
Men i en blogg är det som bekant bara att ordbajsa på (…), så nu tänkte jag dumpa lite bonusmaterial här.
Alltså, Johnny Oduya…
...om att bo i New Jersey.
– Jag har en lägenhet i ett sjysst hus i Hoboken. Förut bodde jag vid den gamla träningsrinken, i West Orange. Men det passade mig inte riktigt, det kändes som att bo mitt i ingenstans.  Jag är från stan och vill kunna röra mig utan bil.
om närheten till New York.
– Det är väldigt nära över till Manhattan, det tar inte mer än några minuter med färjan vi har från Hoboken. Men jag kan inte påstå att jag är där särskilt ofta, det blir mest när vänner och familj kommer över på besök. I övrigt är jag mest här ute. Om jag säger att bor i New Jersey eller New York? Det beror på vem som frågar, he he. Nä, jag har inga problem att säga New Jersey. Det är mest folk från New York som aldrig varit här som tror att det är som att åka till bondgården.
om rivaliteten med divisionskonkurrenterna
– Islanders och Pittsburgh betyder minst. Det är med Rangers vi har verklig rivalitet, men det är nästan lika mycket med Flyers faktiskt.
om Tommy Albelin.
– Han är typexemplet på en back som alltid visste var han skulle vara och var han inte skulle vara. Han skulle förmodligen kunna spela fortfarande om han ville. Jag är glad att jag har honom här, det är skönt att kunna prata sitt eget språk om det är något man undrar över.
om att vara ende svensk i laget
– Nja, jag har ju Tommy då. Och så har Bergfors varit här ibland. Men det är ju vanesak. På samma sätt som killarna i Detroit vant sig vid att det är sju svenskar är har jag vant mig vid att vara den ende. Det är inget jag tänker på.
...om umgänget med andra svenskar i ligan.
– Nja, det blir väl då och då, kanske nån middag när man är på roadtrip i en stad där man känner nån. Men annars blir det inte så mycket. Henke? Nja, det var väl precis i början, men, du vet…rivaliteten. Och så är ju han en busy kille, ska man ha tag i honom får man maila (stort leende).
om sina smeknamn.
– Nja, jag vet inte om jag har nåt. Kärt barn har många namn säger dom. Så jag kanske inte är så kärt barn då…
om vad han saknar från Sverige
– Bearnaisesås och semlor. Jag har en kille som skickar bearnaisesås, men semlor har jag inte ätit på flera år. Det saknar jag verkligen.
* * *
Efteråt åkte  jag och Höken, när vi nu ändå var i närheten, till IKEA.
Bra idé, tyckte Johnny, och hängde på.
Så vi åt köttbullslunch och handlade kaviartuber  ihop.
Otrevligare kan man ha.
* * *
Jaha, Therrien blev fockad till sist.
Jag är ju sån att jag alltid tycker synd om folk som förlorar jobbet (NHL-tränare får dock lön resten av kontraktstiden, SÅ synd om dem är det inte) , men det här var ju långtifrån oväntat.
Att det funnits missnöje med Therrien märktes ju – som de ny nyss påpekade på Versus –  redan i somras, när såna som Marian Hossa och Ryan Malone erbjöds fina kontrakt för att stanna i vad som i alla fall då var ett mycket konkurrenskraftigt lag men ändå valde att flytta.
Och uppträdandet i sista perioden mot Toronto vittnade om att han hade förlorat sitt lag.
Då går det helt enkelt inte.
* * *
Även Bobby Holik var ute på  fotouppdrag i blåsten utanför The Rock i torsdags.
Han såg mindre cool ut än Johnny,  om man säger så. I stela kahkis och brun, midjekort skinnjacka påminde han mest om ett svenskt kommunalråd.
– Han är den ende i hela ligan som klär sig så, skrattade Oduya.
– Men han är en grymt skön kille.
* * *
2-3 mot Islanders indikerar dock att det inte bara är coachen som varit problemet i Pittsburgh…
* * *
Mathieu Schneiders talang har slösats bort i Atlanta, så det känns bra att han får komma till Habs. Kan bli nåt.
* * *
Ja gossar, vi var inne i Devils träningshall också.
Den ligger vägg i vägg med The Rock och hör nog till de fräschare i sin kategori.
Men naturligtvis visade det sig att media bara får uppehålla sig i ett särskilt inhägnat hörn – och ständigt övervakas av en PR-man.
Det är ju ändå Devils…
* * *
Sam, du är givetvis välkommen hit.
Men ska vi ut på picknick måste vi ju bjuda in ytterligare en gäst. Ja, du vet, han som står i Rangers. Kung Henrik...
* * *
Nä, så ruffigt är det ju inte i själva Newark. Men på vägen dit kör man genom områden som får en önska att man hade Paulie Walnuts i baksätet.
* * *
De var betyldigt bättre än mot Philly, men eftersom blev det stryk även mot Blues.
Nu har fått stryk i åtta av de nio senaste matcherna.
Så här kan det bara inte fortsätta.
Noterat i övrigt från den rätt sega tillställningen i Missouri.
Lundqvist nickade puckade tre gånger. ”Han försöker ta en plats i Premier League”, skrockade Versus-kommentatorerna.
Patrik Berglund var väldigt, väldigt nära att göra ett klassiskt mål på landsmannen; han snurrade ett helt varv i målgården, men missade precis.
– Jävlar vad pisk Voros fick av Janssen.
* * *
Efter en dags research kan Höken meddela Johnny att de faktiskt säljer semlor på svenska Fika på Manhattan.
Så längtan bör vara över nu.
* * *
Loui Loui fortsätter spruta in mål för Texas.
Så nu ska han inte heta Loui Loui i den här bloggen.
Han ska, förstås, heta Kung Loui.
Men det var ju inte bra att radarpartnern Brad Richards axel gick sönder mot Blue Jackets.
* * *
En annan sak Johnny sa:
– Det är visst nån svensk journalist som håller på och jagar Albelin för att få heja på honom.
Hm, vad kan det vara för stolle?
Risken är att han återfinns på den här lilla bilden.


