Ser att det spekuleras om var bloggen befinner sig ikväll.
Hm, ja, både Motown och Tampa hade varit trevligt, men det enkla svaret lyder:
Soffan.
Där är jag och där ska jag sitta och kolla på kvällens matcher.
Hur mycket bloggande det blir får vi se, det rullades hatt med avsevärd entusiasm igår, så herr biff är lite…trött.
Men som vanligt:
Kommentatorsspåret håller öppet, så det är bara att hoppa in där och skjuta från hösten.
Själv koncentrerar jag inledningsvis på tillställningen i The Joe – en potentiell vilda västern-show om Wings är på humör…

Ja, det är alltså Rangers som går in i en brutal höstdepression – eller snarare gräver sig djupare in i en depression som redan var Joy Division-tung så det räckte.
Vinner de inte sån här matcher vinner de inga andra heller och just nu är det otroligt svårt att se att det ska kunna bli ett slutspelslag av det här tandlösa sällskapet.
Flyers å sin sida behövde såklart en seger och får väl njuta av den några timmar, men har ingen anledning att ordna parad ute på Broad Street.
De lyckades inte göra fler än två mål nu heller och mot bättre motstånd kommer det här spelet såklart inte duga.
* * *
Gudas skymning, skulle man kunna säga om det självmål Gudas gör sig skyldig till nere i Tampa.
Ha ha, faktiskt.
Men de tar sig samman och vinner till slut en härlig pang-pang-match mot regerande mästarna.
* * *
Det har inte blivit nåt krubb ännu.
Åt försenad lunch först efter mötet med doctor Pfeffer, så hungern har varit stillad.
Men nu kör vi.
Kung pao till Biffen!
Sen blir det en tår majswhiskey från Kentucky också.
Hurra!
Imorrn är jag off, men vi lär höras på lördag igen.

Nu funkar Discus igen.
Fire at will!

Det står en alldeles ny, oöppnad flaska Maker’s Mark och blänker på diskbänken i köket.
Jag hade tänkt öppna den när kvällens matcher är slut och alla texter skrivna och fira att tandläkarbesöket är avklarat – man måste belöna och trösta sig själv med goda saker, det har jag tyckt ända sedan jag var fem – men hockeyn jag ser är så dålig att jag fan tror det måste bli stänkare redan nu.
Fortfarande 1-1 i Wells Fargo och…ja, undermåligt överlag.
* * *
Sorry, men för tillfället meddelar Disqus att maintenance pågår, så det år inte att publicera några kommentarer.
Tråkigt.
* * *
Det är kanske inte avsiktligt av Pouliot att skicka in Talbot i planket, men fult ändå. Man har ansvar för vad man gör där ute och matchstraffet känns helt korrekt.
* * *
Jag vet inget, men att Hawks ligger under i Tampa indikerar att mästarna kan ha haft lite för roligt under sin Florida-tripp.
* * *
Egentligen borde Flyers leda nu, de har till exempel haft två klockrena i stolpen, men oförmågan i avslutningarna är ett vanligt karaktärsdrag hos lag som fastnat i uppförslut.
* * *
Det är mycket tugg om den nu fullbordade renoveringen av Garden på MSG. Det blir rentav lite spännande att gå dit på måndag. Ja, inte hockeymässigt förstås, men de verkar ha gjort det rätt snyggt i the woooorld’s most famous.
* * *
Tack för förslagen, men kebab har vi ingen i närheten. Jag tror vi kör klassiskt chinese. Och Biffen likes his chicken spicy, för att travestera en själsfrände.
* * *
Det såg i alla fall lite grinigt ut på isen i slutet av andra, så om inte annat kanske vi kan få se lite kaos under slutakten.
Alltid nåt, som flickan sa.

