Goddag – och happy nyårsafton.
Bloggen är fortfarande småhängig, men har ändå tagit sig till Chicago och ska nu hårdblogga från utomhusjippot på Wrigley Field.
Här är, i alla fall i dag, alldeles bedövande svinkallt, men vi från tredje statsmakten har ett rum att gömma oss i under en av de ärevördiga gamla läktarsektionerna.
Här är det gött:
Värmepumpar brummar oavbrutet , nybryggt blask-kaffe puttrar i stora kannor, gamla highlights rullar på tv-skärmar och uppkopplingen är finemang.
Snart ska Blackhawks träna ute i permafrosten, därefter Red Wings.
Då är det väl möjligt att jag springer ute på Centerfield några ögonblick.
Annars kan det nog bli mycket rapporter från det här rummet…
* * *
Jag antar – rent av hoppas –  att ingen av er sitter och hänger vid datorn så här på nyårsafton, men under nyårsdagens morgon kan jag förhoppningsvis hjälpa er att återställa vätskebalansen med några hyggliga läsupplevelser.
Återkommer.

Yours truly är lite småsjuk och behöver komma i speldugligt skick till nyårsbalunsen i blåsten runt Lake Michigan
Så, tyvärr.
Ikväll blir det ingen liveblogg från Garden.
Jag ligger hemma i den mytomspunna korresoffan – inköpt av dåvarande korrespondenten Bert Willborg 1980 och därefter ett givet inslag i varje bladet-korres möblemang i olika lägenheter runtom Manhattan – och ser derbyt på tv.
Men vem vet, kanske känner jag mig manad att komma med en kommentar eller två i alla fall.
Hur som helst:
Have fun.

På en anslagstavla i Rangers omklädningsrum står instruktioner inför söndagen .
9.45: Arrive.
11.00: Ice.
Blåskjortorna ska kort sagt avsluta den räliga julhelgen med lite möten….
– Det lär ju bli roligt, säger en syrlig Markus Näslund innan han försvinner in i duschen.
* * *
Det blir alltså 2-4 till sist.
Kalinin, av alla, reducerar efter halva slutperioden och plötsligt exploderar Garden. Det känns ett tag som att hemmalaget ska kunna gå ikapp enkom på den energi som lösgörs från läktarhåll.
Men de släpper in ett skitmål till och sen är det över.
Efteråt talar besvikna – för att inte säga förbannade  – spelare och ledare dock mer om inledningen.
– Hjärndöd hockey, lyder coach Renneys osminkade beskrivning av adepternas insats under de första minuterna av matchen.
* * *
Johodu, finally:
Jag ser Abbe!
Visserligen på håll, längst bort i en korridor som Jerseys surtroll till PR-snubbe inte låter oss beträda, men ändå.
Det känns som att jag vinner en liten, liten seger mot NHL:s mest otillgängliga klubb.
Och nya kavajen kommer få följa med fler gånger.
* * *
Man behöver bara titta på Chris Drury för att fatta att det är lite mini-kris i Rangers-lägret nu.
Materialarna har plockat undan varenda pryl och de sista eftersläntar-reportrarna har fått sina citat, men han sitter fortfarande kvar på sin plats, i underställ, och stirrar tomt i golvet.
* * *
Lyfter på hatten – den jag inte bär – för FivePoints och Per och andra antagonister.
Devils är herrar på New York-täppan just nu.
* * *
Eken har väldigt rätt.
Smockorna haglar på läktarna under slutakten.
Det sista jag ser innan jag blir nersläppt i spelargången är tre olika jätte-tumult i norra kurvan.
Det är som vanligt. Lördagkväll. Segerrusiga Devils-fans kan inte låta bli att kaxa. Packade Rangers-diton låter sig provoceras – och pang tjong bom.
Underhållande idioti.
* * *
Surkålsmannen kommer helt otippat ner i omklädningsrummet idag – och gör en lång intervju med Paul Mara.
Paul Mara, hallå?
Han hade väl ingen som helst roll ikväll?
Men de kanske diskuterar tillbehör till varm korv…
* * *
Devils pluggar hip hop som segermusik.