Foto: Pontus Höök. Det är Johnny till vänster…
* * *
Vi hörs. Om inte annat så på onsdag.

Mike Green, Kapten Haddock, Shoey och Hedbäs fortbildning, del 5 – The End

Hemma igen.
Här ser det ut som att någon kastat sig ur sängen, dragit på sig paltorna i panik och sen bara stuckit.
Just så gick det till också.
Och för vad?
Ett magplask monumentale.
Det finns å andra sidan en viss skamnjutning att vara med när de riktigt starka känslostormarna går över läktarna, så jag får väl ändå vara nöjd över att jag lyckades släpa mig ur de här ihopvirade lakanen…
* * *
Med hjälp av ett Philly som växlar ner räddar Rangers ansiktet med en hygglig tredjeperiod
Och man blir inte klok på de här spelarna.
För att vända på den gamla Ark-teorin Jersey-Per hade hittat:
Hur kan man vara så dålig utan att vara dålig?
Blåskjortorna är ju egentligen inte så kassa som i den katastrofala andraperioden, men envisas med att slå på arslet så grovt i var tredje-fjärde match.
Hur är det möjligt?
* * *
När Redden fumlar bort ännu en puck i anfallszonen reser sig Gris-Olle upp och håller ett helt föredrag:
– Hur kan du få sju miljoner? Vem känner du? Vem har du bilder av, vrålar han med ännu mer sprucken röst.
För att travestera ytterligare en legendar:
Bara på Garden, barn, bara på Garden…
* * *
I Flyers omklädningsrum dånar rap-metal efteråt.
Men de verkar glada ändå…
* * *
Själv tycker Henke inte att det var så farligt med lingonplockandet.
– Jag borde tagit fjärde målet. Annars var det inte så förfärligt, säger han till ett pressupbåd som håller på att kvävas i den tunga gravkammarluften i hemma-kabyssen.
* * *
Har på grund av min ofrivilliga sovmorgon inte sett det förrän nu, men Brooks kölhalar trion Sather, Renney och Redden i en svavelosande krönika idag.
Läs och begrunda.
* * *
Lysande idé om stim-pengar, Sam.
Och jag hjälper så gärna till. Kolla här:
Sam, Sam, Sam, Sam, Sam, Sam, Sam.
Det är ju DIG jag vill bli polare med egentligen…
* * *
Man förstår att Foppa blev polare med en sån som Simon Gagne.
Han tar sig tid med alla efteråt, är extremt vänlig och svarar inte bara på alla frågor han får utan gör det utförligt och genomtänkt.
* * *
Birger Shoestring hinner jag aldrig få tag i, men kollegor rapporterar att till och med han är fåordig – och därtill sur på publiken.
– Ska de bua ska de bua åt hela laget. Inte bara åt Redden, ska han ha muttrat.
Det kan man ju hålla med om, på ett rent mänskligt plan, men träffade han Gris-Olle skulle han förstå att det inte riktigt finns förutsättningar att nå fram med ett sånt argument.
Å andra sidan skulle han samtidigt inse att det inte finns några skäl att ta åt sig.
Det är, om vi ska uttrycka oss vänligt, inte Harvard-studenter som står för buandet…
* * *
Scott Hartnell påminner ännu mer om en rödhårig Heavy i Hjalle & Heavy när han promenerar förbi i civila kläder i omklädningsrumsstöket.
* * *
Hur säkert Renney sitter vet jag inte, men ni som hoppas att Sather ska sparkas kan glömma det direkt.
Ägaren James Dolan tycker inte om att sparka ens de han ogillar  – det krävdes en regelrätt folkresning för att Knicks-katastrofen Isiah Thomas skulle få gå – och Sather älskar han.
– Glen får vara kvar så länge han själv vill, hette det i en sällsynt intervju för två år sedan.
Så, det är bara att gilla läget.
* * *
Just nu sitter Rangers-spelarna på ett plan, på väg mot St. Louis där det är ny match redan i morrn.
Stämningen lär inte vara som på en direktkärra från JFK till Vegas en fredagskväll, om man säger så.
Men de kan åtminstone glädja sig åt att det är hyggligt flygväder….
* * *
Nu ska jag parkera i korresoffan och avnjuta en riktigt maffig hockeyeftermiddag.
Först har vi slutperioden i vad som verkar vara rena kalasmatchen ute i Jersey.
Sen börjar två kanonmatcher, redan vid fem (DET är en bra hockeytid, det): Detroit mot ärkerivalen Colorado och Washington mot Florida.
Ojvoj.
* * *
Till sist:
I morgon föreslår jag att FivePoints, Per, Big Pete och andra djävulsdyrkare köper tidningen.
Då kommer ni att bli glada.
Over and out.

