Hm.
Det känns som att det kanske vore en bra idé för Ottawa att försöka låta bli att ta utvisningar.
Första gången de gör det i den här perioden tar det Mike Green tre sekunder att sätta pucken.
Andra gången tar det Ovetjkin fyra.
Som sagt:
Hm.
* * *
Vad ska vi skylla kommentatorsstiltjen på nu  då?
Är ni bakis idag?
Det ante mig.
* * *
Annars börjar ju Alfies jubileum riktigt bra.
Han smaskar in ettan praktiskt taget första gången Senators är inne i anfallszonen.
Så ska man fira.
* * *
Varpu sms:ar uppgifter om att Ruutu, vill äta Capitals-spelare till frukost idag – för Alfies skull.
Well, Jarkko, let’s go. Bordet är dukat. Det är bara att börja tugga.
* * *
Bäckis fotbollspassning i mitten av perioden är det bästa som setts från någon med Gästrikland-koppling i den grenen sedan Roffe Zetterlund spelade i Sandvikens IF.
* * *
Bullen är upprörd över att zamboni-förarna inte kör i samma logiska spår som spol-Jansson hemma i Leksand.
Så ni vet.
* * *
Nä, jag tror inte längre på någon skräll här idag.
Det spelar ingen roll om hemmaspelarna inte är hundraprocentigt motiverade.
De är så mycket bättre än Ottawa, har så mycket större självförtroende, att de vinner i alla fall.
* * *
Granvista, Avery går på anger management-kurser i New York, det är vad vi hört.
Nån mer NHL-hockey lär det inte bli, i alla fall inte i år.
Tyvärr.
* * *
Nu börjar de snart fira kinesiskt nyår utanför Verizon center, som ju ligger mitt i Washingtons Chinatown.
Om det borde man kunna skriva något kul, men jag kommer under mina hostattacker inte på något bättre än att det efteråt lär blir svårt att hitta någon mer bulle än den jag redan har med mig.
Och det är ju inte så kul.
* * *
Bäckis kommer förresten att göra mål idag han också.
* * *
Det går bra, Filip. Skyll på mig. Jag är van.
* * *
Bengt-Åke Gustafsson fick nyss se sig passerad av Ovtejkin.
Den svenske förbundskaptenen gjorde 196 mål under sina år i Washington – och Ovie har nu gjort 197.
På drygt tre säsonger.
* * *
Showtime igen.
Jag återkommer i nästa paus.
Då står det….4-1.

Alexander den store kommer i dagens lokalblad med förklaringen till att han var så anonym i de två första perioderna mot Detroit:
– Jag var fortfarande sömnig.
I know the feeling…
Och nu är vi här igen, på samma eländiga bandytid,
Tur det inte alltid är så här.
Då skulle yours truly inte vilja vara med.
Men idag, när det är söndag och ni inte måste vara ute och rumla, kan vi åtminstone glädja oss åt full aktivitet i kommentatorsspåret.
Eller hur?
* * *
Vi har ett  stort  jubileum i Verizon idag:
Daniel Alfredsson gör sin 900:e NHL-match.
Av nu aktiva spelare är det bara tre till som gjort lika många matcher i en och samma tröja:
Joe Sakic, Mike Modano och Nicklas Lidström.
Stort, stort grattis.
Det finns få den här bloggen gillar mer än Alfie. Han är intelligent och rolig och formulerar sina inte sällan drastiska åsikter bättre än någon annan hockeyspelare jag träffat.
Hoppas  göteborgaren får fira med en bra match, några poäng och kanske rentav en seger.
* * *
Bullen febrade om Bäckis förslag på klubbsväng i DC-natten igår, men gamle Biffen är en ansvarsfull man (ho ho ho!) och såg till att inget annat än stillsam middag på klassiska Old Ebbitt Grill inträffade.
Därför är denna förmiddag ändå betydligt angenämare än den skulle kunna vara.
* * *
Bäckis påstår att han gillar att spela de här tidiga matcherna och att det därför inte är minsta problem att ladda om för back-to-back-finalen mot Senators.
Men jag undrar jag.
Det framgår i dagens tidningar att Capitals-spelarna hade ringat in Detroit-matchen i  almanackan redan i början av säsongen och således samlade sig till årets urladdning går.
