1-0 då.
Och Rangers gör en bra period . Med a sense of desperation.
Men jag vidhåller att Pittsburgh ser betydligt blekare ut än i de tre tidigare matcherna.
Therrien får skälla ännu högre nu.
* * *
EJN, skärp dig. Såna fjortis-kommentarer får du inte in.
* * *
Undrar var de gav Shanahan för slags apelsin- injektion i första pausen.
Han har uppträtt som en pensionär i hela serien, men är plötsligt het  som en
* * *
Plötsligt kommer det en kille i cyklop (!) gående gången mellan läktarsektionerna.
På en hemmagjord Penguins-tröja står: Sidney Diver.
He he. Det där har ju inte varit nåt ämne för debatt på sistone, men lite kul är det.
* * *
Nyström hämtar inget kaffe nu heller.
Det ska anmälas till förbundet för kollegiala handlingar.
* * *
Säger direkt när det blir straff, att den här tar han. Då hade jag ändå inte räknat med att Malkin, av alla, skulle slå en okaraktäristiskt dålig straff.
* * *
Har fortfarande på känn att Gonchar klappar in en i ett powerplay.
* * *
Som sagt: Rangers-fansen har förhållit sig synnerligen avvaktande till Jagr tidigare under säsongen. Och aldrig tidigare har de skrålat några ramsor i hans namn. Men nu mullrar det. Det som i första perioden var några spridda skrik växer till en aria i den här perioden.
Han måste vara förbryllad – och glad.
* * *
Sista akten då – för säsongen.
Slutrapport följer någon gång under natten.

Mmm, 0-0.
Det beror såvitt jag, med med mina begränsade insikter, kan förstå i huvudsak på två saker.
Henke är vassare ikväll – samtidigt som Pittsburgh inte är fullt lika heta.
I tidigare har de utnyttjat minsta misstag Rangers-spelarna begått. Det gör de inte idag. Och det får hemmafansen vara glad för. I så fall hade det redan stått 0-3. Några av bjudningarna i egen zon är helt makalösa.
Men när Therrien nu får skrika lite åt de lite för avspända stjärnorna lär det bli andra bullar.
* * *
Bäckman spelar alltså inte och av allt att döma är han petad.
Han var i alla fall pigg och fräsch på träningen igår.
De har slängt in Strudwick istället och det är givetvis mannen som kommer vända den här serien…
* * *
Nyström febrar över vem Surkålsmannen är och till min egen förvåning kan jag peka ut honom.
Han har saknats hela slutspelet, men nu visar det sig att han sitter här på B-läktaren.
* * *
Korpikoski är tyvärr inte med.
Synd.
Den debuten hade man velat se.
* * *
Det är oväntat ont om Penguins-fans, precis som i förrgår. De brukar vara talrika under grundserien, så…var har de nu tagit vägen?
Precis nedanför mig sitter dock en grå Lee Marvin-typ – i byggarbetarhjälm.
Inte ens de notoriskt kaxiga gaphalsarna på högsta sektionen vågar tjafsa med honom.
* * *
Hyggligt tung kändis som zoomas in i jumbotronen:
Matt Dillon.
Han ler coolt och skålar med en ölmugg.
* * *
Stämningen är efter omständigheterna helt ok – och för första gången på hela säsongen drar Rangers-fansen, rätt vad det är,  av en Jagr-ramsa.
* * *
En svensk tidning hade ju inte underlåtit att åtminstone FÖRSÖKA få följa matchen med Avery från sjukhussängen.
Vilket magnifikt reportage det kunnat bli.
* * *
Tror Gonchar klappar in i den i nästa powerplay Pittsburgh får.
Kom ihåg var ni läste det först.
* * *
Försöker få Nyström att springa iväg och hämta kaffe, men han få för sig att han ska blogga.
Ah, åt den där tidningen…
Min kaffetillförsel måste väl vara viktigare?
* * *
Okej, time.
Sista andra-perioden för säsongen börjar nu.
Hörs snart.

Melodramatisk rubbe.
Men jag är rätt så övertygad om att den är helt relevant.