Mike Green, Kapten Haddock, Shoey och Hedbäs fortbildning, del 4

Ja, nu har vi i alla fall vaknat.
Men inte precis för att hemmaspelet blivit bättre.
Vi håller tvärtom på att få uppleva The Texas Chainsaw Massacre en gång till  – och det är rena rama upproret här inne.
Ena minuten dånar ”Fire Renney”-ramsor över läktarsektionerna, nästa är det ”Fire Sather” som gäller.
Och buropen när såna som Redden och Rosie kommer i närheten av pucken är på såna decibel-nivåer att trumhinnorna känner sig som skinnen Max Weinbergs slår på i ”Born in The USA”.
Vid min gud det här kan bli en riktigt låååång dag för Rangers.
* * *
Men Flyers är det inget fel på. Särskilt inte om man betänker att de spelade mot Islanders för mindre än ett dygn sedan.
* * *
Nu, däremot, skulle nog Sam trivas ganska bra.
Henke ger sig ut på ytterligare några turer i lingonskogen,  blir utbytt – och får hån-applåder när han lämnar isen…
* * *
Gris-Olle, som nyss verkade vara på finaste  söndagshumör,   är så förbannad att öl och saliv stänker ner över pressläktaren under ursinniga vrålattacker.
– You suck, skriker han med sprucken stämma, you suuuuuck.
* * *
Drottningen, som väl inte precis strålar av självförtroende efter skräckfilmsäventyret i Texas, får det inte så kul han heller.
Första jävla skottet går in.
* * *
Fast lite humor har Gris-Olle kvar.
Efter ett powerplay i vilket Redden och Rosie återigen underlåtit att avlossa sina bössor skriker han…
Sather, ge mig sju miljoner och jag lovar att skjuta.
Lite kul.
* * *
Teorin att det är spritångorna från pressläktaren som spridit sig ner i Rangers-båset kan mycket väl ha bäring.
 Varje gång Eken vänder sig om för att säga nåt känns det som att jag är på tequila-race i Tijuana.
* * *
Mål i arslet i fem-mot-tre-läge…jag kan inte erinra mig att jag nånsin sett något sånt tidigare. Ens när Larsbo var på banan.
* * *
Canal Plus-hjältarna sitter och vrider lite på sig.
De ska nämligen intervjua Lundqvist efteråt.
Ho ho!
* * *
Snart kommer Avery-ramsorna också.
Dom borde göra det i alla fall.
Han kan inte komma hit snabbt nog.
* * *
Naturligtvis fick Dubinsky på käften av Hartnell också.
* * *
Det såg ut som att i alla fall några stycken – Callahan och Korpikoski heter dom – gett sig fan på att avsluta matchen någorlunda värdigt.
Men om Rangers vänder detta , då lovar jag att sjunga ”Sweet Caroline” i omklädningsrummet efter.
Slutrapport kommer senare ikväll, som ni vet

Mike Green, Kapten Haddock, Shoey och Hedbäs fortbildning, del 3

Ja, det här blev man ju inte mycket piggare av.
Seg period.
Som alltid blir när matcherna startar den här okristliga tiden.
Men NBC – som sänder dagens match  – kräver att hockeyn ska hålla till på förmiddagarna och då böjer sig NHL villigt framåt.
* * *
Ja, Lundqvist är ju ute och plockar lingon på Flyers mål, men Sam skulle nog sitta här och bita ihop käkarna i vrede ändå, för innan och efter dånar HEN-RIK-ramsorna här inne.
Fan Sam, du måste komma hit och säga åt dom att sluta fjäska för den stöddige jäveln.
* * *
Inte nog med att jag fortfarande är sömnig.
Jag har Eken och de två Canal Plus-hjältarna på rad intill mig också.
Det var dom som var ute och firade Valentine’s igår och tro mig, ångorna skulle kunna fälla en Donald Brashear.
Så ni vet om det blir förvirrade inlägg här, då är det second hand-fylla…
* * *
Egentligen borde jag kanske ha vänt på mig och somnat om, men FivePoints har alltid haft en poäng när han talat om Flyers.
Det är ett lag  man har respekt för och alltid vill se. Jag blir lite exalterad bara av att se tröjorna, faktiskt.
Och så brukar dom ju alltid slåss.
Det är ett plus.
* * *
Stämningen är också 12.30, om man uttrycker det så.
Det ligger en sån där trist slöja av mummel över läktarna.
Men Gris-Olle har vaknat på rätt sida.
Han hinkar bira och skriker om att Rozsival är en skit.
Härligt!
* * *
Eken driver något slags tes om att tv-människor krökar värre än sina kollegor i tidningsvärlden och jag önskar jag kunde hålla med, men jag får nog stå på de vilt protesterande Canal Plus-hjältarnas sida…
* * *
Jag tror dig, lid. Men det är NHL som låter sig fuckas i det avseendet också. Det handlar om samma, lysande kommentarer som vanligt, men när de jobbar åt NBC har de order om att sitta och dra en massa meningslösa anekdoter – för att såna antas tilltala den ovana publik som ser en sån här match.
Idioti kallar man sånt.
* * *
Varpu?
Hon sitter på fel sida om pressläktaren, med den store Hugosson från Sverige.
Vi är alla svårt svartsjuka.
* * *
När paussignalen brölar böjer sig Canal Plus-Björn fram och säger att det skulle vara en ära att få gå och hämta kaffe åt bloggaren.
 Fem plus!
* * *
En snubbe en sektion nedanför oss har Rangers-kepa – med blinkande klubbmärke på framsidan.
Coolt, tycker jag. Men de bakfulla ser ut att må illa av blinkandet.
* * *
Få se om spelarna vaknat nu då.
Vore kul.
Vi hörs i nästa paus.