– Inte nog med det, undervisar unge Eken.
– Det här är underground- hip hop.
Jaha, men då så…
* * *
Henke har intressant statistik på hur olidligt många chanser Rangers tillåter motståndarna att skapa för närvarande.
– Skott är en sak, suckar han.
– Chanser är nåt annat. I snitt släpper en målvakt in ett mål på var sjätte chans, även när han spelar riktigt bra.
– Just nu får våra motståndare uppemot tjugo chanser per match. Det säger sig självt att det inte fungerar.
* * *
Lokalreportrarna börjar mumla om personalförändringar, men det vill Renney inte höra talas om.
– Jag är otroligt besviken på några av våra nyckelspelare, men om alla kommer till jobbet och gör det de ska och engagerar sig i detaljerna i vårt system behövs inga förändringar, säger han på den presskonferens jag och Eken inte kan låta bli att gå på fast vi egentligen inte har tid.
Vad coachen inte verkar reflektera över är att det kanske är i båset inflytelserika tyckare vill se de där personalförändringarna…
* * *
Det är få cigaretter som smakar så gott som de man tänder efter fem timmar i en hockeyhall.
Tänkte ni ville veta.
* * *
Jag tror Rangers får en chans till. Men blir det samma kattskit mot Islanders på måndag, då kommer kvasten att gå.
Nu ska jag sova lite.
Gonatt.

1-3 då.
Och fortsatt mer underhållande än väntat.
Men Rangers plågar sina fans med en  sanslös ojämnhet.
Ena bytet kan vara kanon och nästa helt uruselt.
Vad är dealen med det?
* * *
Surkålsmannen återvänder tomhänt från sin odyssé på läktarna.
Något har hänt honom sedan vi sågs senast.
* * *
Söderlund frågar om svenskarna.
Okej, Näslunds kedja har överhuvudtaget varit blek.
Sjöström, nerflyttad i fjärdelinan igen, sliter lika hårt som vanligt och hade ett riktigt tungt byte i den här perioden.
Och Henke...tja, han gör inte bort sig, men frälser ingen heller.
* * *
Vid ett tillfälle sprätter det dock till i Surkålsmannen den här perioden.
Det är när de kör en så kallad puck shuffle i jumbotronen och han lyckas gissa rätt.
Då står han upp och gör segertecken.
Jag nästan applåderar…
* * *
Hur kan Lou ha gömt den här Clemmensen i farmarlaget?
Han är ju makalös, i synnerhet i fem-mot-tre-läget  Rangers får i slutet här.
* * *
En snubbe snett nedanför pressläktaren har nummer 11 och namnet Nilsson på ryggen
”Lill-Pröjsarn” forever.
* * *
Vid ett tillfälle sitter Surkålarn och diggar till nån taskig hårdrock-låt också.
Det hade man ju kunnat räkna ut…
* * *
En ensam Gris Olle-epigon försöker få igång en ”Fire Renney”-ramsa, men den fäster inte. Herr coach får dock akta sig. Blir det inte bättre ordning kommer den att sprida sig.
* * *
Men det måste kännas lite surt för Weekes.
Var blir det av honom när Maaarty återkommer ?
* * *
Ja, nej, Jepperdi, du har förstås rätt. The pretty boys håller ihop…
* * *
Hygglig löd i det där Zajac-skottet…
* * *
Lauri kan ha varit Rangers bäste den här matchen. Och det säger jag inte bara för att Varpu sitter intill och läser Camilla Läckberg.
* * *
1-3 är ju ingenting.
Förra gången hämtade ju Rangers in 1-5-underläge mot Devils.
Fast med tanke på hur det slutade den gången kan man ju fråga sig om Rangers verkligen har någon lust att anstränga sig…
Mitt tips står fast. Det blir inga fler mål här.
* * *
Slutrapport kommer när den kommer.

Säga vad man vill, men det är i alla fall inte lika trist som i gårdagsmatcherna.
Det händer ju saker, åtminstone.
Att vissa av de sakerna kan få en Rangers-sympatisör att vilja krypa ner under pressbänken och stoppa fingrarna i eluttaget är ett annat spörsmål…
* * *
Det är riktigt bra fart på hemmafansen ett tag.