Om Rangers mot all förmodan lyckas tvinga sig till en seger ikväll lär ridån gå ner i Pittsburgh på söndag istället.
Så tack för den här säsongen då, Garden.
Jag kommer att sakna att sitta där uppe under det välvda cirkustaket och knattra i den här bloggen om kvällarna.
Å andra sidan är jag glad att jag slipper stå och vänta på Nordamerikas segaste hiss fler gånger – och presskrubbet, som Ekens entusiasm till trots bara ögonblicksvis levt upp till epitet människoföda.
* * *
Bloggen har en plats ikväll.
På fel sida visserligen, i den pressbox som bara används under slutspelet.
Men nu ska vi inte gnälla mer här. Jag får sitta bredvid Nyström på konkurrentbladet och kommer således att ha trevligt.
* * *
Det där med att ridån går ner först på söndag var bara ett tänkbart scenario.
Mitt tips är ju att Penguins dödar serien redan ikväll.
De briljanta artisterna från västra Pennsylvania lär ju inte ha fått sämre självförtroende efter första segern i New York,
Dessutom är Rangers svårt sargat. Drury ska tydligen spela – men halvskadad. Och såväl Blair Betts som Sean Avery, med sin trasiga mjälte,  är borta. Istället verkar det som att finske rookien Lauri Korpikoski får göra NHL-debut – en sån här jävla kväll.
Morsning korsning.
* * *
De Daily News-reportrar som rapporterade att Avery hade drabbats av hjärtstillestånd och var på väg att dö har det inte så lätt ikväll.
Rangers är måttligt glada på dem…
* * *
Sal, den legendariske, säkert 80-årige man, som är vakt på pressläktaren i Garden – och alltid varit det, på alla evenemang –kommer plötsligt ner i pressrummet och går runt och tar ”sina” reportrar i hand.
Det är så en säsong avslutas, liksom.
Vackert.
* * *
Till vardags har Penguins-spelarna, i likhet med alla andra i NHL som inte råkar tillhöra Rangers, ungefär lika mycket gott att säga om Sean Avery som om Usama Bin Laden.
Men när provokatören nu ligger på sjukhus med pajjad mjälte uttrycker de medlidande.
Till och med sån antagonist som Gary Robert, som som tidigare i vintras konstaterade att Broadway Sean är en idiot, säger snälla saker i Daily News.
– Du har hockey och sen har du livet, och såna här skador önskar jag ingen. Jag vet att vi haft våra kontroverser på isen, men det spelar ingen roll nu. Jag önskar honom ett snabbt och totalt tillfrisknande.
Det du, FivePoints…
* * *
Vill redan nu förvarna:
Nätet i Garden är skakigt – och det lär inte vara bättre i B-boxen där borta på andra sidan.
Det kan således bli oönskade avbrott i rapporteringen i natt.
* * *
George Vecsey, mångårig och enastående sportkrönikör i New York Times, ger vår kommentator Steeltown rätt.
Han tror också att det är början på en ny NHL-dynasti vi ser i Pittsburgh.
Jag säger inte emot.
* * *
Tar en promenad i environgerna på Garden, nu när det är sista kvällen och allt,  och går rakt in i Jarkko Ruutu.
Han och en medspelare – jag tror det är Kris Letang – lattjar med en fotboll bakom ismaskinerna. Som uppvärmning inför uppvärmningen, liksom.
Jarkko är glad och högljudd och gapar om att Letang, om det nu är han, inte har tillräckligt mycket bollkänsla.
* * *
Ingen Foppa, ingen Smyth, ingen Stastny, ingen Wolski...
Gonatt, Colorado.
* * *
Varpu är lite sur över att jag fått en plats ikväll.
Hon hade, säger hon,  sett fram emot att få snika åt mig ett fusksäte igen.
Fast hon är inte surare än att vi får en liten scouting-rapport på  Korpikoski.
– Om det bara handlade om skills hade han redan varit i uppe här. Men han är inte tillräckligt tuff. För snäll. Och får han spela ikväll kommer han vara väldigt nervös.
* * *
Det kan vara  Jarmomir Jagrs sista NHL-match vi ska se nu.