Mike Green, Kapten Haddock, Shoey och Hedbäs fortbildning, del 2

Hej, jag heter Per.
Jag ska föreställa vuxen man, men är fortfarande så valpig att jag försover mig.
Jovisst, när jag – efter en poänglöst lång natt med gamla West wing-avsnitt – till slut lyfter på ögonlocken är klockfan redan 11.32.
Då blir det  i och för sig desto mer fart – jag trampar i praktiken upp på Gardens pressläktare 20 minuter senare.
Men ändå.
Detta är oförlåtligt. Tanken är ju att jag ska sitta här två timmar innan nedsläpp och förse er med observationer.
Sorry, sorry, verkligen.
* * *
Jag försöker dock rädda ansiktet genom att låtsas att inlägget från i natt var det första från Philly-matchen.
Går det för sig?
* * *
Värst av allt:
Jag skulle ju terra bakfylle-Eken idag.
Så lyckas han vara här en halvtimme innan Biffen.
Skandal.
* * *
Nu ska jag försöka vakna.
Rapport i första paus, okej?

Mike Green, Kapten Haddock, Shoey och Hedbäs fortbildning

Jisses…Mike Green.
Han klappade alltså in en puck mot Tampa  också.
Därmed har han gjort mål i åtta matcher i rad – alla tiders NHL-rekord för backar.
Det var nära att jag ställde mig upp på vardagsrumsparketten och gjorde honnör.
Av alla spelarsorter man kan tycka om  är nog den spelande backen som kan dirigera uppspel,  åka skridskor och smaska iväg riktiga slagskottsbomber från blå min allra största favorit.
Det kommer nog från Sigge Svensson. Han var ju just sån under alla sina år i Leksand och liksom Tomas Forslund hade han samma status som Zeb Macahan, Keith Richards, Kapten Haddock, Johnny Thunders, George Costanza, Serik Johansson (Brage-legend som brukade skruva in hörnor, om ni nu är så obildade att ni inte vet det…), Thåström, Charles Bukowski, Mighty Max Weinberg, Gene Hackman, Dylan, Slas, Woody Allen, Evert Taube, Emmylou Harris, Toby Ziegler, Van Morrison, Ronnie Spector, Big Pussy, Lou Reed och Michael Madsens Mister Blonde i mitt tonårshjärta.
Fast hur blått och vitt det varma blod som pumpar i det hjärtat nu än är måste jag erkänna att Mike Green är ännu bättre (sorry, Sigge….)
Som han spelat de senaste rekordveckorna är frågan om någon alls nånsin varit bättre i rollen.
Jag lämnar den – frågan alltså –  härmed öppen för diskussion…
* * *
Yours truly skulle egentligen ha varit ute och krökat med Eken, Höken, Canal Plus-stjärnor och ett stycke NHL-official under lördagsnatten.
Men jag velade, började titta på hockey och blev kvar hemma.
Tråkigt gjort, men Valentines’ är ändå en sån där riktigt amatörkväll i det här landet och framförallt: jag kan gå pigg och frisk och fin på Garden idag.
Det ska bli ett sant nöje att terra Eken om han orkar masa sig till nedsläpp.
12.30, Eken, 12.30. Då är det uppställning.
* * *
Page Six Sean är tillbaka.
Han gjorde comeback i Hartfords förlustmatch mot Manitoba under lördagskvällen och vi kan åtminstone konstatera att han inte förlorat sin humor under de dubiösa ”beteende-kurser” NHL tvingat honom att underkasta sig.
Han blev förstås provocerad av Manitoba-spelare under matchen, men under en presskonferensen efter matchen tog han de trash-pratande motståndarna i försvar.
– Det var ingenting drastisk. Inget gamle Sean skulle ha sagt i alla fall.
Sa Sean.
Med ett leende
* * *
Hur mycket det än smärtar Sam och Helge och allt vad Henke-hatarna hette häromdagen – jag har ju en rätt stark känsla av att allihop var samma person och att han kallar sig samuraj-nånting i vanliga fall – så var Rangers-målisen fullständigt fenomenal nere i Florida i fredags kväll.
Räddningen han gjorde på Natan Hortons friläge var en konstinstallation av nästan samma kaliber som Philippe Petits promenad mellan World Trade Center-skraporna i ”Man on wire”.
* * *
