Inlägg av Per Bjurman

Uppesittarkväll på Broadway, del 4 – The End

NY Rangers – Toronto 2-1 (Slut, straffar)
* * *
Tomten ger och tomten tar…
Först ger han unge J.T Miller ett mål, sen tar han nollan av Talbot när det är mindre än en och en halv minut kvar – och låter istället Kadri smaka på den varma kvitteringsglöggen.
Och till slut får Zuke Zuccarello, Derek Stepan och Talbot de verkligt hårda paketen som straffhjältar
Därmed är uppsittarkvällen i the woooorld’s most famous arena över.
* * *
Bloggens jul?
Well, imorrn kväll klipper jag och Eken – om ni minns honom, Gävle-pojken som brukade gå på hockey förr i tiden.. – traditionellt svenskt julbord på Aquavit, med tillhörande drycker.
Sen blir det väldigt lugnt och på annandagen flyger jag till Florida.
Och det är därifrån vi hörs nästa gång.
* * *
Imorrn, vid 17.00 er tid, är det jag som under en halvtimme kör Aftonbladets stora julchatt.
Om allt lugnat ner sig och ni inte har ni annat för er är ni välkomna in och ställa lite frågor om…ja, vad fan ni vill.
* * *
Så här på själva julaftonsnatten har jag ingen lust att sitta kvar och knattra längre än nödvändigt, så detta får tjänstgöra som slutrapport
Nu åker jag hem och rafsar ihop ett par referat om det som hänt denna absurt intensiva dan-före-dan-omgång.
Sen ska jag hälla upp en stor bourbon, lyssna på Jussi Björling när han sjunger ”O, helga natt” och därefter går jag och lägger mig och sover mig in i högtiden
God jul på er.
Ni är dom bästa läsare och kommentatorer en bloggare kan ha.

Uppesittarkväll på Broadway, del 3

NY Rangers – Toronto 0-0 (Period 2)
* * *
Jingle bells, jingle bells…
Ja, vi får i alla fall lite bjällerklang när Ryan McDonagh sätter en puck klockrent i stolpen.
Men nej, tomten vägrar fortfarande öppna sin säck – trots att Rangers helt frapperande skapar chanser med samma iver som barn som inte kan vänta på den riktiga utdelningen river i julklapparna under granen på julaftonsmorgonen och Bernier i Leafs-kassen får jobba hårdare än dom där nissarna i tomtens verkstad.
Men så här kan det
I tredje blir det en helga natt – för nån.
* * *
Jag tror att Dorsett är getingen som sticker Orr när han försöker damma in kapten Phaneuf i sargen med full kraft, men Toronto-hårdingen reagerar inte med större agg än Tjuren Ferdinands mamma när dom säger att hon är en kossa.
Han kanske inte – häpp! – Orrkar slåss så här närainpå julen…
* * *
Vad ska Babcock göra upp i The Joe nu då? Slå sönder HBO:s kameror? Go Sean Penn på fotograferna? Slita upp tröjan som matadoren i den tecknade serien vi nämner ovan?
3-0-underläge mot Islanders, hemma, i första perioden.
Morsning korsning Bobby Ewing-frissa.
* * *
Gris-Olle håller en märkligt låg profil så här dan före dan. Han bara sitter i sin tomteluva, med en öl, och myser och orkar inte ens gasta särskilt mycket när Nash åker för målvaktsinterference när han blir inknuffad i Bernier.
Julefriden har verkligen lägrat sig här.
* * *
Kul att Yayo Josefson får lira med Devils uppe i Chicago.
Då blir det mer att prata om när han – som stannar kvar i nationens tredje stad efter slutsignalen – tar plats vid julbordet hemma hos Kryckan och Oduya imorrn.
* * *
Det kommer en riktig tomte till Garden den här perren – i Rangers-tröja med namnet Santa på ryggen! – och delar ut souvenirer till publiken på valda sektioner medan Bruce versionen av just ”Santa Claus is Coming to Town” pumpar i högtalarna.
Det är riktigt rart.
* * *
Nå, Hällegerd, Devils möter ett rätt bra lag också.
* * *
Talbot får stå sysslolös vääääldigt länge i den här perren, men när Kessel i ett sent pp får iväg ett vasst skott klipper han resolut med plockhandsken.
Bra målvakt Rangers har…
* * *
Nu ska jag, för sista gången i år, gå och hämta en kopp kaffe i Gardens lilla presspentry.
Det känns nästan lite högtidligt.