Men det går snabbt  över…
* * *
1-2 står det alltså, för den som till äventyrs inte vet.
Och ja:
För tre miljonte  gången den här säsongen lyckas Rangers släppa in ett mål i powerplay.
Jag har inga ord kvar för de apkonsterna.
Det finns inget mer att säga
Man bara gapar.
* * *
Surkålsmannen håller sig lugn hela första perioden. Säger inget, sprider inga dofter,
Men så fort paussignalen ljuder reser han sig och går.
Nu är det spännande.
* * *
Men Lauri Korpikoskis byte i Devils näst sista powerplay…såg ni det?
Det gjorde Varpu – och lyste som en stolt mor i hela ansiktet.
* * *
Har ett valpigt,  stökigt fratboy-gäng precis framför mig och ni som är unga kanske kan förklara poängen med att alla i samma sällskap måste ha samma slags fåniga baseboll-kepa.
* * *
I en sån rapid answer-grej de kör på jumbotronen i reklampauserna får Henke välja på ”Youngblood” och ”Slagskott”.
Och karlfan väljer ”Youngblood”.
Say what?
* * *
Johnny O fortsätter imponera på svenska pressläktarsektionen.
* * *
Nu kommer fine Eken tillbaka med kaffe och säger att alla Devils-fans han sett ute i vimlet ser ut som Tony Soprano.
Det vägrar jag helt enkelt tro på.
De jag sett liknar snarare stammisarna på Bada-Bing.
* * *
Varpu försöker pigga upp oss med upplysningen att Penguins hade ett ännu taffligare powerplay ute i Jersey igår.
* * *
Ärligt talat, Lundqvist….Youngblood!?!
* * *
Det har kommit till min kännedom att Shoestring är god vän med Wade Redden och eftersom det händer att den förstnämnde läser den här bloggen så låter jag bli att säga något överhuvudtaget nu.
* * *
Attans, Surkålsmannen har inte återvänt ännu.
Återkommer med info om honom – och kanske matchen – i paus 2.

Jaha, det var julen det.
Plötsligt sitter vi återigen i det kyffiga pressrummet på Garden, som om inget hade hänt.
Snabba ryck, kan man tycka – och spelarna gör det definitivt; de hann ju inte mer än snöra av sig grillorna förrän de där två lediga dagarna hade gått.
Men jag klagar inte.
Vad är tomtar, sill och ”Stilla natt”  mot derby mellan Rangers och Devils?
Nada.
* * *
Julafton var för övrigt mycket lugn för bloggens del.
Främst på grund av en osedvanligt grundlig inventering av Elaine’s utbud av brända och destillerade drycker efter Washington-matchen kvällen innan.
Riktigt så är det kanske inte meningen att man ska vaka in Jesus födelsedag, men jävlar vad roligt vi hade.
* * *
Att döma av gårdagens matcher, som ”avnjöts” från korresoffan,  ska vi kanske inte hoppas alltför mycket på den här tillställningen, trots allt.
Fy fan vad segt det var – överallt.
Men Devils har åtminstone en match i benen och borde ha åkt av sig det värsta av den dåsighet som tycks ha följt NHL-spelarna från grötfaten ut på isen.
En kan väl hoppas.
* * *
De tyngsta sträckorna under julaftonen skyller jag helt på innevånare i ett samhälle som heter Ytterby.
* * *
Det börjar hetta till i Albelin-jakten.
Idag vet jag exakt var den censurerade ass-tränaren sitter.
Men framförallt har jag fingrat på det lilla statistik-kit som ligger och väntar på honom här i pressrummet.
Så det känns ju som att jag, nästan, träffat honom…
* * *
Jag trodde masar var bra på att dricka.
Men det var innan jag träffade Ytterby-folket.
* * *
Jadu, Per. Nåt måste Rangers, som Brooks konstaterade häromdagen, göra med Prucha. Han har en lön på 1,6 miljoner och tar orimligt mycket Cap-utrymme i anspråk där han sitter på läktarna och blänger.
Så: han ska antigen spela eller trejdas.