Brendan Shanahans likaså.
Och möjligen även Martin Strakas.
Lite tungt.
* * *
Nej, det blir inga bilder på Varpu.
Tror ni jag skulle utsätta henne för era kommentarer?  Nänänä…
* * *
Stämningen ute i hallen är halvtimmen innan nedsläpp…ja, uppsluppen.
De flesta inser ju läget och har gett upp. Men den tänker göra sig en rolig kväll i Garden i alla fall och hoppas väl om inte annat på lite fajter.
Dock:
Om Rangers gör en dålig match, om de inte försöker, då blir det inte nådigt. Då ska en hela säsongs frustrationer ut – och jag misstänker att coachen Renney kan bli måltavla.
* * *
Jaha, värmningen har börjat.
Jag ska ta mig över till andra sidan Garden.
Återkommer när det blir paus.
Tills dess: Försök njuta av säsongens sista dans i Garden.

Ja, jo, jag tittade i natt också.
På bägge matcherna.
Men jag orkade inte blogga.
Dels är det skönt att bara ligga och kolla nån enstaka kväll, dels tär trollen på inspirationen.
Men här är är i alla fall några små reflektioner som .
•Vad är det med Flyers och tvåmålsledningar? De verkar inte gilla såna. Å andra sidan är det ju förbannat starkt att tappa en sån i tredje – och sen likafullt komma igen och vinna. Det finns gott om karaktär på Broad Street. Så gott att motståndare i – eventuella – kommande borde känna sig lite bekymrade.
•Stort att Bruce Boudreau (ett namn jag aldrig lär mig utantill – jag får alltid kolla stavningen, så är det när man är dum) nominerats till Adams Award. Han skulle ju bara vara ett provisorium efter sparkade Hanlon, men gjorde ett sensationellt jobb med the young guns i huvudtstaden. Fast jag tippar att Guy Carbonneau (nope, jag kan inte det utantill heller…).får utmärkelsen. Före säsongen trodde ingen att Habs ens skulle gå till slutspel. Men de vann hela östra konferensen – med underbart vacker hockey. Dessutom fick han fart på Kovalev igen. Bara det är värt ett pris.
•Martin Biron är jävlarimig en målvakt. Men det är tydligen ingen tillfällighet att han lyckas spela så bra mot just Canadiens. Han berättar i Phildalphia Enquirer att under sin uppväxt i Quebec lärde sig avsky Habs. Och det sitter i…
•Avery fick alltså mjälten pajad senast. Antar att det gläder en och anna här. Fair enough, de känslorna är förståeliga. Själv deppar jag över att inte få se honom mer under den här säsongen. Den blir å andra sidan inte så lång för hans lags del – i synnerhet inte som just han är borta. 
•Ni kanske inte ser eftersom det ligger under sista inlägget från Pittsburgh i söndags, men jag måste ju godkänna kommentarerna och kan upplysa om att signaturerna Jigsaw och VM har en rätt hård debatt om HV 71 och Modo där. Check it out, jag gissar att det finns fler som har åsikter i ämnet…
•Dallas tog för många onödiga utvisningar – och begick för många misstag. Det är min åsikt om varför de inte kunde fullborda sin sweep. Zubovs klavertramp före Marleaus mål…aj, inte snyggt. Å andra sidan gjorde väl San Jose sin bästa match i serien också – när det som bäst behövdes. Eller? Har jag fel?
Okej, mot bingen.
Man måste vila inför säsongens sista liveblogg från Garden…

It’s over.
Visst, Rangers-spelarna pratar om att de fortfarande har hoppet, att de kan vända, att det inte är omöjligt, att de fokuserar på att ta en match i taget och så vidare och så vidare.
Men vad ska dom säga?
Dom måste ju rabbla såna ramsor – och då måste intala sig själva att det finns korn av sanning i den sortens sagor.
Men vi som står vid sidan om kan ju se sanningen i det så kallade vitögat.
Så här ligger det till:
1) 0-3 är en avgrund endast två lag i hela NHL-historien klarat av att krypa upp ur
2) Pittsburgh är mycket bättre än Rangers – offensivt såväl som defensivt.