Uppesittarkväll på Broadway, del 2

NY Rangers – Toronto 0-0 (Period 1)
* * *
Santa Claus har inte kommit to town ännu.
Inga mål på Garden alltså.
Men det här är ändå en rätt trevlig julshow; öppen och fartfylld och väldekorerad med en del fina moves.
Och snart så – i andra knackar det på dörren och in kommer tomten med stora, fina paket, tror jag.
* * *
Det är verkligen bra fjång på Maple Leafs powerplay, rörligt och snabbt. Cammen Talbot får jobba hårdare under de numerära överlägen gästerna får än under hela matchen mot Wild.
* * *
Rangers-backarna börjar bli trygga med Talbot längst bak.
Det märker man på hur många fri- och två-mot-en-lägen de plötsligt släpper till igen.
Fan, det är ju nästan som om Hank stod…
* * *
Det har varit en Tjuren Ferdinand-match so far.
Inga aggressioner alls.
Men snart sätter sig Colton Orr och Derek Dorsett på varsin geting och sen kan vi alla jubla som de där spanska tjurfäktningsagenterna.
* * *
Leafs-backarna är å andra sidan generösa med att släppa till de också – både TJ Miller och Big Rick får sig ett par fina julklappar av Cody Franson & co.
Men man ska ju vara snäll den här tiden på året!
* * *
Jag känner lite extra för Anaheim och Phoenix inatt.
De spelar i Washington respektive Buffalo och har väldigt långt hem till julfirandet efteråt.
Å andra sidan kan det bli ystra fester på flyget över kontinenten…
* * *
Fan, ena linjedomaren heter Tony Sericolo. Det är ju väldigt nära Tony Sirico – alltså Paulie Walnuts i Sopranos.
Klaga för allt i världen inte om han gör sig skyldig till tveksamma offside-avblåsningar.
Då kommer det ett argt ”Marone!” och en skottsalva mellan ögonen.
* * *
Det har du rätt i, Eric. Julaftonsmorgonen ska det vara. Jag sa ju att jag var trött – och i ett dygn är det nog bäst att jag inte håller på…
* * *
Det är väl kanske inte något fel på att Brassard fått bättre självförtroende, men han måste kanske inte skjuta som en hel Ovetjkin.
* * *
Dom kör några riktigt roliga julsnuttar i jumbotronen ikväll, faktiskt – en inför utomhus-matcherna uppe i Bronx med Yankees-coachen Joe Girardi i hockeymundering och en mycket munter julhälsning där Henke och Staal och Zuke klippts in som Alvin & The Chipmunks.
* * *
Trevlig uppesittaruppslutning i spåret, tycker jag. Tack för alla fina ”bilder” från era små scener i julaftonsnatten.
* * *
Då får vi snart se i vilka lag vi haft snällast barn under året.