Är det då verkligen möjligt att blott 24 timmar senare uppbåda rätt sorts fokus och intresse mot ett Ottawa på dekis?
Tillåt mig tvivla
* * *
Ser Senators GM Bryan Murray i en korridor uppe på pressläktaren.
Han är vithårigare  än någonsin och talar hemlighetsfullt i mobiltelefon.
Med vem?
Kan det vara Sather?
Vill han ha tillbaka Redden?
Nej, så väl är det förmodligen inte…
* * *
Ovetjkin väntade länge på Bäckis passning till andra målet igår, framgår i en intervju i  Washington Times.
– Jag såg honom, berättar gästriken,  och han sa det till mig, ”jag trodde du skulle ge mig pucken tidigare”. Jag svarade att ”hey, jag vill testa ett skott först”. Det var en rätt rolig konversation.
* * *
Förr kryllade det av bortafans när Ottawa spelade i hallar som den här, men nu ser man knappt en enda.
Och det är väl inte så konstigt.
Loppet är ju kört, vilka floskler coacher och spelare än hasplar ur sig.
Som en influgen reporter från kanadensiska huvudstaden säger:
– Om de ska gå till slutspel får de förlora högst sju eller åtta av de matcher som återstår. Tror du på det?
Nej, det gör jag verkligen inte.
* * *
Jag har hosta.
* * *
Hemmafansen verkar dock bli precis lika många som igår – och idag är det ännu fler som kör The Ovie outfit från Montreal.
Ja, närapå hälften har fiskarmössa och glasögon
Det är underbart att se.
* * *
Som ni kanske noterat är det få matcher på programmet idag – och samtliga spelas nu på eftermiddagen.
NHL har inte tappat alla spelkulorna, kan man alltså konstatera.
De lag som försökt konkurrera med tidiga kvällens Super Bowl hade ju fått spela för materialarna och just inga fler.
Detta är bara förspelet idag.
* * *
Alfie har fortfarande inte rakat pröjsarn, ser vi i jumbotronen under värmningen.
Och med tanke på att den skulle vara kvar tills vändningen kom lär han få fortsätta vara den rödlätta versionen av Ron Jeremy resten av säsongen…
* * *
Obama är inte här idag heller.
Skandal.
* * *
Bara att se Ovetjkins minspel i tv-monitorerna under värmningen torde vara värd entrépengen för Caps-fansen.
Han skrattar, han lipar och han förvrider sitt säregna ansikte i helt knäppa grimaser.
En hjälte.
* * *
Bullen har redan börjat föra sina hemliga anteckningar.
Vad skriver han?
Grängesarslet, har säkert nån bra teori.
* * *
Unleash the fury…
Ja, ni har ju kollat upp det där åt mig
Det är nåt slags Tom Green-grej.
Tack för det.
Nu ser vi fram emot att få uppleva den igen.
Den var riktigt grym.
* * *
Jaha, dags då.
Caps borde vinna, men som sagt – jag har mina tvivel om graden av motivation och tippar att Senators ser till att ge sin kapten en seger under jubileet.
Så:
2-3.
Vi hörs i första paus.

”Just idag har han gett ett rätt tamt intryck…”
Var det nån som sa så?
Tjenare.
Naturligtvis avgjorde en suverän Ovetjkin hela matchen med två granna mål.
– Men vi sa det vi också, ler Bäckis efteråt.
– Man ser honom överhuvudtaget inte i de två första perioderna. Sen bara tar han över. Det är typiskt stora spelare.
* * *
Bullen är imponerad av Capitals flashiga omklädningsrum.
Nästan så imponerad att han köper mitt påstående om att alla spelare har en egen 25-metersbassäng innanför de hemliga dörrarna…
* * *
Femte raka torsken  nu – och Detroit-spelarna bara suckar.
– Vi hade ju en sån här svacka samma tid förra året. Då svetsades laget samman. Så vi kanske göra det med flit, skrockar Lilja utan att se särskilt road ut.
* * *
Publiken i DC fortsätter imponera.
De kör några scener från en film jag inte känner igen – och inte heller hittar på Google – och på en given signal vrålar hela Verizon, unisont med skådisen på film:
– Unleash the fury!
