Först som sist:
Tampa har haft problem i defensiven under säsongsöppningen. Så nu skaffar man förstärkning, i form av – Marek Malik!
Därmed är det väl bevisat att för mycket sol kan orsaka psykisk ohälsa.
* * *
Och här säger vi hej till Buffalo i natt.
Några av er trodde kanske att jag skulle vara på presidentvalsdebatt ute på Long Island i natt, men vi har fler players aktiverade nu så jag kan vara på Garden och koncentrera mig på väsentligheterna istället, he he.
Men naturligtvis spelar jag in Obama-McCain-fajten.
Den lär bli minst lika blodig som den den vi får se i the world’s most famous arena.
* * *
Eken, tillbaka i stan efter , står med lilla Brynäs-mössan i hand och undrar om det verkligen är sant att han inte ska få springa efter kaffe längre.
Det beror väl på.
Den som som är snabbast – och kan förse mig med två koppar åt gången – får jobbet.
* * *
De har tagit sin tid, främst på grund av  en krånglande print-maskin personalförändringar i Rangers PR-stab.
Men nu så.
Nu hänger säsongsackrediteringen runt bloggens hals igen.
Gösta, jag hoppas det svider.
* * *
Inte nog med att Eken är här, vilket om vi ska vara helt ärliga lockar fram glädjens tårar i mina gamla blå.
Han har med sig Bäckisbloggen också, alias Ekens Gävle-pappa,  alias Lill-Keb, alias Magnus Hägerborn.
Då vet man att det blir åka av både på buffén och på pressläktarn.
* * *
The Brendan Shanahan situation börjar nästan bli ledsam.
Han får aldrig något besked om det finns nån plats bland blåskjortorna, men tränar tydligen ensam varje dag ute i Rangers träningshall.
Låter i det snudd på vemodigt?
* * *
Förstår Melrose att han inte kan använda Malik mot Rangers här på Garden 6 november?
Det vore vänligare att utsätta honom för en veckas waterboarding.
* * *
Den gode Larry Brooks kommer fram i pressrummet och berömmer Fast Freddy  Shoestring.
Sen frågar hur det går Sudden.
Ingen aning, lyder det sanningsenliga svaret.
– Well, han kan väl om inte annat komma hit och träna med Shanahan, flinar Brooks.
Rätt kul.
* * *
Buffalo…jag vet inte jag. Det är fortfarande ett trevligt lag fullt av sevärda skridskoåkare, men det känns som att de fortfarande inte riktigt kommit över brandskattningen från förra sommaren ännu
Så även om självförtroendet måhända stärkts efter 7-1-smockan ute på Long Island i måndags har jag svårt att tro att de ska kunna komma hit och bryta Rangers rekordsvit.
* * *
Killarna som har hand om buffén ser lite oroliga ut.
De har förstås hört att de romerska gästabudens Eken återvänt till stan och undrar om krubbet ska räcka.
* * *
Luffaren glider in i pressrummet – vattenkammad!
Vad fan, är det nån av er som tagit reda på vem han är och upplyst honom om att hans tveksamma framtoning blivit känd i Sverige?
* * *
Alltid kul att se Hanky Tank Tallinder. Men tänker han vara lika brutal i natt som mot Islanders senast?
Den taggade uppsynen under värmningen tyder på det.
* * *
En viss Hdw skickar så här begåvade mail ibland:
”Noterade Redaktörn dagens journalistiska scoop?
Chris Chelios noterade att för första gången i dokumenterad historia så var Nicklas Lidström faktiskt synbart nervös när han skulle hålla tal och dela ut presenter till presidenten.
Och studerar man filmen from vita huset noga så började han med fel tröja, GWB fick #41 först, sedan flippade dom snabbt och Junior (Bush, inte Kronwall) kommenterade ”ah, 43, mitt nummer” 🙂
För övrigt vart det tur för Ozzie att dom plockat med Darren Helm.
Han är den enda som kan få Ozzie att se ut som han faktiskt har fyllt 22 ;)”
* * *
Själv tycker jag det var alldeles fantastiskt att presidenten började prata om The Mule – och kallade honom just The Mule också.
Rätta mig om jag har fel, men det är rimligen första gången i historien en amerikansk president yttrar det smeknamnet.