Och som Voros lirat efter de första omgångarna gör det inte mig nåt om den ständigt leende tjecken ersätter honom.
* * *
– Ikväll, säger Eken efter att ha slafsat i sig nåt slags kyckling, blir det slagsmål.
– Det är mycket bönder på plats, det såg jag utanför.
Jag upprepar:
Eken kommer från Gävle…
* * *
Tänk hur det kunnat vara ikväll, om det gått som vi hoppades med Sudden.
Då hade han förmodligen varit här ikväll.
Kanske inte på isen, men säkerligen på läktaren.
Vilken elektricitet…men det är förstås ingen poäng med att sitta och fantisera om det.
* * *
Däremot, Per, förstår jag inte riktigt hur du kan nojja över den här matchen.
Devils må vara inne i en mini-måltorka, men det är ligans vingligaste, konstigaste, ojämnaste, mentalt mest miserabla lag ”ni” har i detta mellandagsmöte.
* * *
E.J.N, ansvaret är ditt. Lägger du upp några bilder på Varpu får du själv ta konsekvenserna. Jag har inget med saken att göra…
* * *
Med Sudden ute ur bilden verkar det som att Rangers börjat snegla mot Brendan Shanahan igen.
Henke i en Brooks-blänkare idag:
– Jag tror på gruppen vi har här, men jag gillar Brendan väldigt mycket, han hjälpte mig och laget väldigt mycket, så jag skulle definitivt hälsa honom välkommen tillbaka.
Hoppsan.
* * *
Jag känner mig egendomligt ringrostig jag också.
Varje formulering tar emot, som ni kanske märker.
Då kanske man inte ska begära så mycket av spelarna.
* * *
De spelar The Who när lagen kommer ut till uppvärmningen  på Garden i år.
Det tycker jag är rätt trevligt.
* * *
Varpu var förresten ute i Newark och såg den ohyggligt aptrista matchen mellan Devils och Penguins igår.
Så ikväll har hon för säkerhets skull tagit med sig en Camilla Läckberg-roman…
* * *
Rosie lirar inte ikväll – av familjeskäl, vilket låter rätt olustigt.
Istället får Harry Potter chansen.
Hoppas han tar den och visar Renney att det finns fler att tillgå än de som prenumererat på platser i försvarslinjerna so far,
* * *
Bloggen har en ny kavaj idag, inköpt i gubbutiken på Lexington och 42:a så sent som i förmiddags.
Den får en fin chans nu .
Om Rangers vinner, eller jag till slut får tag i Albelin – då blir den hockeykavaj.
* * *
– I feel safe in New York City, sjunger Brian Johnson nu.
Och jag tycker det ser ut som att Devils-spelarna sjunger med.
Inte konstigt i så fall. Rent fysiskt finns det dessvärre mycket lite att frukta i den här hallen, numer.
* * *
Den i Rangers som ser ut att vara minst ankommen av för mycket skinka och snaps är Scott Gomez.
I Devils får jag bad vibes av födelsedagsbarnet Jay Pandolofo.
Så det kan bli de herrarna kväll ikväll.
* * *
FivePoints, är du inte med oss?
* * *
EXTRA! EXTRA! EXTRA!
Gissa vem som just satt sig precis intill Varpu, en plats från mig?
Surkålsmannen!
Bloggens mest legendariska sidekick gör alltså comeback i kväll.
Hur stort som helst.
* * *
Det brukar alltid vara gott om Devils-fans, men fullt så många Jersey-jerseys (hur kul tror ni inte det var att skriva?) som ikväll ser man sällan.
De känner blodvittring nu, Garden State-människorna.
* * *
Mister Surkål har inte paradrätten med sig– bara en en läsk av luguber sort.
Men det kan hända ännu, som jag minns saken hände det att han blev hungrig i periodpauserna förra året.
* * *
Rangers chans består i att Manhattan är insvept i mjölkig dimma ikväll.
Då finns ju hoppet att Devils åkt vilse på väg över Hudson-floden.
Annars…gästerna vinner med 3-1. Sista målet i tom kasse.
Vi säger så, tyvärr.
Och i första pausen ber jag – och Surkålsmannen! – att få återkomma.