Mitt tips är att Penguins fullbordar sin andra sweep i rad  här på Garden på torsdag.
* * *
Ryan Hollweg får springa gatlopp genom en allé av lokalreportrar efteråt.
Han har ingen som helst att prata om den förödande boarding han gjorde sig skyldig till just som Rangers kommit tillbaka, och som ledde till att den magnifike Malkin avgjorde tillställningen.
Men Dellapina & co står på sig och till slut fräser den satte lille hårdingen nåt om att han alltid spelar sitt spel.
Duh.
Vi kan nog räkna med att Herr Hollweg håller sig långt från allt vad tidningar heter i morgon…
* * *
Stämningen är inte bara god i och utanför Pittsburghs omklädningsrum.
Det är nåt mer i luften. Ett slags avspänd segervisshet, ett slags lugn glädje. Jag har stött på det förr, men kan först inte komma på var.
Sen slår det mig.
Det var samma atmosfär runt Ottawa i fjol.
Den stämningen ledde hela vägen till final för Senators – och kommer att göra det för Penguins också.
* * *
Mattias Norström – monumental matchhjälte i Dallas.
Det hade man inte räknat med, men fan så kul.
* * *
Super Mario är en av de som går omkring i den trånga korridoren utanför spelarkabyssen och sprider den där avslappnade vinnarstämningen.
Han vill inte prata med journalister, men ler vänligt och är hela tiden framme och klappar ”sina” killar i ryggen.
Stort att se.
* * *
Henke pratar och pratar och pratar. Tålmodigt. Men vana ögon ser att han hatar varje sekund, att han är förbannad på allting och helst vill att vi bara försvinner.
Och till slut kommer det också.
– Nu är det nog. Inga mer frågor!
Det är inte svårt att förstå honom.
Vad som hinner bli sagt innan dess kan ni läsa om i artikel här intill.
* * *
Till och med Penguins-spelarna är på Hollweg.
– Det var inte alltför smart, säger backen Ryan Whitney och har svårt att hålla tillbaka ett flin.
* * *
Foppa tillbaka i natt alltså, men so far hjälper det inte.
The Mule gör mål i alla fall.
Vilken saga han börjar bli, Franzén.
* * *
Dörrvakten, Simon, är dessvärre kvar när jag kommer hem och det betyder att jag får ägna en dyrbar kvart åt lyssna på vilken undermänniska Tom Renney egentligen är.
Men jag kan lugna Simon med att han nog snart sett det sista av Renney.
han har gjort det bra som tagit Rangers till slutspel tre år i rad, men hade behövt  nå nästa nivå – en konferensfinal – för att få förnyat företroende av Sather & co.
Vem ska vi tippa att han ersätts av? Bob Hartley? Vore inte så kul, men kanske bra.
* * *
Fast Freddy Shoestring får ett nytt, härligt, långt jack i fejjan i situationen på slutet när han kastas in i sargen.
– Mm, man blir snyggare och snyggare, suckar han efteråt.
Freddy är minst lika besviken som alla andra, men kan i alla fall trösta sig med att han blev uppgraderad till en kedja med offensiva uppgifter.
– Jag tycker det gick okej. Jag ska inte vara den som har pucken i en sådan kedja, det handlar mer om att skapa utrymme åt de andra. Och det tycker jag att jag gjorde hyggligt i alla fall.
* * *
3-0 till The Big Red Machine också alltså – och så smart de spelade på slutet, när Colorado skulle etablera tryck men aldrig fick någon chans att göra det.
Så jag törs redan påstå att Detroit, Dallas och Pittsburgh är vidare. Dramat blir det mellan Montreal och Philadelphia – och vem kan tippa det?
Nu är det läggdags.
Morsning.

SORRY, FÖR FÖRSENINGEN: TEKNIKEN STRULAR.

Så det blev i alla fall  lite fajt  igen.
När Rangers misslyckades i två 5-mot-3-lägen domare Devorski hade vänligheten att bjuda på (man förstår i alla fall lite av Therriens röglödgade ilska…) var jag beredd att lägga hela den här serien till handlingarna.