I sanning häftigt.
* * *
Det var ingen fara med den mindre lyckade restaurangrekommendation, visar det sig.
– Nej, jag har ingen telefon, säger The Mule.
Har ingen telefon!?!
– Jag tappade den i Phoenix och sen har jag inte skaffat nån ny.
Det är bra könstigt folk som kommer från Landsbro.
* * *
Det låter när rätt mäktigt även när hela Verizon står upp och skanderar:
– MVP! MVP! MVP!
Och ingen kan invända.
* * *
Lilja ser ut som en statist i ”Plutonen” när han haltar omkring i omklädningsrummet.
Han har kylpåsar och tejp och bandage överallt.
Både rygg och ljumskar värker, visar det sig.
Men det är ändå inte därför skåningen har svårt att le.
– Det är så jäkla trist att förlora, muttrar han.
* * *
Jo, Thomas P – jag är givetvis kvar och bloggar om Ottawa-matchen i morgon.
När Bäckis hör det skiner han upp:
– Jaså, då blir det en massa roliga klubbar i natt då?
I wish.
Gammel-Biffen klarar inga såna övningar när det är tidiga matcher.
Den läxan såg Emma Andersson till att inpränta under nyår…
* * *
– Har de inte eget snus med sig, undrar Bullen sedan han sett hur jag fått serva en rödlätt Detroit-spelare med Ljungslöfs Ettan.
– Han  snusar inte, replikerar jag i enlighet med de instruktioner som utgått från Landsbro-hållet.
– Nej, fnyser  Bullen, jag ser det…
* * *
Man såg tydligt i jumbotronen att Ovetjkin sa nåt åt Conklin i början av tredje perioden.
– Ja, jag sa ”it’s coming”, ”it’s coming”, flinar ryssen efteråt.
Och kom gjorde det onekligen.
* * *
I morgon är det mindre glamoröst besök i Verizon, men Bäckis försöker påstå att det inte blir några problem att ladda om.
– Nej, inte alls. Nu blir det att käka och vila och sen komma tillbaka. Jag gillar att spela eftermiddagsmatcher, menar han.
* * *
På väg ut till Rainbow-bussen – som vi väl utgår från att Red Wings uppträder i på Pride-festivalen nästa sommar – stannar Lidas och pratar med ett gäng västeråsare som flugit in enkom för den här pangmatchen.
Länge.
Han är lika vänlig i motgångens stund, The Captain.
– Äh, ja, det är väl lite tungt nu. Men vi har inget flyt heller, säger han lite senare .
Dalmålet är så intakt att Bullen, som alla masar noga med sånt,  nästan applåderar.
* * *
Bäckis hann förresten bara vara hemma i Sverige tre dagar under All Star-uppehållet, men det var det värt – för han fick överraska sina nära och kära.
– Ja, det var nåt åt det håller. Rätt kul, säger han.
Jag vet. Jag har själv gjort så ett par gånger och inget går upp mot att se hur djupt man kan chocka omvärlden med sin blotta närvaro.
* * *
Hur buttert det nu än är i Red Wings-lägret finns det en spelare som inte kan låta bli att se nöjd ut på vägen till Pride-kärran.
Ville Leino.
Man kan förstå det.
* * *
Han är the big star, har återupplivat hockeyintresset i DC och avgör matcher som den idag i parti och minut.
Ändå vet jag inte om man förlåta Ovetjkin den horribla eurotechno som på hans initiativ pumpar i Capitals omklädningsrum efter segermatcher…
* * *
Nej, nu ska jag och Bullen ta en bulle – häpp! – hem till hotellet.
På återseende vid samma tid i morgon.
Då är ni med i matchen igen, va?

Jag håller ju inte på någon särskild här, mina sympatier är jämnt fördelade mellan lagen, men det blir nästan en så kallad Carl Johan Bergman-näve när den förträfflige Mike Green ser till att ge Caps ledningen en och en halv minut från slutet.
Fram till dess är det nämligen väl mycket låst ställningskrig över mittakten.
Och mycket riktigt – i ett PP strax därefter är ju The Mule framme och  kvitterar.