Matchens tomte är utsedd:
Jag.
För visst var det jag som inför sista perioden skrev den här meningen:
”Rangers kan fan inte tappa det här”.
Morsning korsning.
* * *
Eken, som förstås har bråttom ner till sin Bäckis efteråt, blir frustrerad över att det går så sakta i gångarna nerför läktarsektionerna att och  försöker smita före.
Då håller på det på att bli slagsmål.
Särskilt en äldre gubbe hojtar och viftar efter
– Vilka bönder, säger Eken.
Som kommer från Gävle…
* * *
För er som inte såg då:
Capitals, med en helt bisarrt inspirerad Ovetjkin i spetsen, gick i kapp – och vann sedan på övertid.
Så kan det gå, som redan Kurt Vonnegut konstaterade.
* * *
Fast jag kom till insikt under slutperioden.
När det stod 4-3 sa jag högt:
– Caps kommer att kvittera, sen avgör de på övertid.
Fråga Varpu och Eken om ni inte tror mig.
* * *
Det är förstås deppigt i Rangers-kabyssen efteråt, men Näslund ser ändå till att Allehanda får vad Allehanda ska ha.
Ja, Markus – reportern alltså – blir till och med introducerad för Rangers PR-människor.
Det är vackert att se.
* * *
Jag var faktiskt så säker att jag hade packat ihop datorn när Morrisonn avgjorde.
* * *
Det var inte långtifrån att Bäckis gjorde sitt första på Henke.
– Jag trodde faktiskt att mitt skott gick rakt in. Men när jag kom till båset var Flesichmann direkt på mig och berättade att han styrt in den, berättar en glad och svettig 21-åring när han stöter på bloggen och slagsmål-Eken i den där sura gamla korridoren där vi alltid står.
* * *
Morrisonn går förresten omkring med en anskrämlig byggarbetarhjälm, fullklistrad av siffror, efteråt.
Varför då undrar, vi.
Bäckis ropar efter honom.
– Öh, berätta om hjälmen för killarna!
Men Morrisonn vägrar.
* * *
Fast man ska akta sig för Eken. Det är ingen tillfällighet att han kommer från samma stod – och med lite god vilja kan påstås nästan heter  – som Lillen Eklund.
Han har till och med hållit på att hamna i slagsmål med självaste Micke Sundlöf en gång.
Men det får ni fråga om på Bäckisbloggen, som för övrigt återfinns här.
* * *
Innan han kliver ut i den svinkalla Manhattan-natten drar Nyllet på sig en stor, ful mössa med en 92:a i fronten.
– Det är Bäckis märke. Han säljer mössor här i USA, påstår Huddinge-Tarzan.
Men den går vi inte på.
* * *
Henke går faktiskt att prata med efteråt, även om det är tomt i de där omskrivna ögonen.
– Jag är väldigt besviken. Det är inte så här man vill gå in i julvilan, suckar han.
Vi förstår, men hoppas att Shoestrings Kalle Anka-tejp hjälper till att pigga upp under julafton.
* * *
Bäckis med föräldrar kommer hem till familjen Nylander under julafton – och Nyllet ser fram emot att få servera den unge epigonen några exklusiva rätter han snitsat ihop.
– Det går framåt, säger han när vi frågar om det fortfarande är lika svårt att få ynglingen från Gävle att äta vuxenmat.
– Han har testat några bitar sushi och smakade lite på en ”seabass” jag lagade häromsisten.
Huddinge-Tarzan låter som en stolt far när han berättar…
* * *
När de släpar iväg Ovetjkin genom ”vår” korridor för tv-intervju dryper svetten fortfarande om understället och han ropar, rätt otrevligt  åt  Caps PR-man.
– Hey, Paul, give ge mig en fucking handduk.
Och Paul som är så otroligt sympatisk…
* * *
8-2 borta mot Toronto.
Dallas kan fortfarande.
Men var det inte nån som sa att Maple Leafs var på gång?
* * *
– Det här, skrockar Bruce Boeudreau, är den bästa julklapp jag kan tänka mig. Men säg inget till min fru…
* * *
På Nyllets tid tappade Rangers aldrig några 4-0-ledningar.