Men sen kändes det som att Jagr i ren ilska, och på egen hand,  drog med sig hemmalaget in i matchen igen.
Ni som påstår att han är dålig kan inte se samma match.
”Jags” är ju i själva verket klart bäst i Rangers.
* * *
Det är problem med tekniken ikväll, tänka sig. Garden-uppkopplingen går upp och ner som hoppet i ett Rangers-hjärta. Därför dröjer det ibland oacceptabelt lång tid innan era kommenterar publiceras, men det är tyvärr inte mycket jag kan göra åt saken. Ha tålamod, inget tas bort som inte är olagligt eller fullständigt uppåt väggarna.
* * *
Jag sitter så att jag ser målburen i  Malkins vinkel och under det där powerplayet på slutet säger jag det flera gånger, högt;
– Han sätter den när som helst.
Förstklassig jävla hockeyspelare, det.
* * *
Fin pausunderhållning nu. De kör hela Rangers framträdande från Letterman i veckan – och framförallt Avery är, förstås, briljant.
* * *
Fast Penguins såg till att Rangers PK-enhet blev riktigt trött innan de gick på avslut också.
Det är ju den smarta strategin  – vilket någon borde brätta för Rangers-fansen, som vårlar sitt enfaldiga ”shoooot” så fort en hemmafavorit har pucken i anfallszon.
* * *

Han deppade när det hände, men hur glad ska man tippa på att Hal Gill nu är över att han blev trejdad från Toronto?
* * *
Otroligt obegåvat av Ryan Hollweg att dra på sig en boarding-utvisning när Rangers hade tagit initiativet.
Varför fan skickade Renney in honom på isen – och varför blev han överhuvudtaget uttagen idag.
* * *
Det är inget fel på stämningen under de minuter då Rangers kommer tillbaka in i matchen, om man säger så.
Det ringer verkligen i öronen.
* * *
Tim Robbins och Matthew Modine.
Det är de tunga kändisar på plats ikväll.
Men att rapportera en sådan sak är som att upplysa om att de har zambonis på Garden.
De är ju alltid här.
* * *
Nu kommer inget tips, jag törs inte, men jag vidhåller att Penguins är för bra i offensiven för Rangers. Det får vara bra så.
Slutrapport nån gång framåt småtimmarna utlovas härmed.

Tumult.
Det är det som pågår här, känns det som – både på planen och läktarna.
Det är nästan så en småbakis bloggare blir lite…rädd.
Men det är som det ska
* * *
1-3.
Och det är ju som det är i den här serien.
Rangers kan hålla ner siffrorna när de lyckas förlägga spelet i mittzon eller ner hos Fleury, men så fort Pens kommer in i anfallszon blir det farligt.
Jag säger det igen:
Penguins är för bra för New York Rangers.
* * *
Tonen i kommentatorsspåret har redan blivit spydig – trots att jag hållit mig på matten hela kvällen.
Vad är det där för larv, Fuengirola? Vadå, vad ska jag göra? Ja, jag ska vara i Detroit och Pittsburgh och Dallas och Montreal.
Var ska du vara?
* * *
Garden-fansen är osedvanligt hetsiga – och ja, de buar så fort Crosby har pucken.
Några har skyltar med sig också. På en som en väldigt gapig typ precis bakom mig håller upp står:
”Only Mrs. Crosby goes down easier than Sid”.
Lite roligt, får man väl säga.
Men det verkar inte bekomma honom särskilt. Han har varit grym den här perioden o lov att gå också.
* * *
Slagsmålet efter det som till slut blir mål – dömt av en videodomare, mind you – är verkligen ”på riktigt”. Det är inte ofta man ser spelare som blir så totalt rosenrasande som i alla fall Letang var där.
* * *
Varpus plan funkar finfint.
Och nu har hon hämtat kaffe också.
Jag får nog lova att gå och köpa den där ringen, trots allt.