Det det måste också vara första gången  i historien någon från Landsbro omnämnts i Vita huset.
* * *
Jersey-tjocken hälsar inte.
Har ni underrättat honom också?
* * *
Alltså, jag fattar ju att det i the long run inte behöver betyda nånting, men det är ändå anmärkningsvärt att Rangers vid vinst i natt fått den bästa starten i klubbens historia.
Och som Fast Freddy Shoestring påpekade i måndags:
– Jag har varit med om motsatsen och tro mig,  det är betydligt trevligare att vinna de fem första än tvärtom.
Eller hur.
* * *
John Amiranti (stavning oklar), han som för det mesta  sjunger nationalsången här inne, går loss som rena Eken på serveringsfaten.
Ja, ska man få riktigt tryck i den där ”home of the brave” behövs det kanske ett par kilo torr kyckling.
* * *
Hollweg alltså…han hann spela en halv match. Sen gjorde han sig skyldig till ännu en boarding – och nu är han avstängd ytterligare tre matcher.
Glömde han fattningsförmågan på Manhattan, pojken?
* * *
Bäckisbloggen undrar, som så många av er:
– Var är Surkålsmannen?
Jag är ledsen, men han har inte synts till ännu.
Så fort det sker kör vi en Breaking News i bloggen, det försäkrar jag.
* * *
Jaha, vad tror ni då?
Jag tror det blir 5-2.
Dubinsky gör två, Voros ett, Girardi ett och så får Näslund äntligen näta.
Vi hörs i pausen.

Ja, bara så ni vet – det blir liveblogg från Garden i natt också.
Ett första riktigt inlägg är redan under produktion och publiceras om,  tja, en timme sådär.

Synd att FivePoints gick och la sig.
Devils fortsätter ju vara Rangers lilla bitch – och hur roligt hade det inte varit att få tjafsa lite om det? Särskilt som idolen Maaaaarty fumlade som en gammal gubbe vid det där första målet…
* * *
Så här skrev ”Ejevery” efter första inlägget:
”Ska vi dra till med en högoddsare och sia att Callahan stänker in gamevinnaren. 4-2 till Rangers”.
Visserligen missade han på ett mål – 4-1 blev det ju – men ändå, det var Callahan som satte sista i tom bur.
Vackert!
* * *
Det konstigaste med Rangers inledning är att de alltså vunnit fem raka matcher och därmed tangerat klubbrekordet från 1983 – och, om man bortser från Dubinsky-kedjan, ändå inte spelat så våldsamt jättebra.
– Vi har varit långt ifrån perfekta, påpekar också Henke.
Samtidigt…ni vet hur klichén lyder:
Att vinna även när man inte spelar på topp, det är grejor det.
* * *
Kan upplysa läsare Halvarsson om att ”Ratso” Sloman är här i kväll också.
I gulröd, storrutig kostym.
* * *
När Dubinsky, mitt i röran av skridskor och damasker och ivriga journalister, ska svara på frågan om det finns någon han vill jämföra väldige kedjekompisen Voros med hugger han direkt.
– Tomas Holmström. Det är en sån lysande spelare han är.
* * *
”Ratso” verkar för övrigt vara väldigt god vän med Queen Valiquette.
De skrattar och flässar som vore de gamla lumparkompisar.
* * *
– Vi kör nu, innan dom andra kommer, säger Henke och vinkar över mig till sitt hörn
Jag hinner säga ”Det var en br…” – sen kommer ”dom andra” och yours truly får snällt vänta i en halvtimme.
Livet är för hårt.
* * *
Hinner aldrig in i Devils-kabyssen – och ser fantamme inte Albelin nu heller – men Varpu rapporterar att stämningen där inne är ”miserabel”.
* * *
Om någon undrar vad ”flässar” betyder:
Det är gammalt borlängemål för att skratta och fnissa och larva sig för mycket.
Gör man det kan man, lyder sanningen i det Jante-impregnerade brukssamhället, få äta flässgröt till kvällen.
Kort sagt:
Har man för kul får man betala för det sen…
* * *
Jag tycker Fast Freddy var utmärkt ikväll också och han håller delvis med själv.