Påstår jag.
Han bara flinar.
– Vi ledde för det mesta med 5-0, så det blev aldrig några problem, menar han.
* * *
Canucks kanske behövt Sudden i natt.
0-5 mot Sharks efter halva matchen…
Ojvoj.
* * *
Nej, nu drar vi ner gardinen och tar, liksom spelarna, några dagars ledighet i bloggen.
Jag ber att få önska er alla en riktigt god jul.
Nu:
Mot Elaine’s!

När Callahan gör sitt andra börjar jag fundera på om det ska bli sån klang- och jubelföreställning – ett favoritbegrepp man ju får använda alldeles för sällan – att jag kan börja snickra ihop om att det var den här matc hen Shane MacGowan tänkte på när han skrev ”Fairytale of New York”.
Men sen kommer ju Rangers av sig, så jag får spara den.
* * *
Jonas, nu ska vi vara snälla mot Viktor. Inga hårdare ord än så tillåtes. I synnerhet inte när han svara så classy.
* * *
Ja, där ser ni.
Ni började ju tänka på den där nollan.
Så nu blir det ingen julkaka för Henke.
* * *
Nu har vi Rockettes – damerna från den klassiska julshowen på Radio City Music Hall – på isen i pausen.
Och jag säger som Tony Soprano:
There’s a lot I could say right now, but I’m not gonna say it…
* * *
Det är ju ingen tillfällighet att det är just Ovetjkin som sliter kakan ur handen på Lundqvist.
Ett tag känns det som att hela perioden består i en match mellan den ryska
Fan så han skjuter.
* * *
Ludwig, ju billigare biljetter, desto mer passionerade (läs: besinningslösa) fans, men som Jeebo konstaterar finns dom överallt…
* * *
Det är lite rart när Dubinsky tar sats mot Ovetjkin nere i hörnet – och bara studsar i isen.
* * *
Shoestring på jumbotronen nu i pausen:
God jul på er alla, säger han.
På sin mest klockrena göteborgska.
* * *
Ja, det spelar förstår ingen roll att Rangers leder med 4-1.
När de har powerplay står Gris-Olle och de andra här uppe ändå upp och gormar om att det ju är själva fan att de aldrig skjuter.
* * *
Nu borde DJ:n spela lite Darlene Love också.
* * *
Theodore – eller Theo-dåre, som Eken vill kalla honom – har ingen kul kväll.
Först blir han alltså utbytt, sedan blir Johnson sjuk och så måste han hoppa igen.
God jul, liksom.
* * *
Jag tror fortfarande att Näslund smackar in en till.
 ÖA vill ha det, liksom.
* * *
Jaha, nästa mål blir viktigt.
Men Rangers kan fan inte tappa det här.
I så fall blir det sur slutrapport – som kommer sent.

För att travestera Arne Hegerfors i midsommarmatchen mot Ryssland  i Detroit 94:
Nu firar vi julafton på Madison Square Garden!
3-0 efter första.
Till Rangers.
Man kan ju, som frekvent besökare i den här hallen, tro att man dött och kommit till himlen.
* * *
Gene Clark, Viktor. Du går ju från klarhet till klarhet.
* * *
Sa ju det.
Klart Nazzy skjuter skarpt när ÖA tagit sig ända hit.
Fast jag hade kanske inte räknat med att han skulle göra säsongens snyggaste mål.
* * *
Stämningen är inte fullt så euforisk som man skulle kunna tro.
Fansen kan, lika lite som bloggen, tro att det här händer.
Tre mål på åtta skott…det brukar ta åtta HUNDRA skott för Rangers att göra tre.
Men vänta bara, fortsätter det så här, blir det julfest monumentale framåt tredje.
* * *
Marrtno, det var inte Alfie som var på Wollensky’s förra året.
Det var borlängelegendaren Alle.
Så roligt får jag inte ha med NHL-spelarna…
* * *
Erkännas ska förstås  att Capitals under tio första gör ett blekare intryck än Johnny Winter.
* * *
Varpu vägrar fortfarande ställa upp på bild, men hon bjuder på väldigt god choklad som mamma Shivonen skickat från Tammerfors.