* * *
Trevligt ändå för Straka, att han till slut får gör ett mål. Det kändes ju annars som att den här serien höll på att bli jinxad för hans del. Det var Straka som drog på sig den förödande utvisningen i slutet av första matchen, det var han som fick målet bortdömt i andra matchen och det var han som gjorde årets miss i början här.
* * *
Härligt att se Freddy Shoestring uppflyttad i en riktig kedja också.
Äntligen, Renney.
* * *
Det är inte bara mig de har glömt, även andra säsongsackrediterade har fått ge upp platser till förmån för Wall Street Journal-nissarna och smockan hänger i luften till både höger och vänster.
Slutspel!
* * *
Okej, Rangers har den här perioden på sig att snygga till saker och ting. Annars börjar hemmafansen bua ut dem – och sen är det upplag för en förnedrande sweep.

Its now or never, som Elvis sa.
Man får – om man nu, som jag, vill ha hockeyfeber på Manhattan – hoppas att Rangers lyssnat på, och förstått innerbörden av, den uppmaningen.
Torsk idag igen – då är det morsning och goodbye.
Det kan det mycket väl vara ändå, men ett 1-2-underläge är i alla fall hanterligt.
0-3, däremot,  är en isande avgrund de inte har en chans i helvete att gräva sig upp ur.
Så:
It’s now or never, boys.
* * *
Generalknas idag.
Mina vänner på Rangers PR-avdelning har glömt bort mig –  och jag har således ingen plats på pressläktaren.
Ännu.
En fräsande upprörd Biffen försöker få dem att korrigera det tragiska misstaget, men risken är uppenbar att jag blir sittande i pressrummet idag.
Trist för mig och trist för er (eller hur ni nu vill se det…), för då blir det inte mycket till blogg.
* * *
Springer på Sid The Kid i en korridor utanför omklädningsrummen under min jakt på den PR-jöns som ställt till med en här tragedin..
Den unge stjärnan står för sig själv och tejpar ett par klubbor – och när jag hastar förbi hälsar han glatt.
Det var väl trevligt?
* * *
Jagr är kul i en Daily News-intervju idag.
– När någon säger att vi måste vinna fyra av fem matcher känns det tungt. Men om de istället säger att vi ska vinna nästa match blir läget ett helt annat. Så det är ramsan här just nu. En match i taget.  Det var så Einstein uttryckte det, säger han med ett stort flin.
Och när reportern börjar fnittra chockar hockeynörden från Tjeckien genom att ur sitt skåp i omklädningsrummet plocka fram – en Einstein-biografi!
* * *
Lång sittning på Elaine’s igår, är jag rädd.
Och där ville det sig inte bättre än att jag hamnade i samspråk med en finansvalp som visade sig vara kusin med Rob Scuderi, backen i Penguins.
– Om de vinner Stanley Cup kommer jag att få hålla i bucklan. Fatta det, sa han och hojtade ytterligare två drajjor.
Jag har nu lovat att söka upp honom i omklädningsrummet och hälsa från Long-Island-Paul.
Det är bara att hoppas att han inte bara bullshittade…
* * *
Hur mycket tror ni att jag, en sån här kväll, hatar de Post och News-figurer som aldrig nånsin är här under grundserien  men plötsligt ska komma och vara experter i slutspelet – och ta alla platser på pressläktaren?
Vad ni än gissar är det för milt…
* * *
Pens-spelarna tror att Broadway Sean tänker blanda sig i leken på allvar ikväll, när han får The Garden Faithful i ryggen.
– Avery är Avery. Han kommer nog att höja intensiteten ett par snäpp. Det räknar vi med,  säger Petr Sykora till Daily News.
Ja, man kan ju hoppas.
* * *
Nu har en PR-man med lätt oroad blick sagt att han tänker trolla fram en plats – med knäna.
När Biffen kokar, då darrar pr-avdelningarna…
* * *
 Sånt betyder ingenting i slutspelet, säger dom, men Penguins har haft svårt på Garden i år.
Av fyra matcher har fyra slutat med förlust.
Jag tror det betyder att de unga gossarna inte riktigt trivs i den här fientliga hallen.
Å andra sidan har de hittills gjort ett perfekt slutspel – alltså vunnit alla matcher – så det kanske jämnar ut sig.