Jo, nog är det två lag med problem som går i clinch ett par timmar söderut längs I-95.
De är desperata och vill oerhört mycket och därför blir det lite rätt underhållande att titta, men ojvoj sä fladdrigt och krampaktig och det ser ut emellanåt.
Jag säger det igen:
Tänk den som förlorar den här matchen, ”mot ett SÅNT lag”.
Vilket mörker.
* * *
Saku Koivu har just inlett det som troligen blir hans sista match i Bell Center.
Alla finska reportrar jag känner är förstås på plats – utom lakritsdrottningen, alltjämt kvar i Finland – och det kan komma bli emotionellt där uppe.
* * *
Innan Richards underligt billiga kvittering här på slutet har Rangers riktigt bra chans på hela perioden och den kommer ju också i numerärt underläge, när Strålle Strålman – som överhuvudtaget verkar vara inne i en Sigge Svensson-episod – snor pucken och kommer i loss i två-mot-en-läge med sin landsman, fast Fast (förlåt…) får ingen träff på pucken.
De är så tandlösa att även Sather får ringa doctor Pfeffer, tror jag.
* * *
Gelinas klappar in ett mål direkt.
Jag säger ju det, världen måste lyssna på Hällegerd.
* * *
Hur har Raffl varit I Flyers?
Jag satt en gång på passagerarsätet i dåvarande leksandstränaren Larionov Eriksson när österrikaren ringde för att fråga om vägen från Arlanda till Leksand och sen dess har jag gillat honom, särskilt som han verkade ha svårt att förstå vägbeskrivningarna.
Det är en svaghet jag delar och därför sympatiserar med.
* * *
Några förslag på vad bloggaren ska beställa hem för krubb ikväll?
Jag är öppen för alla förslag.
* * *
Talbot har sett okej ut, Reads mål kan han inte göra mycket åt, men ändå:
Rangers är ute på väldigt tunn is när de åker till Philadelphia med två rookie-keepers som inte spelat en enda sekund i NHL.
Hedbä, Sather, Hedbä.
Det är bara att ringa.
* * *
När vi nu är inne på det här med fula tacklingar och övergrepp i NHL, vad är det värsta ni sett med egna ögon?
För min del är det den där gången på Long Island när Chris Simon svingade klubban som ett baseboll-trä i huvudet på Ryan Hollweg.
Då trodde man ju inte riktigt på vad man såg.

Biff med färsk rotftyllning i illasinnad gammal framtand anmäler sig härmed för tjänstgöring i korresoffan.
Det gick bra hos tandläkaren, doctor Pfeffer är dentalkirurgins Sidney Crosby, men proceduren pågick länge, så det fanns inte tid att åka ut till Newark för canuckernas andra uppvisning i The Metropolitan Area.
Lite synd, man vill alltid se The Sedin Show när tillfälle ges.
Men vi ska väl kunna ha en festlig kväll ihop ändå, va?
* * *
Debattens vågor svallar höga om John Scotts tackling i Loui Erikssons huvud – och om reaktionerna på tacklingen.
Det är som det ska vara, hockey väcker starka känslor och den här sortens twitter- och kommentatorspårsbeefar hör en NHL-säsong till.
Jag vill dock poängtera att den falang som hävdar att reaktionerna exempelvis här, och hos Bodin på Hockeysverige, är så starka ”bara för att Loui är svensk” i just det här fallet har fel.
Dom – reaktionerna alltså – är precis lika starka i nordamerikansk media.
Den som inte tror på det kan ju kolla exempel Ken Campbell, Damien Cox, Nick Cotsonika och Pierre LeBrun – några av Nordamerikas ledande
Vad som händer får vi se.
Scott är kallad till New York för ett möte öga-mot-öga med Shanahan, och det betyder att avstängningen nästan garanterat blir längre än fem matcher och jag skulle gissa på sådär…7 matcher.
Sen är det upp till Sabres. Vad de flesta här – alltså Campbell & co – säger är att klubben, för sin heders skull, borde göra sig av med goons som inte kan nåt annat än att vara just goons.
Men chansen att det ska hända är inte större än att fansen i First Niagara får se slutspelshockey framåt våren.
Med andra ord:
Noll.
* * *
Man vet att det är speciell match mellan Rangers och Flyers när båda lagens fans suckar ”ja, slår vi inte dom HÄR, då är säsongen körd…”.
Det är inte mycket som tyder det blir en bra hockeymatch per se i Wells Fargo, men på sitt blir den väldigt intressant.
Förloraren går ju in i en höstdepression som få problemen Carrie har i ”Homeland” att lika lätt snuva.
* * *
Sibner på Hockeysverige kan ha stått för höstens tweet när han kommenterade Pelle Prestbergs återkomst till Färjestad.
”Pelle Prestberg och Färjestad är som Elaine och Puddy i Seinfeld.
– Didn’t you break up?
– No, we’re back together I guess.
– Again?
– Again.
* * *
Det finns också de som tycker att Sabres borde göra med sina goons som Pittsburgh gjorde med Matt Cooke.
Shero och andra befälhavare i organisationen tröttnade ju till och slut på Cookies vårdslöshet och gav honom ultimatum.
Clean up – eller försvinn.
Och han lyssnade.
Det finns dock ett litet problem med det resonemanget.
Cooke kunde, och kan, spela hockey; han måste inte slåss eller tackla sönder motståndarskallar för att bidra.
Det kan inte Kaleta och, i ännu lägre utsträckning, Scott.
* * *
Jaha, Devils slänger äntligen in Gelinas på backen ikväll.
Det har ju vår New Jersey-man Hällegerd krävt i flera veckor.
Det är en man att lyssna på när det gäller Devils.
* * *
Genomförde faktiskt rotfyllningen utan bedövning idag.
Men det berodde inte på att jag är Kron Wall of Pain och bara biter ihop (något man överhuvudtaget ska undvika hos tandläkaren…häpp!=.
Det visade sig att nerven i den illasinnade tanden var död och därför behövdes ingen spruta.
Men ändå.
Lite tufft kändes det, lite Zeb Macahan var jag i stolen…
* * *
Ikväll blir det zappkarneval i soffan. Det är för många matcher jag vill ha koll på. Fokus blir lidande, jag vet, man kommer inte in i matcherna på riktigt om man hoppar emellan. Men så får det lov att bli nu.
Och så kommer det inlägg när jag tycker att det passar, liksom.