* * *
The Mule, ja.
Var det inte möjligen så att jag nämnde honom under värmningen…
* * *
Å andra sidan…nu är vi ju vid samma oavgjorda läge igen.
Men jag vill gärna tro att matchen exploderar i sista.
* * *
Ni vet att jag aldrig gnäller på er, men jag trodde det skulle vara mer hallå i kommentatorsspåret under en match på den här angenäma tiden.
Ni är väl inte ute och super nu igen?
 * * *
Ja Freja, Ovetjkin är underbar – och påminner tvivels utan om Animal.
Men just idag har han gett ett rätt tamt intryck.
Kan det vara så att smällen i matchen mot Boston tog lite värre än han vill erkänna och nu mörkar en skada för sin lagledning?
* * *
Bullen har snott ett block av mig och antecknar flitigt.
Men han vägrar visa mig vad det är han skriver.
Nästa gång jag är på Bolanche ska jag knalla in i köket och börja röra i nån gryta – och knuffa bort honom när han kommer och vill titta.
Kockfan.
* * *
De kör ”Lord Stanley’s summer” på monitorerna i pausen, så vi får se glada bilder från både Vetlanda och Njurunda.
Känns fint på nåt vis.
* * *
Jaha, då tar vi det här i mål då.
Nu smäller det.
Och jag återkommer med slutrapport framåt sena kvällen.

Ha, Ville Leino!
Det kallar jag lyckad första-balja i NHL.
Tänkte han överhuvudtaget utföra ett sånt konstverk – eller råkade det bara bli så?
Jag tror nästan på det senare, men magiskt var det i alla fall.
* * *
Ja, th, jag hade också  farhågor om antiklimax – men bortsett från en lite avvaktande start får man definitivt säga att förstaperioden levt upp till förväntningarna.
Det är härligt tempo, påfallande intensivt – och farligt varje gång något av lagen etablerar sig i anfallszon.
* * *
Lite slarvigt av gästerna, bara, att släppa till det där slumpmålet på slutet.
De borde veta att man inte kan slappna av.
* * *
Det enda som saknas är lite mer fysik. Båda aktörerna är så rädda för att ge motståndaren powerplay att det blir lite för snällt.
* * *
Stämningen är fenomenal – speciellt för att vara på den här matiné-tiden.
Och det beror inte minst på Red Wings-fansen.
Jublet är nästan lika högt när Leino leker Datsyuk som när Jurcina kvitterar.
* * *
Bullen älskar Ovetjkin.
Det förstår man.
Han var, på den tiden han spelade handboll, lika dålig på att jobba hem som Ovie är idag.
* * *
Det blir till och med kamp om ramsorna på läktarplats mellan varven.
Det är rena derbystämningen alltså.
* * *
När Datsyuk, efter att ha brutit sig loss på högerkanten och skickar in pucken mot kassen…då är saknaden efter Homer väldigt påtaglig
* * *
Plötsligt börjar det lukta väldigt mycket prupp på vår del av pressläktaren.
Bullen tittar suspekt på mig, men så fan att det var jag.
Snarare en lokal version av Surkålsmannen.
* * *
Jag tyckte Ovie sa att han inte skulle vara cute mot Red Wings, men cute är väl precis vad han är när han inte sätter det öppna läget i matchens enda powerplay.
* * *
Nu ångrar Varpu att hon inte är på plats.
Hon skulle kunna skriva romaner om Leinos första NHL-mål.
* * *
Doktor Schaub, jag hinner inte med det där just nu, men lovar återkomma i separat inlägg.
Du har poänger, men riktigt så enkelt tycker jag nog inte att det är.
* * *
Fast kockar…har inte såna alltid svårt att hålla tätt?
* * *
Åh, så magnifikt:
Vissa av Caps-fansen har, får man se i jumbotronen nu i pausen satt på sig fiskarhatt och solglasögon – av just den sort Ovetjkin underhöll med under All Star-jippot.
* * *
Okej, då åker vi igen.
Nästa paus hörs vi igen.

God morgon från DC.
Jo, som de flesta räknat ut har bloggen tagit sig till huvudstaden för att se Capitals-Red Wings.
