Chicago – Los Angeles 2-0 (Period 1)
* * *
Det börjar se ut som att Bjurre Biff kommer att sitta på ett nytt plan till Chicago om lite knappt två veckor.
Ja, Kings är mycket bättre än i förstaperren igår, men det är Hawks som gör målen – på en Quick som varit mänskligare än normalt.
Ja, de hamnade i 0-2-underläge efter de två första mot St. Louis också, men då var det just St. Louis de mötte.
Nu är det Chicago.
* * *
Nej, Rob – ”Baksmällan 3” har jag redan sett och det var en så grov besvikelse att det Montreal-fansen kände efter fiaskot mot Ottawa liknade eufori i jämförelse.
Idag blev det istället, helt otippat, nya Star Trek-filmen.
Det var den som gick när jag kom till biografen och…jag tyckte det var 2 timmar rätt angenäm eskapism, i synnerhet med 3D-brillor på.
* * *
Mike Richards, som åkte på en tveksam smäll av Bolland senast, var tydligen med på värmningen innan matchen men när det kom till den så kallade kritan – vad ÄR det för underligt ordspråk egentligen – kunde han inte lira.
Det är förstår ett riktigt tungt bakslag för mästarna.
* * *
Nja, inget mål för Stålberg – ännu. Men det är ju ett litet konstverk till passning han står för till Shaws 1-0-balja.
* * *
Skånske Jan, har du inga exotiska mackor att föreslå ikväll – en som en stackars new yorker skulle kunna tänkas ha möjlighet att beställa hem på delivery?
* * *
Varken Coach Q eller Sutter är herrar som direkt ser ut att ha kul på jobbet. Jag får lust att gå fram och kittla dem.
* * *
Den största nackdelen med att se matcherna på tv är att man tvingas utstå samma reklam om och om och om och om igen.
Jag hatar det där kontokortet dom tjatar om 70 gånger per hockeykväll att jag hellre skulle stjäla och åka fast än nånsin använda det för mina inköp.
* * *
Victor, serie är inte över.
Men Kings behöver få något bra att hända i den här perioden.
Ett snabbt mål vore ju till exempel mumma.
Vi vet alldeles strax om det händer.

Jaha, hur är det, är ni redo för en konferensfinal till?
I am.
Sitter åter i korresoffan, men har varit ute så länge i värmen idag – och sen i biomörkret – att jag inte hinner få ihop mycket till intro innan vi börjar.
Men ni vet vad som gäller.
Det är Hawks mot Kings i United Center i andra akten i en inledande back-to-back-burgare – och Kings måste spela väldigt mycket än igår för att inte hamna i ett 2-0-hål inför matcherna i Staples Center.
Och ikväll kommer det:
Viktor Stålberg smäller in en puck.
Kör hårt i kommentatorsspåret nu

Pittsburgh – Boston 0-3 (Slut)
* * *
Pens nollade.
På hemmaplan.
I en konferensfinal.
Den hade man inte räknat med.
Är det nåt dom kan – och ska kunna – är det ju att göra mål.
Men det gick bara inte idag.
Milbury och Jones står efteråt i i NBC-studion och gafflar om att förlorade för att de var frustrerade och för att Vokoun inte höll tillräckligt hög klass, men i första hand handlade det om att Boston var bra – och om en sanslös oförmåga och otur i avslutningarna.
Jag menar, hur många klara chanser sumpade dom? Tio? Femton?
Ett inte alltför vågat tips är att Raskens nolla spricker på måndag…
* * *
Det blev inte fullt så kaosartat i sista som slutet av mittperioden indikerade, men don’t worry.
Fortsättningen av den här serien kommer att bli en episk clash.
Jag längtar redan efter måndag kväll.
* * *
Fast visst, Sid var lite grinig. Som Toews under Game 3 och 4 i The Joe rentav.
Och man kan ju tycka han skulle hålla sig för god för såna efterslängar som den när han blev utvisad i slutet av tredje och tjafset med Rask i andra periodpausen.
Men det är lätt att sitta och säga när man inte själv är den som har en eller två ryggsäckar på sig varenda ögonblick – och dessutom har ostäm i avslutningarna.
* * *
Den där kedjan med Krejci och Horton är rätt skräckinjagande.
* * *
Då tackar vi för oss här.
Blev en lång, och rent bloggmässigt, seg dag det här.
Men vi spänner bågen för Game 2 i Chicago redan imorrn kväll.
Ni är väl med då också?