Uppesittarkväll på Broadway

Har ni klätt granen, slagit in de sista paketen, griljerat skinkan och tänt ett levande ljus i kaoset?
Då så.
Då kan ni slå er ner i hyacint- och glöggdoften, luta er tillbaka och låta bloggen föra er in i juldagsmorgonen.
För här har vi uppesittarkväll, på Madison Square Garden, med New York Rangers och Toronto Maple Leafs.
Häng med – dom här dan-före-dan-matcherna brukar vara stämningsfulla som hela Phil Spector-album.
* * *
Jaha, lyssna här nu då:
Cam Talbot står ikväll också.
För andra kvällen i rad under en back-to-back-giv.
– Jag tycker att han spelade bra igår och ger oss bästa chansen att vinna, säger AV på presskonferensen drygt två timmar före första nedsläpp.
Ojvoj.
Henke säger själv – efter en morgonvärmning som nästan alla missar eftersom Rangers sagt att det inte skulle vara någon – att han inte har några problem med det, han förstår att ”det handlar om att vinna” och att han ändå fortfarande är stel i nacken efter krocken med Kunitz.
Men ändå.
Det var väl inte så här den lundqvistska julen skulle börja…
* * *
Ni får ursäkta om jag inte riktigt har Muhammad Alis fotarbete ikväll, högtiden till trots.
Jag satt uppe till halv sju i morse och slet med texter som ovillkorligen skulle vara klara före dopparedan.
Sen tvingade Youngblood Ekeliw upp mig för podcast-inspelning bara tre timmar senare och därefter blev det liksom ingen mer sömn.
Så jag känner mig ungefär som Martin Havlat efter ”mötet” med Kron Wall of Pain i United Center i maj 2009.
Men nu kämpar!
* * *
Delar hiss på Garden med självaste Randy Carlyle – känd som Carl-Gustaf Lindstedt i den här bloggen – under sena eftermiddagen.
Så mycket som man sett honom på tv på slutet känns det som att transporteras med självaste Arne Weise.
Synd bara att jag har så dåligt civilkurage och inte vågar säga åt honom att det är för ynkligt att porta HBO från omklädningsrummet.
* * *
Podden ska förresten finnas ute på sportbladet.se nu under kvällen/natten och rekommenderas varmt, främst tack vare Youngblood Ekeliws lingvistiska störtloppsrace.
Vi ska inte vara taskiga mot den passionerade Lightning-supportern från Örby, men när han i slutet av detta nionde avsnitt försöker uttala Phil Epositos namn skulle jag vilja påstå att vår gemensamma show når ett historiskt klimax!
* * *
HBO har förresten flugit med Leafs till New York, förstås, och naturligtvis är målet det vanliga:
På nåt sätt ska bloggen försöka klämma sig in i handlingen.
Kanske kan Örebroarn, Calle Gunnarsson, hjälpa till på nåt vis.
* * *
Å-SPÅ-si-TÅ.
Han säger faktiskt så, Ekeliw, och jag är ledsen men gamle gubb-Biffen brister ju ut i ett fruktansvärt gapskratt!
* * *
Nu när jag ändå har er på tråden, vad gör ni – förutom att liva upp bloggen – en sån här myspysafton? Hur ser det ut där ni är? Vad finns det för traditioner?
Berätta, jag vill veta.
* * *
Ser Örebrorarn vara med och lattja fotboll med lagkamraterna vid zamboni-entrén en timme innan matchstart och jo, han har lite av Mats Rubarths magiska tillslag.
* * *
Kvällens omgång är alltså den mest intensiva på hela jävla säsongen.
Alla utom Vancouver och Montreal – 28 lag alltså – är igång.
Det ökar kraven på er, men jag räknar med att allt verkligt spektakulärt som händer rapporteras utförligt i kommentatorsspåret.
* * *
Leafs har, om jag är korrekt informerad, vunnit en enda match på bortaplan sedan sista oktober – och då på straffar.
Det är ett ganska bedrövligt facit, det.
Men är det nån gång man ska bryta en sån svit är det mot ett Rangers som är in the bottom of a back-to-back-sväng och inte vet hur man vinner två matcher i rad.
* * *
Gardens organist, som får begränsat med utrymme och sällan märks överhuvudtaget, passar på att bränna av några hurtiga jultrudelutter strax innan värmningen ska börja.
Kul för honom, men snart dränks han i den där U2-dängan.
* * *
Läser i Sportsnet, som brukar ha bra koll, att Sather planerar en shake-up så fort marknaden öppnas efter juluppehållet och är beredd att trejda precis alla utom Henke, Big Rick Nash och Chris Kreider.
Personligen tycker jag han kan ge fan i Strålle, Hagge och Zuke också, men i övrigt – vad skoj det vore om det hände lite grejor i den här truppen.
* * *
Fan tro’t, men jag tror bestämt att Gris-Olle har tomteluva på sig, kvällen till ära.
Så ska det se ut!
* * *
nu när Sidney Crosby offentligen beskrivit Nazem Kadri som ”ett skämt” undrar jag om motståndarna påminner om den förolämpningen i skarpa lägen.
Det skulle jag göra.
* * *
Nya OS-frågor på pressläktaren:
Tror du Hagelin tar plats i den svenska truppen?
Ja, jag gissar att han slåss om en av de sista platserna.
* * *
Mängderna kaffe en sån HÄR kväll, när bloggen har knappa tre timmars sömn under bältet, skulle få en en kamel som når ett vattendrag efter tre månaders torka att bli imponerad.
* * *
Hagge ser otroligt ivrig och energisk ut under värmningen, jag vill bara påpeka det.
* * *
Röd skjorta på ikväll, förstås.
Är det den före dopparedan så är det.
* * *
Van Riemsdyk ser också het ut.
Han kommer fira jul med ett mål på Talbot han.
* * *
Nu börjar julen 2013, pojkar och flickor.
Så låt oss lustiga vara – hela natten lång i kommentatorsspåret.