Kronwall junior gjorde debut för Caps i Tampa-matchen.
Han spelade drygt 11 minuter och vad jag kunde se gick det riktigt bra.
Hoppas det fortsätter så.
Kronwallar kan man inte få för många av.
* * *
Bruins har plötsligt fått litet motigt.
Det ska de vara glada för.
Jo, faktiskt. Om det fortsatt i samma ryggsim-stil ända fram till slutspelet är jag övertygad om att de fått svårt att försätta sig själv i rätt sorts krigar-tillstånd när det verkligen börjar gälla,
* * *
Visst kändes det som att Buffalo vann den sprakande matchen mot San Jose på ren vilja.
Spelarna var, som alla andra i Buffalo, svårt tagna av den förfärliga flygolyckan kvällen innan och var, tyckte jag det kändes som, fast beslutna att ge sin sargade stad en seger.
Stort att se.
* * *
Chock-uppgifter i en pausintervju med ass-coachen Pelino i Fort Lauderdale i Fredags:
Sjöström har ett smeknamn TILL.
– Det var härligt att se Shoey göra mål, sa han.
Få se…vad har vi nu:
Fast Freddy Quadzilla Birger Schlaug Ytterby Shoey Shoestring.
Kärt barn har verkligen många namn.
* * *
De fällde ena konferensettan i fredags.
I dag kan det vara dags för nästa.
Och måste väl även de som hittills bara viftat bort dem – jag till exempel… – börja fatta att Devils faktiskt är en väldigt allvarlig contender?
* * *
Alfie hymlade inte när jag frågade om ett tränarbyte verkligen kan betyda så mycket.
– Ja, vi har fått en kick. Den nye killen är ung och saknar erfarenhet från NHL, men han har ändå självförtroende nog att säga åt oss vad vi ska göra och det har fungerat jättebra.
I kväll kan man lugnt säga att Alfie och lagkamraterna gav syn för sägen.
Att vända 0-3 till 5-3 borta mot Minnesota är sjukt starkt.
Om det bara inte varit så förtvivlat långt upp till the promised land…
* * *
Apropå ingenting vill jag ha sagt att det är nåt alldeles sensationellt vad toapapper det går åt när man har gäster.
* * *
John Paddock, han som fick sparken i Ottawa förra säsongen, har förresten nyss sagt i en intervju att problemet med Senators är att laget helt enkelt inte är särskilt talangfullt.
Hm.
Att samma lag spelade Stanley Cup-final några månader innan han tog över som coach måste således ha haft med coachningen att göra…
* * *
Penguins såg verkligen ut som pingviner när Toronto vände i sista perioden igår.
Alltså, kvasten måste gå i spelartrupp – och i ledarstaben. Annars missar Pittsburgh fanimig playoff.
* * *
Undras om Surkålsmannen var ute på Valentine’s-date också.
Tanken kan göra det svårt att sova i natt.
* * *
Jason Blake uppträdde med en fin fläskläpp under Pittsburgh-matchen.
Den hade han fått av – Mikhail Grabovski.
Leafs-stjärnorna brakade ihop så flisorna rök under en träning i fredags.
– Men ingenting hände, sa Blake som en annan Lars Lagerbäck efteråt.
Tänk att man kan få så ful läpp av ingenting.
* * *
I en Atlanta Journal-Constitution-artikel artikel av just den sort den här bloggen gillar får man veta hur Thrashers-spelarna fördriver tiden under långa flygresor, som den till Kalifornien och Arizona nu i helgen.
Det framgår att de flesta, med Kovaltjuk i spetsen, lirar kort eller våldsamma dataspel.
Men inte alla.
– Det är barnen som håller på med det där. Vi vuxna försöker fortbilda oss, säger Hedbä.
Ha!
Fortbildningen består i hans eget fall i böcker om ledarskap, medan Hävelid läser romaner och Toby Orr kollar tv-serier på laptoppen.
Och svenskarna sitter alltid längst fram i planet.
Vad coachen – Becks granne – pysslar med framgår inte, men vi utgår väl från att han tar sig en liten stänkare…
* * *
Jag har sagt det förr.
12.30 är en jävla tid för hockey.
Men jag kommer i alla fall inte, som vissa andra, vara fyllsjuk och lovar att sitta i det sunkiga pressrummet i tid.
Då blir det bloggning.
Häng med.