* * *
Wall Street Journal har ackrediterat två reportrar.
Wall Street Journal!?!
Då har inte skrivit en rad om Rangers på hela säsongen och de kommer inte att göra det nu heller.
* * *
Flera i Penguins värmer utan hjälm.
Men inte Sid The Kid.
Borde inte de marknadsförare som använder honom som grundbulten i försöken att hetta upp NHL se till att det blir ändring på det.
* * *
Varpu har nu smugit med mig upp på en del av pressläktaren där det alltid finns lediga platser.
Och de är hur bra som helst.
Här sitter jag i alla fall tills vidare – och hyllar finländskorna som de enda man egentligen kan lita på.
* * *
Om den där långa Elaine’s-sittningen känns?
Inte då.
Det är bara fjunisar som blir bakfulla…
Eller, äh, okej, delvis har jag varit som härsket smör idag. Men bra hockey botar allt, så om Blåskjortorna bara bjuder upp till lite dans så ska det nog gå att stava idag också.
* * *
Eftersom nu Varpu fixat det här så extraordinärt bra håller jag på lite extra på Jarkko Ruutu ikväll.
Han är för övrigt väldigt rolig och bra att ha att göra med, hälsar Varpu.
* * *
Ska vi ta och tippa då.
Mmm, jag tror att Rangers tar den där it’s now-or-never-chansen ikväll – och vinner med 2-1.
Nästa rapport kommer i första pausen. Då vet i om det här Varpu-tricket funkade. Hoppas hoppas.

Så det blev lite grinigt på slutet, säger ni?
Det missade jag helt
Vid det laget irrade jag omkring som en hel Malkin i gångarna under The Mellons läktare.
Egentligen skulle jag ha åkt hissen som går rakt ner till omklädningsrummen, men runt den var det kö – trots att jag varit så smart och lyft på röven redan innan slutsignalen – och nån gubbe till vakt sa att det skulle gå fortare att ta trapporna.
Och när jag såg att Brooks lydde det rådet tog jag rygg på honom.
Han försvann dock i tomma intet några våningar ner och plötsligt var jag fullständigt vilse i pannkakan – eller snarare igloon.
Det var bara guds försyn att jag överhuvudtaget hann få känna på den andlösa deppigheten i Rangers omklädningsrum.
Men inget ont som inte har något gått med sig.
  Jag tvingades till en språngmarsch, i zick-zack-bana mellan segerrusiga Penguins-fans och blev måhända av med ett eller två av de gram vår vän Andreas tycks ha såna problem med…
* * *
2-0.
Jag tycker inte det finns nånting alls att säga om det.
Penguins är fruktansvärt bra och fruktansvärt heta.
Det är möjligt att den alldeles enastående Henke kan bära laget till seger i någon av matcherna på Garden, men i längden tror jag inte det hjälper hur mycket  det begåvningsmässigt underlägsna New York-laget än anstränger sig mot de här snabba, smarta, fantasifulla, frustande upptända stjärnorna.
Penguins spelar konferensfinal, no doubt.
* * *
Slutspelsstämning här på bloggen idag också, kan man lugnt säga.
Hårda ord.
Gnäll.
Tjurigt.
Vi är väl några stycken som får tänka på att kamma till oss en smula, men i princip är det väl inte så farligt om temperaturen stiger i takt med att insatserna höjs, right?
Men önskar ju bara att FivePoints fortfarande var aktiv…
* * *
Det är inte ofta man ser Fast Freddy Shoestring så deppig.
Och det bror inte bara på att han fortfarande har en jätteglugg i garnityret.
Förlusten mot Pens svider. Elakt.
Men han tillstår att motståndarna är bra.
– Ja, de är otroligt svåra att tas med när de är i anfall. Man får vara oerhört uppmärksam hela tiden.
Så hur ska man komma till tals med dem då?
– Jag tror vi får vara…ja, jag vet inte, mer grisiga.
Räkna alltså inte med några fancy övningar på Garden på tisdag.