Wild at Heart, del 5 – The End

NY Rangers – Minnesota 4-1 (Slut)
* * *
Det är dom små killarna, en från Södertälje och en från Oslo, som leder Rangers till säsongens tyngsta seger.
Och det verkar inte vara någon tillfällighet.
Herrarna samåker till träningar och matcher och peppar varandra med rätt sorts sånger.
– Ja, säger Hagge medan Zuke sitter några platser bort och sufflerar, det är väldigt olika. Ibland kör vi norska låtar, ibland bara jullåtar och ibland bara lugna låtar.
– Lugna favoriter. Och Lisa Nilsson, inflikar Zuke.
– Ja, Mats gillar Lisa Nilsson. Fast han trodde att ”Himlen runt hörnet” hette ”Ängeln”.
En magisk liten stund i Blåskjortornas omklädningsrum.
* * *
Wilds omklädningsrum är tomt när jag anländer, men efter en kvart kommer en nyduschad Bacon i stilig, smal kostym ut och säger precis som MN Johan:
Dom slutade spela efter första 20.
Sen säger han att det var häftigt att få komma till New York.
– Lite större än Karlstad är det ju faktiskt, tvingas han till och med erkänna.
* * *
Nå, Strålle, vad är ditt favoritgodis?
– Saltlakrits, utan tvekan.
Jag visste ju det!
* * *
Målet Niklas Bäckström – finländaren som heter som vår superstar i Washington och står i mål för Minnesota… – får släppa in i fjärde verkligen bisarrt.
* * *
Cam Talbot gjorde vad han skulle ikväll, men när höstterminen avslutas i morrn kväll är Lundqvist tillbaka.
– Då får vi försöka spela lika bra framför honom. Det har varit lite taskigt mot Henke att vi alltid spelat bättre när Talbot stått, säger Zuke.
Ja.
* * *
Nu ska jag gå hem och se några Seinfeld-avsnitt.
Sen är vi tillbaka med uppsitterkväll i morgon.
Då blir det åka av, omgången är den fetaste på hela säsongen med 28 av 30 lag in action.
Och jag förväntar mig ruggig uppslutning när ni alla har ledigt inför julen.
Alla till bloggen, okej?

Wild at Heart, del 3

NY Rangers – Minnesota 3-1 (Period 2)
* * *
Nu vetifan, nu tror jag bestämt att blommar löken i slutet av december.
Rangers börjar spela bra – kanske är denna andraperiod rentav den bästa hemma på Broadway på hela säsongen – och går upp i 3-1-ledning mot ett av elitlagen i västra konferensen.
För en timme sen trodde jag mer på tomten än på den utvecklingen
* * *
Vad gäller Wild låter MN Johans analys rätt klockren.
De slutar spela när de inte får utdelning och ser under sekvenser som de bara står och tittar på sina motståndare.
Det är sällan en lyckad taktik.
* * *
Det är ingen som helst tillfällighet att det är just Zuke – världens bästa norrman – som dyker upp från just ingenstans och sprätter in trean på Brassards fenomenala ”feed” från bakom kassen.
AV sa sånt som efter matchen mot Pittsburgh att den kaxige lille osloiten varit Rangers bäste forward sedan han blev scratchad i oktober och absolut ingen säger emot.
* * *
Jag tror det ska bli åka av när Wild får sitt första PP, men då ser det ut som de tillhör den HÄR konferensen – och så slutar allt med att Boyle kommer in direkt från utvisningsbåset, lägger upp för Hagge och pang.
Hur har powerplay varit annars, Johan?
* * *
Det är ofrivillig komik att de gör reklam för ”Celebrity cruises” på sargen precis vid Rangers bås, för visst – där sitter många celebriteter som bara cruisar kvällarna i ända…
Fast inte ikväll då.
* * *
Kopite, fint att se dig uppe i ytläge – och för all del, Wilds bortaställ är fina, men inte lika fina som Chicagos, Detroits och Washingtons och för övrigt vidhåller jag att det vore roligare om hemmalagen spelade i vitt så vi fick se lite större variation på bortalagen.
* * *
Clayton Stoner är ett magiskt namn.
Jag vill också heta Stoner.
Biffen toner.
Fan så coolt.
* * *
Wow, Sjölla invokar namnet Pär Djoos i bloggen.
En historisk stund jag väntat på sedan jag skrev de första raderna i det hör forumet hösten 2007
* * *
Fast jag ÄR ingen stoner, vill jag understryka. Det starkaste gift jag använder stavas gin Men det låter som sagt coolt.
* * *
Första matchen Thomas Forslund spelade här på Garden, med Calgary Flames, gjorde han nåt halvfult och fick två minuters utvisning och på vägen till utvisningsbåset hörde han plötsligt på, grovt Mora-mål:
– Ja, Forslund, så dä fånt man göra hällä!
Djoos, som spelade för Rangers på den tiden, markerade närvaro för sin fellow mas…
* * *
Brooksie själv skrattar i alla när jag möter honom på presstoan i första pausen och drar den om att Rangers får testa The Contest om inte The Opposite fungerar.
Har vi INGA Seinfeld-konnässörer bland bloggens läsare?
* * *
Jag har aldrig träffat honom, bara talat i telefon efter segrar, så jag har ingen aning vad som väntar om det här står sig och man går fram till Bacon och ställer frågor.
När slutrapport såsmåningom publiceras vet vi.