”Mycket bättre bättre än så blir det väl inte”, beskrev  Freja det mötet igår – och det har hon alldeles rätt i.
När Ovetjkin, Bäckis, Semin och Fedororv  för en gångs skull möter Datsyuk, Lidas, Kronwall och Lilja…ah, det missar man helt enkelt inte.
Hoppas ni hänger med.
* * *
Hdw har alldeles rätt. Rödvingarna kom hit redan igår eftermiddag – och yours truly försökte spela allan genom att sms-tipsa The Mule om att middagar i Washington med fördel intages på Les Halles.
Vi får hoppas att han inte lyssnade och tog med sig några hungriga lagkamrater dit.
Les Halles Washington-filial har nämligen, visade det sig, just slagit igen.
Morsning korsning.
* * *
För er är det förstås perfekt med NHL-matcher som börjar vid denna tidiga timma.
På den här sidan Atlanten är det mindre idealiskt .
Jag vill ha några timmar på mig för att skriva det här förstainlägget och måste således vara på plats vid Verizon Center klockan tio.
Jag säger det igen:
Tio. En lördagsförmiddag.
Fan, det är väl inte bandy det här.
* * *
Detroit är inne i en minisvacka, har förlorat fyra raka och lär inte få det lätt idag heller.
Särskilt inte som Zäta, Homer och Brad Stuart alla är skadade och har stannat hemma.
* * *
Vi – jag och tillfällige assistenten Bullen – är dock väl tidiga. De har inte ens lyckats få fram ackrediteringarna till bordet vid pressingången ännu. Så vi får stå och vänta med dörrvakten Jimmy en kvart.
Han visar sig vara en riktig snuskhummer.
Om ålder säger han:
– I’m 71 in the streets, but 39 in the sheets.
Med mig är det väl ungefär tvärtom…
* * *
Caps har å andra sidan inte varit odödliga på slutet de heller.
Det är två veckor sedan de gjorde mer än två mål i en och samma match – och nu blandar Boedreau i leken.
Den färgstarkaste given:
Ovetjkin, Semin och Fedorov tillsammans i en ren rysskedja.
Ser i alla fall på papperet rätt fräckt ut, även om vi som blågula patrioter surar över att Bäckis blir nerflyttad i andralinan.
* * *
När en fager cheerleader går förbi drar Jimmy en ramsa om trosor och…nej, det är nog för tidigt på dagen för att återge den.
* * *
Det verkar som att Brooks faktiskt inte blåste mig på de där 40 bucksen.
Jag har redan fått mail om att jag, som medlem i PHWA, har rätt att nominera kollegor till Elmer Ferguson Award –  en utmärkelse ”in recognition of distinguished members of the newspaper profession whose words have brought honor to journalism and hockey”.
Jag kanske skulle tipsa dem om Eken.
* * *
– Jag var mycket god vän med Calle Johansson, berättar Jimmy.
Det förvånar inte det allra minsta…
* * *
Fast i fallet Eken spricker det förstås på det där med ”honor”.
* * *
Det råder konflikt mellan Detroits PR-man och min Bullen.
PR-mannen hävdar att Red Wings inte spelat i Washington sedan 2006 och man kan ju tycka att han borde veta , men Bullen – till vardags kock på Bolanche – vägrar gå med på det.
– De har inte varit här sedan 2005. Det vet jag för det har jag läst, säger han mycket bestämt.
* * *
Om jag förstår Bäckisbloggen rätt är det en Brynäs-delegation, med Micke Sundlöv i spetsen, på plats idag.
Så nu värmer vi upp knogarna här…
* * *
Man ska för övrigt akta sig för att debattera med Bolanche-kockar. De vet alltid bäst.
* * *
Undras om Detoit-spelarna förstår hur roligt det är att de under sitt korta dygn här i huvudstaden körs runt av ett bussföretag som heter – The Rainbow Bus.
* * *
De är, har det redan visat sig, suveräna i konsten att hämta kaffe i exakt rätt ögonblick också.
Bolanche-kockarna alltså.
* * *
Det är ju synd att George Bush hunnit flytta hem till Texas.
Annars hade han förstås varit här och tittat på personlige favoriten The Mule idag.