– Man jag fick skäll några gånger. Det skulle jag ha också. Jag slog några felpassningar där, menar han
Skälla på Fast Freddy…han som är så snäll. Det kan jag inte förstå.
* * *
En knapp vecka kvar. Sen har vi Dallas, och Avery, här. Det känns som hela höstens höjdpunkt.
Fast vi hörs innan dess, tro mig.

2-1 dårå.
Och, ja, efter ett powerplay i mitten av perioden kommer de  igång bra – och går till och med om i skottstatistiken –  men fram till dess är Jersey-djävlarna förbluffande tama.
Hade de glömt att det är i just matcherna mot The Evil Empire 2 (Yankees är TEE 1, förstås) en devil ger allt ?
* * *
Det är ju för bövelen AIG-reklam på isen också.
Har de råd med det?
* * *
Det är ju en sån klyscha att jag knappt orkar påpeka det, men Henke har återigen en typiskt svår match.
Ja ni vet ju exakt – först har han ingenting att göra. Sen bara exploderar det.
Han är dock föredömligt beredd och spelar enastående.
* * *
Nej, ”Ejvery”, den som hämtar kaffe åt mig är verkligen inte loser (med ett o, om jag får vara messerscmidt…).
Den som hämtar kaffe åt mig är kung – eller i det här fallet drottning.
Loser-faktorn gäller bara oss som måste sitta kvar i pauserna och randa, i mitt fall åt er.
* * *
Maaaarty får stå ut med brutalt hån den här perioden också, men det slår mig plötsligt att han nog är rätt nöjd ändå.
Han slipper ju Avery i de här matcherna i år.
* * *
Det är fortfarande Dubinsky-Voros- Zherdev-kedjan som regerar i Rangers.
Framförallt Dubinsky. Vilken kille. Fortsätter han så här blir han superstar i år.
Men Näslund-linan får gärna komma igång snart, den också.
* * *
Kaffet levererat. Förstås.
* * *
Lite kul att Voros först inte fattar att han gjort mål. Han står och skäller på en Jersey-back i flera sekunder. Sen ser han domarens målgest – och börjar, något häpet, jubla.
* * *
Hyresgäst-Johan sms-rapporterar från DC:
Nyllet har lekstuga.
* * *
Pausjubel åt att Tampa leder över Red Sox i baseboll-slutspelets ena konferensfinal – och burop åt att Phillies leder över Dodgers i den andra.
Förklaring:
New yorkers håller alltid på alla som spelar mot Red Sox – och på förre Yankees-coachen, Joe Torre, som nu tränar Dodgers.
* * *
 Devils har kommit tillbaka från underlägen förr – och Rangers har tappat ledningar förr.
Vill bara ha det påpekar innan vi åker igen.
Okej, efter matchen.

Rätt underhållande match. som ännu så länge står 1-0,  men det är svårt att släppa den här förfärliga Tjerepanov-historien.
Det gick ett förfärat sus genom läktarsektionerna när speakern berättade vad som hänt under en sorglig liten ceremoni  strax innan ned.
Sedan hölls det en tyst stund för pojken.
Fan, 19 år…det är ju alldeles för jävligt.
* * *
Verkar som stackars Brodeur glömt linserna hemma ikväll…
Han famlade som en orolig pensionär som letar efter plånboken på Dubinskys balja – och nu får han stå ut med de mest hånfulla ”Maaaaaaarty”-ramsor som nånsin hörts.
* * *
Jodå, jag ser Albelin.
Men ska jag komma åt honom måste jag lämna min plats och avbryta det här bloggandet.
Det vill ni väl inte?
I nästa paus tar jag honom.
* * *
I en reklampaus visar de bilder som fans från hela världen tydligen skickat in – och plötsligt är det snubbe i Blåskjorta utanför Grand i Stockholm!
Ha ha, vem är du? Ge dig tillkänna.
* * *
På nät sätt lyckas sekretariatet räkna till fem Devils-skott, men faktum är att de knappt är uppe i Rangers zon så många gånger.
Sutter får skälla duktigt nu.
* * *
Vakna själv du, Hamberg. Jag sitter på Garden och kan rimligen bara följa det som händer här, live, eller hur?
* * *
God night Eken, wherever you are. Du har fått sparken. Varpu hämtar kaffe som på givet kommande.