Wild at Heart, del 2

NY Rangers – Minnesota 1-1 (Period 1)
* * *
Det är ett kvalitetslag från väst på Garden ikväll, ett som tidvis spelar hockey på en nivå som östlag av Rangers sort knappt känner till.
Så ska Blåskjortorna, sitter jag och tänker, ha minst chans måste de ta vara på de få chanser de får, särskilt i powerplay – och just då styr Pouilot riktigt snyggt in 1-1 bakom Bäckström.
Se på fan, höll jag på att säga.
Men jag är ändå skeptisk, det är svår att se att det ska kunna sluta på något annat sätt än med bortaseger.
Wild är bättre.
* * *
Det känns som att Bacon Brodin och den mäktige Ryan Suter spelar hela tiden och det gör de ju nästan också, såvitt jag förstår är de inne vartannat byte.
Kan man kalla matchning– och den är inte alls svår att förstå.
Bacon uppträder, så tjugo år han är, med sån pondus och sån kyla och sån lidströmsk jag-KAN-inte-begå-misstag-aura att man blir alldeles varm i bröstkorgen.
Så svaret på din fråga, Victor, lyder:
Ja, Brodin finns med i min OS-trupp.
* * *
McDonagh har i princip öppen kasse efter ett par minuter, men lyckas träffa stolpen.
Sen gör Pominville 1-0 i bytet därpå.
Det är väldigt mycket Rangers vintern 2013 över det.
* * *
Var det ingen som tyckte det där med The Contest var kul?
Då kan ni er Seinfeld för dåligt.
* * *
Suter slår en genial passning till Pomminville vid första målet, men likafullt kan man tycka att John Moore inte ska stå och tänka på hur mycket pepparkaka han får äta på juldagen.
* * *
Nej, Sjölla – JVM är en big deal i Kanada, men inte mycket större än bandyallsvenskan i USA.
* * *
Cooke har – eller har haft – sina sidor, men proppen på Zuke är det ju faktiskt inga fel på.
Skoningslös , men ren.
Väl?
* * *
Gamla Rupp-pruppen är ju här också och följs normalt manus för säsongen kommer han göra mål.
* * *
Okej, John J, jag förstår dig. Men då kan du använda din fina penna till att serva oss med fina rapporter från Rogers Arena. Ser jag fram emot.
* * *
Här ska det väl inte behövas, ni har ju koll, men det är lika bra att redan förbereda sig på Bäckström-parentesen i referatet.
Skriver jag att Niklas Bäckström var bra i Wild-kassen kommer det ofelbart mail om att jag är tidernas idiot som tror att Brynäs-hjälten är målis och spelar för Wild…
* * *
När Rangers gör mål jublar Garden – tämligen sömnig fram till dess – så vådligt att pressläktarbalkongen börjar gunga.
Eller så är vi för många korpulenta murvlar som lutar oss tillbaka samtidigt…
* * *
I pausen visar de bilder från nåt välgörenhetsgala där Rangers serverat mat åt behövande och Del Zotto visar sig i kockmössa.
Om det inte var så elakt skulle jag säga att han äntligen dragit på sig dumstruten.
* * *
Nu ska jag gå och smaka lite på den där imaginära julmusten.