* * *
Det blir inte så mycket tjafs om Sidney-filmningar efteråt. Det var ju bara en sån situation, som tydligen slutade med att en ursinnig Jagr skrek ”Stand up!” åt the kid.
I övrigt var han bara briljant.
Men den fjuniga lilla mustaschen sitter fortfarande där, kan man notera under en presskonferens utanför omklädningsrummet.
Och uppriktigt sagt – hur kan ni bli så upprörda över att jag har lite roligt med den?
Tror ni kanske inte att de äldre lagkamraterna har det? Han lär bli, kärleksfullt,  hånad dygnet runt för att han försöker vara som de stora grabbarna, men inte kan
Jag tycker det är lite gulligt – och jag tänker även fortsättningsvis ta mig friheten att ha roligt åt han ser ut som en mopedist från Borlänge 1981.
Någon måtta på fansen känslighet får det fanimig vara.
* * *
Om Freddy Shoestring är deppig är Henke ett svart hål.
En reporter gör misstaget att fråga om det är någon tröst att Crosby inte återfanns bland målskyttarna.
Den blick hon får skulle man kunna grilla biff med.
Vad Kungen säger i övrigt kan ni läsa i en vanlig artikel här intill om stund.
* * *
Festen är fortfarande i full sving när jag promenerar tillbaka ner mot downtown.
Och jag tänker samma tanke igen:
Jag har inte sett något liknande sedan Washington.
De bryr sig i Pittsburgh. På riktigt. Det är svårt att inte gilla.
Riktigt varför ett fan vill ha min ackrediteringsbricka som souvenir förstår jag dock inte.
– Jomen, fan, kan jag inte få den, trugar han.
– Äh, varför då? Jag är från en svensk tidning.
– Desto större! Det bevisar väl hur stort det här är.
Till slut får han den väl då, jag har ju redan minnen så det räcker.
Mitt lilla namn kommer alltså att återfinnas i något slags souvenirsamling i Pittsburgh.
Nånstans känns det obehagligt.
* * *
Det enda bra med uppgifterna om att Avery var igång och vevade på slutet är det kanske kan tyda på att han blivit intresserad igen.
Han har, trots målet i fredags, var urbota blek i den här serien.
* * *
Den här gråprickiga slipsen som varit så pålitlig tidigare…nu har den gjort sitt.
* * *
Tänka sig, de har Versus på det ärevördiga William Penn-hotellet också.,
Så nu blir det room service och Sharks-Stars.
Lyckost mig.
Återkommer – senast – på tisdag kväll.

Rangers är ju bättre idag än i fredags.
Men vad ska dom göra?
När man möter motståndare som är så skickliga, så lysande, så heta, då finns det helt enkelt inga motdrag.
Någon som har något förslag på hur man exempelvis hindrar Staal junior från att göra det granna målet.
Går inte.
Fast Henke har verkligen försökt göra det omöjliga.
Grym man, det.
* * *
Pens-fansen har börjat köra en Maaaarty-variant på Jagr också.
Jaaaaaaromir, brer de på – särskilt
Och det låter nästan lika hånfullt som i New York/Newark.
Kan någon förklara varför det där med förnamnet blir en sån…vasst?
* * *
Det är ju inte bara Malkin-Crosby-Hossa heller.
Kedjan med Staal och Jarkko Ruutuu hade ett par grymma anfall även innan målet.
* * *
Nu börjar det hetta till här.
En förgrymmad Andreas drar alltså ur sig ett ”din tjocke fan” i kommentatorsspåret.
Ho ho.
* * *
Avery är, Dexter, en non-factor so far.
Lite konstigt.
* * *
Den här resan mellan Detroit och Pittsburgh, den finns det nog vissa chanser att man på något sätt få avlägga igen framöver.
Red Wings och Penguins är de klart bästa lag jag sett live hittills (ja, live Habs-fans. Liv. jag sa inget annat…)
* * *Mario
Ser ryggen på Mario på väg till muggen – några dörrar bort.
Han är antagligen på väg till logen där  han överser matcherna – oftast med ett glas rött i handen.
En man med klass, det.
* * *
Jaha, sista perioden då.
Slutrapport nån gång efter matchen.
Mors.