Detroit – Ottawa 1-6 (Slut)
* * *
Shit, vilket utbrott Mike Milbury får på John Scott i NBC-studion.
Buffalo-jätten är, rasar den fradgatuggande expertkommentatorn, både en köttskalle och en sopa som inte kan något annat än ställa till med jävulskap och Buffalos ägare borde sparka både honom, coach Rolston och general managern.
Ha ha.
Och jag kan bara instämma i varje stavelse
Tacklingen i huvudet på Loui var vansinnigt ful och konsekvenserna får inte inskränka sig till den avstängning a femton matcher Shanahan lär utdöma.
Buffalo borde verkligen sparka honom också. Riva kontraktet. Visa honom dörren.
Det är en skam för klubben – ja, för hela ligan – att sån skit kan ha ett NHL-kontrakt.
* * *
Ottawa gjorde sin bästa match för säsongens – och Red Wings sin sämsta.
Därför slutade Alfies första möte med gamla polarna med en svidande 6-1-förlust.
– Javesst, det är jag som har the bragging rights, säger en road Erik Karlsson på telefon från Detroit
Åh, så det kommer att plinga i den alfredssonska telefonen framöver….
* * *
Okej, får vi se om vi hörs morrn.
Det beror på hur jag mår efter mitt möte med Doctor Pfeffer i Midtown.
Bu-hu.

Detroit – Ottawa 1-4 (Period 2)
* * *
Det här är nog kört för Alfie och Wings.
Dom är på väg in i matchen och är flera gånger nära reducering, men när swinging Spezza gör sitt andra mål för matchen – på en andra assist från Erik Magi – går luften ur föreställningen.
Nu känns det nästan lite ointressant.
Men ett tidigt hemmamål i början av tredje…tja, det kanske kan bli lite boogie woogie igen.
* * *
Ja, skånske Jan, det undrar jag också. Jag har värdelösa tänder.
* * *
Nå, Erik har i alla fall tillskansat sig bragging rights och kan låta textmeddelanden regna in i Alfies mobil de kommande veckorna.
* * *
Nej, inga koreanska ribs. Det blir pasta, för en gångs skull.