* * *
Det är nästan så man sitter här och saknar Malik lite grann.
Nej, inte hockeymässigt, förstås, men…socialt.
Rangers-fansen har ju inte hittat någon ny hackkyckling ännu och framstår därför som mycket mer civiliserade än de i själva verket är.
* * *
AIG, det jättelika försäkringsbolaget som höll på att dra med sig hela världen i sin ekonomiska kollaps, har fortfarande reklam på sargen i Garden, men man har i alla fall tagit bort meddelandet om ”strength for the whole world”, eller hur det hysteriskt missvisande budskapet löd så sent som förra veckan.
* * *
Luffaren ser ännu surare ut när Varpu kommer med min kopp.
Vadå, har han ingen kaffehämtare?
Då är man ju loser.
* * *
Tror fortfarande Devils kan komma till tals i den här matchen, men det vill till att de inser att man måste anfalla – och att någon skakar fram ett par linser åt Maaaaarty.

God afton.
I natt står  alltså säsongens första New York-derby på menyn.
New Jersey Devils har tagit sig över Hudson River för att bryta kaxiga storebrors märkliga segersvit.
Tyvärr blir det en fest med sorgkant.
Rangers förstaval i förra årets draft, blott 19-årige supertalangen Alexej Tjerepanov, avled ju efter att ha krockat med lagkamraten Jaromir Jagr (jo, egendomligt nog var det just han) i ryska ligan idag.
Läs mer här.
Otroligt tragiskt.
En tyst stund är vad jag förstår att vänta i matchstarten.
* * *
Trångt som satan på pressläktaren idag. Det är det alltid på derbyn, men den här gången har vi dessutom fått halva Buffalos lagledning att knuffas med. Sabres var ju ute på Long Island och krossade Islanders med 7-1 tidigare idag och nu passar befälhavarna på att kolla lite inför onsdagens match här.
Lindy Ruff sitter fyra platser ifrån bloggen.
Nån som har en hälsning?
Blir det för besvärligt, och det kan det bli i den här gistna gamla hallen, går jag ner till Wennman junior, som sitter på vanliga läktaren och har det bra.
Blogg blir det ändå, var så säker.
* * *
Värmningen pågår för fullt. Fast Freddy Shoestring ser fin ut.
* * *
Sitter intill Luffaren idag. Han jobbar på nån underlig nyhetsbyrå, ser alltid ut som en obäddad säng och har aldrig hälsat på bloggen.
Men nu säger han plötsligt att det är trevligt att ses.
Man häpnar.
* * *
Henke är tillbaka i kassen idag, ifall någon undrar.
* * *
Johnny Oduya ser fin ut han också. Men när ska Devils-ledningen ge Nicklas Bergfors chansen? Det är ju inte så att de har en massa grymma målskyttar de inte kan undvara…
* * *
I dag vet jag exakt var Tommy Albelin sitter.
Han har, ser jag på schemat i pressrummet, fått plats på fin-pressläktaren nere på ena kortsidan.
Nu ska han fanimig inte komma undan…
* * *
Idag kanske Näslund-Gomez-Drury-kedjan kommer igång också.
Det märkliga är ju att Rangers lyckats iscensätta den här formidabla säsongsstarten utan att de stjärnorna spelat särskilt bra.
* * *
Nu tittar Luffaren plötsligt surt på mig.
Han blandade kanske ihop mig med någon annan och har nu kommit på sitt misstag.
* * *
Inga slagsmål in the stands, men det kommer. Man kan redan känna att stämningen blir elektrisk ikväll också. Eller är det bara glädjen nerifrån de dyra platserna som stiger uppåt? Efter det regelrätta syndafallet de senaste veckorna var det ju rekordfest på börsen idag och de som framförallt gläds åt det, de sitter där nere vid sargen.
* * *
Jaha, vad säger du FivePoints? Blir du glad om jag tippar 2-1 till Devils. Det är vad jag tror att det blir, nämligen.
I’ll be back, som Kaliforniens guvernör skulle sagt.

Fyra raka direkt i seriestarten…det har tydligen inte hänt Rangers sedan säsongen 1983-84.
Nu är de bara 76 segrar från den perfekta säsongen…
Fast ikväll hängde sviten ett snöre tunnare än de ljusa skäggstråna på drottning Valiquettes haka.