Så ni vet.
* * *
Fast Nyllet ser ut att vara väldigt angelägen om att få spräcka sin Henke-nolla.
Eken, som ju följer Caps med religiös glöd, påstår att detta är hans bäst match sedan säsongsstarten.
* * *
Och Rosie – igen.
Lagom till Jesus födelsedag har han återuppstått, varken mer eller mindre.
* * *
Ifall ni undrar kom Eken – förbluffande elegant ikväll – just med kaffe.
* * *
Har ni noterat att Bäckis har ett A på tröjan?
Hur tänkte Boudreau där?
Nog för att han är mindre blyg än förra året, men…assisterande kapten?
* * *
Ah, när en en tomte i Rangers-tröja kommer knallande över läktarsektionerna vräker de på med Springsteen-versionen av ”Santa Claus is coming to town” i PA:t.
Då kan inte bloggen låta bli att rysa litegrann.
* * *
”Rip his fucking head off”, ropar Gris-Olle när Ovie är och hackar på Shoestring.
Annars sitter han mest och skrockar åt föreställningen.
* * *
Varje gång någon säger, eller ens tänker, att Henke ska hålla nollan blir han jinxad.
Så jag har varken sagt eller tänkt det nu, okej?
Men Nyllet får fan jobba om han ska överlista honom ikväll.
* * *
God jul, säger vi till Bäckisbloggen, som alltså är med oss ikväll.
* * *
Okej, julfesten på Garden fortsätter.
Santa Näslund is coming to målburen igen, det är vad jag tror.
Vi hörs i nästa paus.

Snön ligger tung på taken, endast bloggen är vaken.
För visst:
Vi har dan-före-dan-hockey på Broadway.
Rangers mot Capitals.
Egentligen ska man ju vara hemma och lyssna på Bertil Perrolf och Jussi Björling den här magiska kvällen, men en uppgörelse mellan östra konferensens tvåa och trea kan väl få gå an det med…
* * *
Kul att ni blev så engagerade i OS-truppen.
Ska ägna några av juldagarna åt att kommentera kommentarerna, promise.
* * *
Bäckis stoppar en alldeles så liten prilla under läppen efter morgonvärmningen i the world’s most famoooous arena.
Vad för märke, undrar bloggen försynt?
– Göteborgs Rapé, svarar  han och smackar belåtet.
Vad är det för love story svenska NHL-spelare har med det skitmärket?
Ettan, boys, Ettan. Det är märket för män.
* * *
Här går det undan.
Signaturen J-R postade just den 13 000:e kommentaren.
Stort grattis.
Men eftersom jag, genant nog, inte hunnit skicka Jigsaw det utlovade priset  för den 12 000:e kommentaren törs jag inte erbjuda något mer än just ett grattis den här gången.
Vi får återkomma vid kommentar 20 000.
Håller du räkningen, hdw?
* * *
Någon frågade efter Fast Freddy Shoestring Quadzillas blogg.
Den hittar man här.
Och som framgår har han bra läsvanor, mannen…
* * *
Nyllet hann vi aldrig träffa i morse.
Han befann sig, karaktäristiskt nog, på Manhattans trottoarer innan den frivilliga träningen ens hunnit börja.
Julshoppning, var det nån som viskade.
Och det är klart, han ju  en hel hockeyfemma – plus målvakt – att handla klappar åt.
* * *
Som framgår av Shoestring-bloggen blir det julstök  hemma hos Kung Henrik i morgon.
– Jag har bjudit in oss, skrockade Qaudzilla i San Jose i lördags.
– Men va fan…han har ju ett helt penthouse. Vi får plats.
Lundqvist ryckte på axlarna.
– Ja, vi ska tydligen fira jul med familjen Sjöström…
Fast han såg glad ut när han sa det. Lars Norén har nog inte särskilt mycket att hämta i Hell’s kitchen.
* * *
Eken jobbar just nu åt en annan tidning och är under morgonen här för att få bild på Ovetjkin och Bäckis – med tomteluvor!
Bra initiativ, Eken är en ambitiös jävel.
Men tyvärr:
Luvan är för liten för Ovies smak.