Ovetjkin Show on Broadway, del 4 – The End

En av säsongens roligaste matcher på Garden, det tycker jag man kan slå fast.
Och Rangers vinner till sist rättvist, det tycker jag också man kan slå fast.
De visade en glöd som vi inte sett sedan det senast var slutspel i det här bygget.
Kul!
* * *
Henke ger Gucci-pjäxorna godkänt.
– Jo, de är snygga. Passar bra ihop med slitna jeans också, säger han och nickar gillande.
Då så
Då är vi hemma.
Är det nån som vet nåt om hur skor, och allt annat människor klär sig i,  ska se ut är det han.
* * *
I slutperioden lyckas kameramannen som kliver omkring på läktarna zoomas in en skylt där det helt frankt står:
”Fire Sather!”.
Jumbotron-bilden klipps snabbt – och imorgon är det en kameraman som får leta efter nytt jobb…
* * *
Quadzilla Shoestring har koll han också.
– Ah, det där är Gucci, va, ropar han så fort jag trampat in i svettlukten.
Tänk att de vet sånt i Ytterby…
* * *
Nu kan Surkålsmannen stå i nån bar och hångla.
Tanken svindlar.
* * *
Capitals-spelarna ska för en gångs skull stanna i New York över natten innan de flyger vidare till Tampa.
Bäckis försöker lura i oss att de tänker äta nån middag och sen gå hem och lägga sig..
Och det vill du att vi ska tro på, frågar jag.
– Ni får tro vad ni vill, mumlar han.
Fast han flinar rätt glatt samtidigt….
* * *
Nyllet Nyfiken har fortfarande inte gjort några mål på Henke och gjorde det inte ikväll heller, trots strafförsök
Fast gamle lagkompisen i motståndarkassen hann bli nervös.
– Han tar sån jäkla tid på sig när han slår straffar, väntar ut en tills man gör ett misstag. Det minns jag ju från när han var här, vi tränade alltid straffar efter träningarna och han lyckades alltid göra nån dragning i sista stund och sprätta upp pucken. Men nu försökte jag störa honom med klubban och det gick ju bra.
Så sitter Nyllet – eller Taxi Stockholm som han kallades på den tiden Lundqvist var ny i New York och behövde skjuts överallt… – efteråt kvar på en träningscykel och stirrar stumt framför sig när lagkompisarna försvunnit ut i New York-natten.
För honom blir det av allt att döma inget rummel.
* * *
När Poti åker för ut ”diving” tycker Eken det låter som att speakern säger att han får två för ”briebing”.
Det vore rätt coolt, om en spelare mitt under brinnande match försökte muta domaren med en hundring…
* * *
Innan de flyger vidare till Florida får Capitals-spelarna sällskap.
Deras pappor är på ingång, inklusive Anders Bäckström från Valbo förstås.
– Ja, vi ska ha papparesa nu och han kommer. Det ska bli riktigt kul, säger avkomman och ser lycklig ut.
* * *
Macke han bli lätt irriterad på domaren innan han fick slå sin straff.
– Ja, det tog ju sån tid. Fast det var en dålig straff också, jag skulle ha skjutit.
Vi säger inte emot…
* * *
End of mystery:
Anledningen till att Bäckis blev så förbannad i slutet av första var att han åkte på en tripping och dundrade in med huvudet först i sargen.
– Så jag blev irriterade på själv, berättar han.
På dig själv!?!
– Ja, jag tyckte att jag borde kunna stå på fötterna…
* * *
Eken ska förstås på Lunkan och påminna honom om att han alltid släpper in Mike Green-puckar.
– Tack för den, säger keepern med en snörpt mun
Gävlebor, Henke, gävlebor.
De är så där.
* * *
Näslund har lila Foppa-tofflor han också.
Men han kommer ju från Örnsköldsvik och är ursäktad.
Där är det förmodligen lag på såna skodon.
* * *
Nu, serrni, blir det party på Upper East Side.
Elaine fyller år och ska få en liten Ingmar Bergman-biografi av Biffen.
Vi hörs när vi hörs.

Ovetjkin Show on Broadway, del 3

Ja, det här fortsätter ju att vara roligt.
Nu är det dock främst vare Rangers.
Det ryker av slutspelsglöd om de blå tröjorna – och måltorkans vänner lyckas trycka in fyra mål på ren vilja.
Fint att se.
* * *
Min musiksmak, Kometen, är förstås alldeles oklanderlig.
Men please, mina vänner, nu ska väl inte det här urarta i den sortens diskussioner.
Det var i mitt förra liv jag höll på med sånt ju…
* * *
Henke behöver ju inte skämmas för att han släpper två Mike Green-skott.
Green är fullständigt magisk just, skjuter som en jävla gud och har precis tangerat backrekordet för mål i flest matcher i rad.
* * *
Det är svenska modeller på isen och försöker sätta puckar i pausen.
Och vare sig Jennifer Ohlsson eller Camilla Thorsson skjuter vad jag kan se sämre än Voros…
* * *
Om det var charging på Dubinsky mitt i perioden är det charging varje gång jag klappar Eken på ryggen.
* * *
Trasan, du har missförstått.
Hon är visst här. Bakfull visserligen, men lycklig över Lauris konster.
* * *
Ja, Karl. Ovie har varit lite osynlig. Men det sa vi efter två perioder när de mötte Detroit hemma i Verizon härom helgen också. Sen exploderade han i sista. Vad som helst kan alltid hända.
* * *
Om Voros är så oförsiktig att han vill dansa med Bräschan får han allt se till att kasta handskarna.
* * *
Paul Mara är en favorit.
Det har han varit ända sedan jag första gången såg att han innan matcherna ställer sig i korridoren utanför omklädningsrummet och gör sån fist-hälsning med varje medspelare när de störtar ut mot rinken.
Så jag blir glad när han, med allt han har av muskler, får trycka in en puck.
* * *
Surkålsmannen håller på och sms:ar väldigt intensivt också.
Det ÄR nog fan dejt på gång.
* * *
Men Kometen, jag kan inte hålla mig…om du nu ändå sitter vid datorn, ta då och ladda ner Cramps ”Can your pussy do the dog”. Det är musik det.
* * *
Duktig smäll Nylle Nyfiken fick precis på signalen.
Slåss, Nyllet!
* * *
Nu laddar vi för vad som borde kunna bli en makalös slutperiod.
Slutrapport kommer efter sedvanlig omklädningsrumsinventering efteråt, okej?