* * *
Även Ovie verkar tycka att det är kul att för ovanlighetens skull få möta Red Wings – och han har taktiken mot mästarna klar för sig:
– Don’t try to be so cute and play a physical game against them, säger han.
Kort sagt:
Det kommer att smälla i planket idag.
* * *
Man kan redan, strax innan uppvärmningen börjar, konstatera att det är väldigt mycket Detroit-fans på de lila Verizon-läktarna.
Så är det alltid, folk lämnar krisdrabbade Michigan i tidiga år, men behåller sina Red Wings-sympatier – och de som hamnat i just Washington är förstås rätt svältfödda på live-upplevelser med hjältarna.
Oavsett om det nu är Bullen eller Detroits PR-man som har rätt.
* * *
Blue For Two, hdw – det var en duktig skräll.
Men jag är gammalt Henryk Lipp-fan, så det är helt OK.
* * *
Jag behöver förstås inte påpeka att nummer 8 värmer utan hjälm.
* * *
Någon borde ju se till att president Obama kommer hit och ser en match å det snaraste.
Det är bara någon kvart från nya barren borta på Pennsylvania Avenue – och han skulle älska trycket här inne.
* * *
– Tänk, utbrister Bullen plötsligt, att uppvärmningar i hockey sett likadana ut i 60 år.
Det är ett mycket säreget uttalande – i synnerhet med tanke på Bullen själv bara funnits i 40 år.
* * *
Fast det kanske måste till ett Blackhawks-besök för att presidenten ska bli tillräckligt intresserad.
* * *
Fedorov i Washington och The Mule i Detroit…det är de jag tycker ser hetast ut på den här värmningen.
Kom ihåg var ni hörde det först.
* * *
Ha ha, som alltid – Nyllet är sist kvar på isen. Ingen tycker att en helt vanlig värmning är roligare.
* * *
Okej, nu ska jag sträcka på morgontrötta gubb-ben en stund.
Återkommer i första paus, som vanligt.
Till sista bara, ett litet tips:
Washington vinner med 4-3.

Andraperioden i The Joe i kväll…där var det fantamme slutspelshockey.
Vilket tempo det var – och som det small.
I like.
Förstaperioden var inte dum den heller – i alla fall inte med Dallas-ögon sett.
Nu blir det slutspel i Texas, det är jag övertygad om.
* * *
Hade tänkt blogga redan efter Rangers-matchen i Pittsburgh igår, men när det eländet var slut sa min kompis Bullen, som sedan snart  en månad tillbaka bor i korresoffan:
– Nu ska vi gå till Elaine’s.
Och så blev det så.
I fall ni nu undrar över radiotystnaden alltså.
* * *
Front 242-Åke fortsätter skicka omtumlande bilder.
Kolla här:

För övrigt hälsar han att han gillar Nitzer Ebb också.
Ros är en man som aldrig upphör att förvåna.
* * *
Tredjeperioden i Mellon igår kan mycket väl vara den sämsta Lundqvist upplevt sedan han kom hit och jag är rätt nöjd över att jag slapp gå fram och ställa fåniga svenska frågor efteråt.
– Just nu kan jag slå sönder hela det här omklädningsrummet, fräste han till beat-reportrarna från Post och News .
Ojvoj.
* * *
4-3 borta mot suveräna Boston…nu kan inte ens FivePoints värsta antagonister tvivla längre.
Devils blir ett väldigt, väldigt farligt lag i slutspelet i vår.
* * *
Märkligt nog verkar hopplösa bottenmötet mellan Atlanta och Islanders ha varit rätt bra.
* * *
Apropå Devils hoppas jag att FivePoints, Per, Big Pete och resten av the usual suspects såg den här torsdagskrönikan.
* * *
Från västra Kanada rapporteras att det varit kurr a la Ljungberg och Mellberg  på träningen idag.
Och en viss Sundin har flyttats ner i tredjekedjan.
Jag säger det igen:
New York, Mats, New York. Du skulle ha kommit hit.
* * *
Jag utgår från att många av er som hänger här är såna USA-nördar att ni har koll på amerikansk fotboll också,  och då måste jag ju fråga vilka ni håller tummarna för på söndag.
Steelers eller Cardinals?