– Jag kommer att se ut som en dork, grymtar han.
Till slut håller herrarna mössorna i varsin hand istället.
* * *
Så särskilt vitt är det inte, men vi har i alla fall en smällkall jul i New York.
Det verkar som att somliga tycker om det.
* * *
Bäckis har mamma och pappa här över julhelgen
Dessvärre ser de dock inte toppmötet på Garden i natt.
– Nä, det var meningen att de skulle hit, men det blev nåt annat i Washington
I morgon väntar traditionell svensk jul hemma hos Nicklas.
– Vi har varit till IKEA och handlat lite grejor. Det är en jäkla tur att det alternativet finns, säger han och petar lite med tungan på den där Rapé-prillan
* * *
Shoestring verkar ta julen på stort allvar.
– Nån har sett till att spela in Kalle Anka. Det känns viktigt, sa han allvarligt i lördags.
* * *
Rangers har skickat Harry Potter till Hartford igen.
Självklart.
Renney har det ju så bra ställt på backsidan…
* * *
Guldkorset Ovetjkin har i en kedja runt halsen ger ett ännu mer påtagligt bling-bling-intryck när han står i bar överkropp och svarar på frågor.
* * *
Skänk spelarna i Columbus en tanke ikväll.
De spelar mot Kings och har längst av alla hem till julafton.
* * *
Capitals-spelarna har fortfarande svårt att fatta vad som hände i Philadelphia i lördags.
– Jag tycker vi spelade ut dem. I första kom de knappt ur zon. Och ändå får vi stryk med 7-1. Det är det sjukaste jag varit med om, skrattar Bäckis.
* * *
Det är slips på ikväll.
Främst på grund av Eken.
Bäckis-fantasten håller ett brinnande tal om att det här ändå är en av årets hittills största matcher och ja, jag vill ju inte göra den gamle storfrossaren besviken.
Men jag har inte fått till knuten alls, så den kan ryka innan nedsläpp.
* * *
Det är av någon anledning sån prat- och flässfestival i pressrummet att det knappt går  att tänka, än mindre skriva. Men just som säkringen håller på att gå reser sig Brooks och meddelar att fotografer och mikrofontöntar och andra idioter att de måste dra igen sina förbannade trutar.
En hjälte, Brooks.
* * *
Macke kommer att göra mål ikväll.
Om inte annat så för att Örnsköldsviks Allehanda är på plats.
Jovisst, Markus (ja, han heter också så) från Ångermanlands egen New York Times gör oss den äran.
– Det är varmt här, säger han.
Den sortens kommentar kan bara komma från en norrlänning.
* * *
Schaub, nu vill vi ha din kommentar till OS-truppen också.
* * *
Och, ja Näslund ser lite het ut på värmningen också.
* * *
Apropå Brooks har han idag en sträng grej om att Scott Gomez måste börja leverera mer.
Och ”Gomer” håller med.
– Jag skapar för lite framåt och jag är dålig i defensive. Det finns inga ursäkter, jag måste bara vara bättre, säger han.
* * *
Hade tänkt att ni skulle få en julklapp i form av bild på Varpu ikväll.
Men det blir det inget med.
– Forget about it, säger hon och ger mig den typ av blick bara en mycket bestämd finska kan leverera.
* * *
Förra året, just den här kvällen, var det också match.
Rangers mot Ottawa.
Jag minns framförallt att jag och Alle efteråt gick på Wollensky’s Grill och vakade in helga natt.
Sen var det väldigt tungt på Jesus födelsedag.
* * *
Kvällen till ära ska vi förstås ut se matchens tomte här.
Ni får hjälpa till.
* * *
Eken påpekar att Nyllet inte gjort mål på Henke sedan  han lämnade New York och plötsligt får jag en bestämd känsla av att det sker ikväll.
* * *
Det är en vedertagen sanning, i alla fall i väst, att man alltid förlorar första hemmamatchen efter en lång road trip.
Så:
Mitt tips är att det blir 2-4 ikväll.
God jul, förresten.
Hos er har det ju blivit julafton nu.
Nästa lucka öppnar vi första pausen, som vanligt.