Ovetjkin Show on Broadway, del 2

Tack och bock.
Det här är ju lätt den roligaste perioden i den här dammiga gamla hallen sen….ja, förra året.
Två festliga slagsmål, tre mål, ett Rangers som faktiskt brinner och ett Caps som alltid spelar underhållande hockey.
Gött.
* * *
Jag kan inte riktigt hålla med ThomasP om att Brashear vinner tungviktsfajten mot Colton.
Jag tycker det blir oavgjort.
Och Colton ska ju ha stilpoäng för att han överhuvudtaget dansar med ”Bräschan”, som dom kallar honom i Bäckisbloggen.
Jag fattar inte att någon överhuvudtaget vågar det.
* * *
Nu blir Gomez inte bara utbuad i The Rock.
Han har fått Rangers-fansen emot sig också.
Ojvoj.
* * *
Voros, det eländet, står upp bra mot Bradley några sekunder senare också.
Men vad är dealen med armbågsskydden? Varför slänger han ALLTID dom när det blir tjafs?
* * *
Jay Beagle, ny kille i Caps, måste väl ändå ha blivit över från hundshowen i  går?
* * *
Kul att Nylle Nyfiken får spela med Ovie och Bäckis.
Det är när han får rikligt med istid han visar vad han går för.
Att han sedan TAR sig mer istid än alla andra är en annan sak…
* * *
Nå, Gomez kan trösta sig med att han inte är Wade Redden.
Snäll-Wade ligger så kymigt till hos hemmafansen att de jublar när Ovie kör upp honom i sargen.
Dubbel-ojvoj.
* * *
I en reklampaus får Henke välja på Blink 182, Hinder och Stone Temple Pilot på jumbotronen.
Han tar Blink 182.
Men Henke…
* * *
Vi här uppe ser bara att Bäckis är skogstokig när han kommer till båset precis på slutet.
Ni som har koll på tv vet kanske varför?
* * *
Surkålsmannen, som brukar vara klädd som en statist i Utvandrarna, har idag stilig skjorta och finbyxor.
Och han håller sig uteslutande till doftlös läsk.
Dejt på gång, suris?
* * *
Alltså, inget av de där musikalternativen var väl så hett, men Stone Temple Pilot är åtminstone trehundratolv tusen gånger bättre än Blinkbajs.
Å andra sidan har Lundqvist vid ett obevakat tillfälle erkänt att han gillar Bon Jovi, så vad ska man förvänta sig…
* * *
Callahans mål är fint också. För att inte tala om passningen från ynglingen den bakfulla finska på stolen intill håller så hårt på att hon börjar tugga fradga när han inte får tillräckligt med istid.
* * *
I en annan reklampaus jumbotron-berättar Rangers-spelarna om sina första jobb.
Fast Freddy Quadzilla svarar:
– Hockeyspelare.
Så är det.
Folk från Ytterby blir hockeyspelare redan när de går i blöja.
* * *
Gris-Olle är här – och buar varje gång Poti har pucken.
Trodde man inte, att Gris-Olle hade sånt minne.
* * *
Nu får vi se då.
De senaste matcherna har en bedövande osäkerhet spridit sig i Rangers-lägret varje gång de hamnat i underläge.
Händer samma sak igen är det här kört, men kan de fortsätta visa lika vassa huggtänder som i inledningsperioden ska inget  vara omöjligt.
Väl?
Vi hörs nästa paus.