Själv är jag svag för allting från Phoenix – och inte alls svag för nåt alls från Pittsburgh – så det är en no-brainer.
* * *
Hallå, kan vi en stor svensk stjärna till Panthers nu?
Hockeykultur och hockeykultur dit – till Miami skulle det vara väldigt gött att få åka lite oftare.
* * *
Det märkligaste med Zätas superkontrakt:
När han spelat ut det är Lidas 50 år!
För att inte tala om Chelios. Han kommer att vara närmare 60.
Fast som nån sa när jag påpekade det:
– Är han inte det redan?
* * *
Men såg ni Sid The Kid i Rangers-matchen?
Hans spel, komplett med decenniets snyggaste backhand-balja, var ett enda sträckt långfinger mot dom som sitter och yrar om att han är överskattad.
* * *
LouiLoui nia i NHL:s målliga.
Den hade man inte riktigt räknat med.
* * *
I helgen blir det liveblogg när det är tidig kväll hos er – två gånger om.
Jag säger inte varifrån, men planen är att samtidigt lokalisera Josh Lyman, så ni kanske kan gissa…

Ja, ni kan inte skylla på mig.
Jag gick till Garden full av optimism och förhoppningar om en stor hockeyafton.
Att det sedan blev precis som vanligt med Hurricanes på isen visar i och för sig att man , men jag försökte i alla fall.
Nej, det var inte dåligt.
Bara segt och trist och händelsefattigt
Rangers vann dock, med 3-2, och vi får väl försöka vara glada för det.
* * *
Nejnej, Kmannen, det är Eken som har en lillebror.
Inte Front 242-Åke (ha, tack för den!).
Det är verkligen inte samma person.
* * *
Så typiskt en sån här match:
Först händer ingenting. Och ingenting. Och ingenting. Och lite mer ingenting. Sen gör Rangers ändå ett mål. Och 25  sekunder senare reducerar tråkmånsarna från Raleigh.
* * *
Fem dagars semester låter inte särskilt mycket, men för en NHL-spelare är det rena rama sommarlovet.
Ja, de hinner till och med bli ringrostiga, visar det sig.
– Ja, det kändes. Man såg till att få korta byten, skrockar David Hasselhoff-brune Jamaica-resenären Freddy Shoestring medan han packar för nattflighten till Pittsburgh.
* * *
Icehagman, din förklaring är så god som någon.
Men det måste samtidigt vara lite trist att hålla på en så fjösig orkan.
Eller?
* * *
Det är konstigt att se Kung Lundqvist helt osvettig, i sin vanliga Gary Cooper-frissa, i omklädningsrummet efteråt.
Han ska ju sitta inne i hörnet och vara genomblöt.
* * *
Fint att Rangers PR-drake börjat odla skägg, tycker jag.
* * *
Man skulle kunna undra varför Paul Mara går fram och ger Sam Weinman ett helt tuggummipaket.
* * *
Näslund är, i viss konkurrens med Drottningen,  den mest omsvärmade i Rangers omklädningsrum.
Så går det när man är ena delen av ett nykläckt radarpar.
* * *
MSG:s omdebatterade ägare, James Dolan, hastar förbi när vi står och väntar på att blåskjortornas omklädningsrum ska öppnas.
Han hinner dock ge min fackbas en sur blick.
Det ska han ge fan i.
* * *
Macke –  som om jag hör rätt tog med sig familjen ner till West Palm Beach under All star-ledigheten – menar dock att han kände sig ringrostig han med.
– Det känns i bena när man varit ledig fem-sex dagar, säger han.
– Men på lång sikt tror jag ändå det är bra att få ett break så att man kan vila kroppen litegrann.
* * *
Nästa gång vi är på Garden blir det tårdrypande igen.
Då, mot Atlanta nästa tisdag, ska de nämligen pensionera Adam Graves gamla tröja.
Fast jag tror vi kan utlova duktigt med drag i den här bloggen innan dess. Bara såna stammisar som hdw, Julia och FivePoints lovar vakna också…

Många Varpu-citat idag och här kommer ett till, klockat fem minuter in i mittakten:
– Okej, nu är det officiellt. Detta är tråkigt.
Indeed.