Om det inte varit för  den  ursinniga kämpainsats eni  det långa 3-mot-5-läget i slutet hade Flyers kommit ikapp och i så fall tror jag de vunnit också.
* * *
Och från Ottawa presenterar vi:
The Mule show!
Med två mål i sista perioden såg han till att mästarna fick med sig säsongens första seger hem till Motown.
Fast som kommentatorn Olic konstaterar.
Det var ju stackars Gerber som bjöd på segermålet.
Gör dig beredd Auld, du står mot Coyotes på fredag.
* * *
Speeden när Briere och Richards kommer loss i kontringar  väcker minnen från depån på Indiana Motor Speedway en eftermiddag  för tre år sedan, när Kenny Bräck tränade inför sin sista Indy 500.
Flyers-fans i läsekretsen behöver inte oroa sig. Det här kommer bli en stor säsong i The city of brotherly love.
* * *
Nej, nu tror jag vi stänger butiken för kvällen och tar en taxi upp till Elaine’s.
Återkommer på måndag kväll. Då kommer lillbröderna över Hudson-floden.
Är du redo, Fivepoints?
 

Verkar som jag skriver för kråkorna i natt. Kommentatorsspåret ekar alldeles tomt. Men man vet aldrig, det kan ju vara någon blyg viol som hänger med utan att vilja ge sig till känna, så jag randar väl på.
* * *
Sa jag nåt om att Rangers inte skulle kunna tappa sin 4-0-ledning?
Well, nu står det 4-2 och Flyers är på väg in i matchen.
Det spelar ingen roll hur mycket den som leder stort pratar om att de inte får slappna av. De slappnar av i alla fall och plötsligt kan allt vara försent.
* * *
Sean Avery show rullar i Nashville. Naturligtvis var det han som vevade värst i det stora tumult som utbröt mellan Stars och Predators i mitten av första perioden – och innan domaren kommit fram till att han skulle få matchstraff hann det härliga praktarslet bråka lite med publiken också.
Ska vi gissa att en och annan otrevlighet om rednecks och hockeyfrillor uttalades?
* * *
Toronto har mindre roligt idag. 1-6 efter två mot lede fi från Montreal…aj, oj.
* * *
Så fort jag zappar över till matchen i Ottawa ser det ut som att Senators har konstant tryck på Red Wings.
Kan det vara så?
Det vill för övrigt till att Detroit, just nu i 2-1-underläge, kommer igen. Snabbt. Två raka förluster i öppningen kommer att skapa oro i otåliga ”Hockeytown”.
* * *
Nästa mål i Wachovia blir avgörande, tror jag.

Hallå, anybody out there i natt?
Själv skulle jag ha varit på Long Island för att spana in Patrik Berglund, men det råkar vara Columbus-helg i USA och varenda hyrbil på hela Manhattan är uthyrd – inklusive den jag och Höken hade bokat för vår resa ut längs Long Island Expressway, visade det sig.
Så nu sitter jag här vid tv:n och zappar som en rastlös tonåring istället.
Ni vet hur det är, man vill koncentrera sig på en match, men när det pågår andra börjar man byta kanal vid varje avblåsning och plötsligt har man inget riktigt fokus på nånting.
Inte blir det mindre förvirrat av att jag har lilla kontors-tv:n inrattad på hockey också…
Nå, det är Rangers-matchen nere i Philly jag sett mest av, främst för att det bara är den jag får in i HD, och man kan konstatera att blkskjortorna är inne i ett stim.
4-0 på Flyers efter en period…det är ju helt förbluffande.
Men allt blir liksom rätt för Rangers nu, även när de egentligen inte briljerar.
Håller det här – och något annat kan jag inte tänka mig – har Rangers fått den bästa starten sedan början av 90-talet.
* * *
Man kanske ska vara glad att det sket sig med Long Island-resa.
Berglund hade nog varit så lagom sugen på att prata med mig efter vad som verkar
bli ett riktigt magplask i den där gamla plåtlådan Islanders kallar hemmarink.
1-4 mot Islanders…inte bra.
* * *
Fast Freddy Shoestring ville inte riktigt gå med på att han var bra igår, men det var han – och nu är han ännu bättre.