Wild at Heart

Man vet att lag har problem när journalisterna som följer dem känner sig tvingade att citera George Costanza – och det är precis vad som hänt New York Rangers nu.
Efter fredagens debacle mot Islanders föreslog Brooksie på New York Post att blåskjortorna verkligen ska tänka igenom vad de gör före sina matcherna och sedan, likt den evige Seinfeld-hjälten bestämma sig för att DO THE COMPLETE OPPOSITE.
Det är både roligt – och ett tänkvärt förslag inför kvällens dans med sällan sedda Garden-gästen Minnesota Wild.
George fick stor framgång, framförallt med damerna, när han gick emot alla sina instinkter…
* * *
Nordamerikanska kollegor hyllar gårdagskvällens 24/7-avsnitt för att man fick se känslor hos Babcock och Carl Gustaf Lindstedt-karaktären i Toronto.
Jag tyckte det var ett av de plattaste – om inte THE plattaste – i hela serien.
Ja, det sjöng till lite när Babs fick sitt utbrott och i ett regn av hotfulla svordomar slängde ut HBO:s team – och likaså när Carl-Gustaf ryade och skrek på sina spelare efter förlusten mot Florida (hittills har Panthers dominerat årets ”24/7”-upplaga kraftigt…)
Men dessförinnan fick vi ju i praktiken bara en serie referat, garnerade med lite bilder från flygresor och Kadris oväntat ordinära lägenhet.
Värre lär det bli.
Båda Wings och Leafs har portat HBO-teamen från omklädningsrummen efter den gångna veckan– givetvis för att de gått så exceptionellt dåligt sedan de blev verkliga tv-stjärnor.
That’s the spirit när man ska sälja sporten ishockey i ett land med världens kortaste attention span och i bästa fall förstrött intresse för den aktuella produkten.
NHL borde sätta ner foten och häva det omklädningsrumsförbudet, det är ju i förlängningen tittarna – och fansen – tråkmånsarna stänger ute och herregud, inte ens Tårtan sjönk så lågt.
Slappna av, Leafs och Wings. Ni spelar hockey, mitt i grundserien – ni förhandlar inte om fred i Syrien.
* * *
Brooksie var överhuvudtaget i fin form efter fredagens derby och döpte patetiska Metropolitan-divisionen till ”Sidney and The Seven Dwarfs”.
På grund av den ynkligt svaga konkurrensen, och ett riktigt vridet upplägg, är ju Rangers fortfarande – trots att de bara förlorar och förlorar och förlorar – endast tre poäng från slutspelsplats.
Det ska inte kunna vara så.
* * *
Wild ser vi som sagt inte ofta här i storstan och senast vi gjorde det var det inte så att man ville dansa can-can av lycka över att se dem.
Då hade de Jaques Lemaire som coach och spelade, tja, Jaques Lemaire-hockey.
Men sedan dess har det blivit ett helt annat lag, numer till och med späckat med färgstarka profiler, och jag välkomnar dem med stora Biffen-famnen öppen.
* * *
Rangers har redan cammat till sig inför kvällens match.
Cam Talbot står alltså.
Det ska dock, understryker AV, inte ses som att Lunkan är petad utan bara att han behöver ”mental vila” och att det är back-to-back-fest så här precis innan jullovet.
Men om Cammen gör en riktig kanonmatch då…slänger han verkligen in nummer 30 mot Leafs imorrn i det läget?
* * *
Allra roligast med Minnesotas besök är förstås att bloggen äntligen får så Bacon Brodin i live-version.
Tyvärr har det varit sån där korgboll här idag också, så Wild kunde inte hålla någon morgonvärmning och jag inte klämma den glada värmlänningen på sköna citat om hur det känns att vara i New York – lite häftigare än Karlstad ändå, trots att de som bor där inte riktigt vill kännas vid det – och spela karriärens första match i the woooorld’s most famous arena, men vi tar det igen det när han fullbordat vad jag tror blir en yster julfest på den legendariska isen.
* * *
Jag var på Sockerbit i West Village igår för bunkra godsaker över julen och fick fint skvaller om Ranger-svenskarnas snaskvanor.
Bland annat framgick att Strålle mellan varven ringer från Westchester och beställer hem furstliga mängder lösgodis.
Favoritsort framgår inte, men jag gissar på saltlakrits. Det skulle harmoniera bäst med den hårdrockande Tibro-sonens sätt att spela hockey, tycker jag.
* * *
Ikväll ska MN Johan känna sig särskilt välkommen in i kommentatorsspåret.
Han har varit en trogen stammis i bloggen i åtskilliga år, men inte förrän nu fått en liveshow med sitt lag.
Kör så det ryker, Johan!
* * *
Självgick jag all in på violbumlingar, surskallar, kexchoklad och turkisk peppar på Socker.
Är det ju så är det.
* * *
Skulle George Costanzas idéer om att göra THE COMPLETE OPPPOSITE inte funka kan Rangers kanske testa ett annat Seinfeld-koncept:
The Contest.
Undrar vem som skulle vinna…
* * *
Coolt att se Michael Russo, han som har Wild-beatet på Minneapolis Star-Tribune, i pressrummet.
Det är en av mina favoritskribenter, men jag tror aldrig jag ”upplevt” honom live.
* * *
Just nu kan alla NHL-spelare slappna av. Alla rosters är frusna över helgerna, ingen kan flyttas varken hit eller dit – inte ens till, eller från, farmarlagen.
Så nu kanske till och med Big Rick Nash kan spela ut…
* * *
Det börjar bli mycket OS-tugg på pressläktarna nu.
Precis när jag skriver detta har jag till exempel, av aktad nordamerikansk kollega, fått frågan om jag tror den utmärkte Hampus Lindholm får spela i Sotji.
Nä, an lär inte få det, lyder mitt svar – men i World Cup 2016 kommer han vara en av våra stora stjärnor.
* * *
Zach Parise har många fina minnen från den här arenan och jag får för mig att han väldigt gärna vill göra en ny stormatch mot sin gamla ärkefiende.
* * *
Bacon missar första skottet på värmningen, i tom kasse.
Det gör han såklart för att teasa oss som tittar.
* * *
I kväll har de äkta svensk julmust i presspentryt.
Nej, det har de förstås inte.
Jag bara fantiserar lite.
* * *
Hagge har the nu-jävlar-look under värmningen.
Hoppas AV ser och inte slösar bort honom i fjärdelinan igen.
* * *
Nu öppnar vi den här luckan – den nästa sista innan tomten kommer – och hoppas på en riktigt lustiger dans.
Häng med, pojkar och flickor!