Ovetjkin Show on Broadway

Showtime!
Ja, Alexander Ovetjkin är ju i stan.
Då börjar underhållningen redan på morgonvärmningen.
Detaljerna i dagens föreställning får ni läsa om på annat håll framöver, låt mig bara konstatera följande:
1. MSG, och alla andra arenor med för den delen,  skulle kunna sälja biljetter till Ovies värmningar.
2. Blir det lika roligt ikväll, då har vi en makalös kväll att se fram emot.
3. Det är inte kallare i den här ishallen än att det går bra att framträda i shorts…
* * *
Avery har nu genomfört en träning i Hartford – med hela stora presskocken från New York som vittnen.
Han hade uttalade order från Rangers-ledningen att inte uttala sig om skandalen i Calgary och lät som en liten skolgosse när han mötte murvlarna efteråt.
– Det är en underbar känsla att vara tillbaka. Jag har saknat det här, jag är en hockeyspelare Nu ska jag göra allt för att hjälpa mina lagkamrater här i Hartford, sa han till Brooks.
Jag tycker det låter ungefär som när Keith Richards försöker fördöma droger…
* * *
När resten av Caps-spelarna kommer in i omklädningsrummet sitter Ovie på golvet, barfota, med en boom-box i famnen och krämar öststats-techno så väggarna bågnar.
Det låter för jävligt.
– Nä, invänder Bäckis, det är ju grymt det här. Kanonmusik.
Gävlebor…
* * *
Eken är tillbaka och hans första kommentar lyder:
– Åh, fan. Gucci-skor!
Ja, Big Papa har skaffat nya sneakers.
Snygga som fan.
Check it out.

* * *
Tom Renney sitter i ”the hot seat”, lyder den lokala analysen. Men ingen, inklusive han själv, tror att han riskerar att få sparken den närmaste tiden. Vi får väl se. Gör Rangers en ny skitmatch idag kommer fansen garanterat att börja kräva hans avgång.
* * *
Eken har ifrågasätter dock det korrekta i att jag går i Gucci.
– De är stiliga, men jag vet inte…man förväntar sig inte att se såna på dig, säger han.
Sicket struntprat.
Den gamla blottarrocksposören  har helt enkelt inte förstått vilket modelejon jag är.
* * *
Nylle nyfiken håller sedvanlig frågestund efter morgonvärmningen.
Han har sett att jag skrivit om Chris Brown och vill veta mer:
– Varför gjorde han så? Och vad är den här Jay-Z:s roll? Varför beskyddar han Rhianna?
Man vet aldrig riktigt vad som ska hända när man träffar Nyllet.
* * *
Själv tror jag att det är Gucci-pjucksen som kommer vända det här åt Rangers.
Vänta och  se.
* * *
Jaha, det verkar vara oklart om Henke ska stå.
Enligt källor i Tarrytown är han svårt förkyld igen.
Vafan, har de Rangers läkare ingen medicin med lite krut i?.
* * *
Apropå skor går Bäckis alltid i lila Foppa-tofflor i omklädningsrummet.
De är fruktansvärt fula.
Meddelas endast på detta sätt.
* * *
Ryktet säger att Grängesarslet och Front 242-Åke sammanstrålat i Huddinge i kväll.
A marriage made in heaven, det.
* * *
Att döma av vissa syner på morgonvärmningen har Rangers redan ersatt Renney med en riktig tungviktare…

Ett annat sätt säga det: Dubbelhakan och boxarnäsan på nya äventyr…
* * *
Kronwall junior spelar inte ikväll, men han är här och får köra grishårt extrapass med nån hjälptränare när de andra Capitals-spelarna sitter inne och diggar Ovetjkin-techno.
Jag får armsvett bara av att titta på.
– Det är så man får göra när man inte spelar. Inget att klaga på, säger han efteråt och låter lika tuff som sin storebror.
* * *
Ja, jag kunde helt enkelt inte motstå frestelsen att uppsöka Rangers bås.
Känns stort att stå där det är absolut förbjudet att visats några timmar senare.
* * *
Det är Drottningens kommentar om Averys comeback man vill ha.
Han blev ju kallad ”minor-leaguer” av Page Six Sean i höstas.
Men Drottningar avböjer att kommentera, står det i Post.
Så tråkigt.
* * *
Bäckis har redan hunnit ta Kronwall på sightseeing-tur i nya hemstaden, men av allt att döma inte visat Old Ebbitt Grill.
Låt mig därför göra en insats:
Det är där du ska ha kul, Staffan. Old Ebbitt Grill. Mer classic DC blir det inte.
* * *
Det luktar hundskit i korridorerna under Garden-läktarna.
Här hölls nämligen en stor hundtävling igår.
Den var förmodligen roligare än Rangers spel as of lately.
* * *
Ännu har vi inte sett till Varpu.
Det kan ha sina randiga skäl och rutiga orsaker.
Hon var enligt utgift ute och partajade med Jussi från finska tv:n igår och när finnar partajar i New York…well, ni kan nog föreställa er.
* * *
Förmodligen kunde de som var här igår se pudlar som var aggressivare än Wade Redden också.
* * *
Om ni tycker det verkar forcerat här får ni skylla på Eken.
Han går och gnäller över att det tar för lång för första inlägget att komma ut.
Som straff publicerar vi denna bild:

Visst, han  väntar på att buffén ska ställas fram…
* * *
Ja, det skulle inte ens förvåna om de ställde ut några cocker spaniels som är målfarligare än Voros.
* * *
Nu ska jag putsa Gucci-fynden, gå på muggen, trycka i mig lite kaffe och vagga iväg mot pressläktaren.
Det har känts så lagom kul de senaste veckorna, men ikväll tror jag på underhållning.
Ovetjkin är ju som sagt i stan.
Tips:
2-5.
Och jag återkommer, som ni vet, i första pausen.

Sida 1278 av 1346