Detroit – Ottawa 1-3 (Period 1)
* * *
Ojvoj, det var inte så HÄR Alfies första rendezvous med Senators skulle se ut…
Han och hans rödvingade kompisar blir ju nerpinkade av Erik & co och ligger efter dryga fjorton minuter under med hela 3-0.
Sen reducerar Bertuzzi och därefter blir hemmaspelet bättre, men fram till dess:
Hu.
Detroits sämsta period för säsongen.
* * *
Alfie har vi inte sett särskilt mycket av ännu, det mest minnesvärda hittills är leendet när han zoomas in under värmningen, men jag har en känsla av nåt kommer hända.
Dramaturgin brukar bli sådan i den här typen av matcher.
* * *
Gyrba har ett okej byte i femte minuten.
Först tacklar han damaskerna av Bacon Andersson, sen saftar han in 1-0 i nättaket i bakom Jimmy Howard.
Men vad gör Wings-backarna i det läget?
Så enkelt ska det inte vara att göra mål i NHL.
* * *
Nej, John J, jag och Kucen är inte närmare bekanta….
* * *
Ja, fan vad Bobby Ewing-frillan envisas med att ha den bleka Howard i kassen.
Monstret är ju het som julieftermiddag i Death Valley och skulle såklart ha stått från början.
* * *
Fin comeback av Mika Zibanejad. En assist so far – och piggt, rivigt spel överhuvudtaget.
Så gör man när man få chansen att visa var man hör hemma.
* * *
Alfies närvaro på isen är inte den enda extra-kittlingen i den här matchen.
Det är ju prestigekamp mellan Bobby Ewing-frissan Babs och Valrossmustachen MacLean också.
Valrossen var Babs högra hand under en låg rad år, både i Anaheim och i Detroit, och givetvis vill han väldigt gärna ge sin gamla chef på moppo ikväll.
Han myser rimligen grundligt so far.
* * *
Kometen, är du med och uppdaterar oss om vad som händer upstate New York?
Det vore trevligt, tycker jag.
* * *
Nu ska jag bläddra lite på Seamless.com – en sajt fantastisk sajt för oss som tycker att delivery food är Guds bästa uppfinning sen elektriciteten.

Det här kan bli en konstig upplevelse.
Daniel Alfredsson på isen i en Ottawa-match – fast för motståndarlaget.
För Senators-fansen känns det likadant som det skulle göra för svenska fotbollsfans att se Zlatan lira för Portugal i de kommande playoff-drabbningarna.
Som framgår i den här lilla Biffen-blänkaren tycker även de inblandade spelarna själva , med Alfie i spetsen, att det blir något underligt.
Roligast att se blir eventuella dueller med polaren Erik Karlsson.
Ni ser ju vad de sa när jag talade med dem igår.
– Jag kommer att vinna närkamperna, jag är snabbare, skrockade Erik i telefon just som han skulle kliva på planet till Motown.
När Alfie fick höra det replikerade han blixtsnabbt:
– Att han är snabbare får jag ge honom. Men jag är smartare.
Hi hi.
Räkna med att få se ett och annat leende under aftonen…
* * *
Kron Wall of Pain är tillbaka efter den lätta hjärnskakning McLeod åsamkade honom förra veckan, men höll tydligen på att bli skadad på nytt under morgonvärmningen idag.
Han fick en puck i ansiktet, kördes till tandläkare och blev kvar där till sena eftermiddagen.
Men spelar gör han ändå.
Det är en hård jävel, Kron Wall of Pain.
* * *
Det där att Erik K var hemma hos Alfie på middag igår kväll – ja, att spelare från olika lag överhuvudtaget ses och socialiserar kvällen före match – kanske ter sig underligt i somliga ögon.
Men det är ju inte konstigare än att sådant sker i andra branscher.
Jag har till exempel gott om vänner på andra tidningar och så länge vi jobbar är vi hårda konkurrenter, särskilt ute på det så kallade fältet, men efteråt kan vi utan problem gå ut och dinera.
Hockeyspelare är – om man tänker bort deras talang – inte så olika oss andra.
* * *
Önskar såklart att jag var i The Joe och kunde liveblogga om den här tillställningen, men jag har ett stort ingrepp hos tandläkaren imorrn (och är inte lika tuff som Kron Wall of Pain; jag behöver meditera mig till ett särskilt sorts hypertillstånd för att våga gå… ) så det blir en sittning i korresoffan.
Är ni med?
Kul!