I enlighet med majoritetens beslut, del 5 – The End

Fan, jag hade hoppats straffläggningen skulle fortsätta ytterligare några omgångar så vi fått se Yellbear Hjalmarsson med några magiska moves framför Läck. Det är alldeles för sällan coacherna tvingas – då blir straffturneringarna RIKTIGT rafflande.
Men nu lyckas Kesler alltså finta bort Raanta Claus redan i sjunde omgången, eller vad det är, och så är det avgjort.
Det hade man inte riktigt räknat med efter första perioden.
* * *
Tack för att ni fick mig att tänka på sushi.
Den råa fisken satt precis där den skulle – och för en gångs skull sitter er Biff inte proppmätt och jäser i sin fina soffa efteråt.
* * *
Eddie Läck är den bästa Eddie som uppträtt i offentligheten sedan Eddie Cochran.
C’mon Everybody!
* * *
Jag sitter i telefon med den svensk som producerar mest av alla just nu – en ledtråd; han har samma dialekt som Masken Carlsson – när Daniel Sedin kvitterar, så jag missar Daniel Sedins kvittering.
Men det får det vara värt.
Han som låter som Masken är alltid trevlig att prata med.
* * *
Det ser onekligen ut som att Filip Forsberg är redo för JVM.
Han gjorde två mål i comebacken med Milwaukee i natt.
* * *
Matchen mellan Hawks och Canucks var bra – för en som mestadels ser lökiga östlag är det alltid en uppenbarelse att se elitlagen från out west gå i clinch; vi glömmer bort att man kan spela hockey på DEN nivån – men kanske inte riktigt den klassiker jag hade föreställt mig.
Det blev lite för snällt för att vara de två lagen, blev det inte?
* * *
Imorrn blir det kul.
Först har vi Maple Leafs mot Red Wings i Air Canada Center.
Sen direkt efteråt sänder HBO andra avsnittet av 24/7 – med samma två lag i huvudrollerna.
Popcorn-tajm alltså!
Bloggen ber dock att få återkomma på söndag kväll, när vi tar en första live-titt på Bacon Brodin.

Sida 921 av 1346