Först är han inne och stör stackars Martin Biron när Blair Betts sätter tvåan, sedan prickar han själv in trean via det som kallas köksvägen.
Förträffligt.
* * *
De spelade så hög musik nere i Wachovia att det inte  riktigt gick att få nåt grepp om händelserna via tv, men nog lät det som att Sarah Palin blev utbuad när hon var ut och släppte pucken (och kindpussade fellow-alaskian Scott Gomez).
Inte helt oväntat. Idrottspubliken i Philly är dokumenterat hård. En gång kastade de snöbollar på tomten i samband med en Eagles-match…
* * *
Drottningen i kassen i natt – vilket börjar bli tradition mot Flyers.
Det har det roliga med sig att man kan se hur mycket Henke, på sin bänk i båset, flinar när Dubisnky slåss mot Richards…
* * *
Ovetjkin har målat. Hoppas Caps kommer igång nu. Det vore kul om de fick en hygglig start
* * *
Nu ska det zappas igen, nio jävla matcher pågår…

Ros, min Ros…varför så tyst?
Du sitter väl inte hemma i Hökarängen och är ledsen nu?
Jag sa ju det.
Hit kommer inga Chicago-lag och förstör några fester.
4-2 till sist alltså – med acklamation.
* * *
Jag tyckte Blåskjortorna såg sensationellt pigga ut, men efteråt står Näslund i svettigt underställ och säger att de var sega i benan efter Prag-resan.
– Vi kan mycket bättre än så här, menar han
Snacka om att bygga förväntningar.
Det innebär ju att vi har regelrätta underverk att vänta framöver.
* * *
Fast Freddy Shoestring gjorde en grym sistaperiod.
Dels höll han på att göra årets mål med sin backhand-snurrning framför Huet, dels tuggade han ju i några byten som en duracell-kanin längs sargerna.
Som sig bör fick han duktigt med applåder från the stands för det.
Och som någon sa:
Då kanske han blir så glad att han kan uppdatera sin blogg…
* * *
Henke får konstiga piller av nån massör efteråt och den undersökande reportern i mig hugger förstår direkt:
Vad är det där för knark?
Visar sig vara vätskeersättning.
Sånt tar jag mot baksmälla…
* * *
Chicago-spelarna, de få som sitter kvar när jag tittar in i gästrummet, ser ut att ha fått en duktig avhyvling av Denis Savard.
”Hålögda”, lyder en beskrivning man skulle kunna använda,.
– Vi visste vad vi hade för uppgift och vi genomförde den inte, snäser Svarad också upprört under den provisoriska presskonferens han håller i den svettdoftande korridoren utanför coach-rummet.
Ah, så dassigt var det väl inte?
* * *
Tack, alla kommentatorer som var med under natten.
Det är underbart att ha med er att göra igen.
* * *
Rangers-spelarna tog efter ombyte hissen ner i källaren – också känd som Penn Station – för omedelbar tågtransport till Philadelphia.
– Väldigt skönt. Det går mycket fortare än att flyga, påpekar ”drottningen”, Stevie Valiquette.
Ja, det tror fan. Att flyga från New York till Philadelphia – vilket Rangers mot allt förnuft gör i vanliga fall – är ungefär som att flyga mellan Bromma och Uppsala.
* * *
Avundas Varpu en smula
Hon har bara Lauri Korpikoski att han prata med med – och får ha honom helt för sig själv.
”Mina” svenskar är det alltid en hel drös amerikanska murvlar av alla sorter som ska stå och trängas framför innan jag får chansen.
* * *
Resorb heter de svenska vätskeersättningspiller jag ser till att få hitsända.
Man tar två tabletter innan man går ut – och, om fortfarande vet vad man pysslar med vid det laget,  två när man kommer hem.
Sen är dagen efter inte fullt lika mycket dagen efter.
* * *
Ros kan ju, när han nu sitter där och deppar till sina Front 242-mässor, trösta sig med att den här versionen av Blackhawks kommer att utföra stordåd under säsongen.
Det blir slutspel i Windy City till våren, inget snack.
* * *
Mja, nu är det nog så att jag ska gå ut och ta en liten jamare med hyresgäst-Johan.
Vi hörs – om allt går som det ska mycket snart.