Bortsett från en sekvens precis efter en utvisning sex-sju minuter in i perioden, när hemmalaget nästan skapar så många chanser att publiken börjar engagera sig, händer just ingenting.
Och 2-1 står det fortfarande, förstås.
* * *
Ursäkta, men var tog ni vägen?
Det är ju nästan lika segt i kommentatorsspåret som på planen.
* * *
Lika uppgivet som det känns när de får ett powerplay, lika stor tillförsikt känner man när Rangers hamnar i numerärt underläge.
Det är ju ytterligare en av många underligheter med de här blåskjotorna.
De är hopplösa fem mot fyra, men bäst i ligan fyra mot fem.
Och det har mycket att göra med Freddie Shoestring och Blair Betts.
Fackpamp Brooks skrev i lördags en hel krönika om att det håller på att bli den bästa penalty kill-duon i Rangers historia.
Stort det.
* * *
Modebloggar, Thomas P, modebloggar?
* * *
Naturligtvis går det redan att köpa kopior av Henkes All Star-tröja i souvenirshoparna på Garden.
Här vet de hur man smider medan järnet är varmt.
* * *
Hdw, har han blivit kvar i All Star-dvalan? Fan, det är ju Red Wings-match också.
* * *
Nu har jag inget mer att säga.
Men förhoppningsvis finns det nåt mer att delge efter sedvanlig expedition i omklädningsrummen efteråt.
Då hörs vi.

Är det nåt vi som besöker den här hallen med viss frekvens vet är det att Rangers inte är särskilt bra på att leda matcher.
Så det borde inte förvåna att de spelar lysande i en halv period, går upp i 2-0-ledning – och sedan börjar fumla kortleken.
Men lite irriterad blir man i alla fall.
* * *
Titta här nu då – en Hurricanes-supporter i kommentatorsspåret också.
Välkommen, Icehagman.
Du måste verkligen förklara hur och varför man börjar hålla på Carolina.
* * *
Om gästerna varit lite skarpare hade de redan vänt, eller åtminstone kommit ikapp. Men det står alltså 2-1. Om Icehagman ursäktar – det känns väldigt onödigt.
* * *
Eh, ja, nord, det kan man kanske tycka att jag borde veta, men jag var aldrig mycket till The Who-fan och trodde verkligen att
Tursamt nog verkar jag inte helt ensam om att vara så förvirrad.
* * *
Man kan ändå glädja sig åt att Gomez och Näslund börjar se ut som ett riktigt radarpar nu.
Gomez balja, och Mackes framspelning till den, är kvällens ögonfröjd so far.
* * *
– Jag svär, jag skulle kunna ta mig förbi Redden, suckar Varpu plötsligt.
Jag säger inte emot.
* * *
Det finns ingen New York-kändis jag blir gladare av att se inzoomad i jumbotronen än John McEnroe.
Och ikväll är han här.
* * *
Just som jag hyllat The Who-låten – vad den nu än kallas – börjar Garden-dj:n leka värmlänning och sätter på nån vedervärdig Olé Olé-ramsa.
För att citera Morrissey:
Hang the DJ!
* * *
Johnny Macs barn verkar mindre roade av att han blir inzoomad.
De försöker, svårt generade, gömma sig bakom hans rygg.
Men den var ju aldrig särskilt bred.
* * *
Stämningen är just så mumlande avslagen som den bara kan vara när vi har just den här motståndaren på besök.
Till och med Gris-Olle sitter mest och konverserar med sina bänkgrannar.
* * *
Lite hopp kan man kanske sätta också till det faktum att Zherdev verkar vara på lekhumör.
* * *
Surkålsmannen har inget mer störande än en vanlig korv med sig ikväll.
Han konverserar för öbvrigt han också. Med Stora björnen. Det är en syn.
* * *
Man vet inget om hårda blickar förrän man suttit intill Varpu och felaktigt påstått att det är Marc Staal som gör ett mål Lauri Korpikoski ligger bakom.
* * *
Kaffe!
Ja, jag ville bara säga det.
* * *
Som Varpu säger efter femton minuter:
– Var tog den här matchen vägen?
Jag vet inte, men jag hoppas den kommer tillbaka nu.
Återkommer i nästa paus, okej?