Pittsburgh – Boston 0-1 (Period 2)
* * *
Vilken underbar serie det här kommer att bli…
Det är ju redan krig, redan infekterat som i ett Pennsylvania-derby, redan så mycket kokande ont blod att det ångar om tv:n.
Bara den tredjeperiod vi ska se nu kan bli en klassiker.
* * *
Penguins fortsätter rada upp feta chanser – men avslutningarna, boys?
Det är ju inte bara Rasken som spelar bra, hemmaspelarna sprider puckarna som ett sämre bevattningigsaggregat också.
Det har man inte riktigt med såna här kvällar.
* * ^*
Jaha, nu får Cookie prata med Shanny igen – och det kan komma att dröja innan han spelar slutspelshockey igen.
Den tacklingen i ryggen brukar jag själv få fan för av kommentatorerna när jag spelar NHL 13.
* * *
Jagr har inte trängt så här djupt in i slutspelet på många år.
Och aldrig har han varit så snake-bitten…
* * *
Marchands överfall på Neal är inte snyggt det heller och jag kan ju förstå Pens irritation över att inte det också föranleder matchstraff.
* * *
Malkin har inte vevat så där ivrigt sedan han började slåss med Zäta, av alla, i finalen 2009.
Det var också en serie med aningen heta känslor…
* * *
Många menar att Cooke förstår för sitt eget lag med den väldigt onödiga tacklingen.
Och för all del, i vanliga fall brukar det vara problemet med att ”göra” en Kaleta
Men nu är det Bruins som får PP och då spelar det inte så stor roll.
Herregud, att inte göra mer av ett sådant läge är just den typ av flopp som tenderar att komma tillbaka och bita en i nacken i ett slutspel av den här sorten.
* * *
Men Jan och Eric, Cooke HAR ju varit avstängd tio matcher plus en första slutspelsrunda för en ful tackling på Ryan McDonagh 2011 – och då gjorde själve Ray Shero klart att han inte ville se mer av den varan från nummer 24.
Det har han inte behövt göra heller – förrän nu.
* * *
Det börjar stå ganska klart att nästa resa går till Boston i veckan.
* * *
Så okej, Jan, jag har något vagt minne av att du tipsat om en P-Burgh-delikatess.
Men nu är jag ju hemma i New York, så du och din norske vän får ursäkta – här blir det bara en philly cheese-klassiker från dinern på hörnet.
* * *
Nu så.
Låt kalabaliken utbryta…

Pittsburgh – Boston 0-1 (Period 1)
* * *
Det är inte lika flagrant som i förra matchen, men tendensen känner man igen:
Hemmalaget spelar bäst – men det är gästerna som gör enda målet tack vare en löjlig turstuds.
Även om Bruins ser betydligt piggare ut än Kings –och får fler kontringar – skulle jag gissa att det fortsättningen också blir likadan.
Pens vänder det här.
* * *
Vad är det för macka den norsk-skånska alliansen i kommentatorsspåret försöker fresta med?
Jag har inga minnen av att herr skånske Jan nämnt denna läckerhet tidigare och vill nu höra mer.
* * *
Sa vi nåt om att Penguins skulle gå ut hårt?
De suger sig redan i första bytet fast i Bruins-zonen som såna där sugkoppar man har på toaletten – och första gången Bruins tar sig över blålinjen åker Marchand på en propp av Letang så det luktar Kronwall om det.
Så startar man en match.
* * *
Åh, nu har Doc Emrick och de andra fått flytta över till stora, reguljära NBC-kanalen.
Då vet man att det börjar bli stort på riktigt.
* * *
Tuuka rasar över isen igen. Det är inget spektakulärt över hans agerande, men han känns väldigt trygg och säker och lugn.
Utom när Calle Hagelin får honom att sätta sig på rumpan, förstås…
* * *
Det är – förstås – fullkökat i Consol.
Men inte bara det.
Nästan lika många till sitter i tältstolar i backen där igloon en gång tornade och de ser matchen på jätteskärm.
2008 och 2009 all over igen.
* * *
Målet Vokoun släpper ser lite billigt ut, men det är inte mycket han kan göra där, pucken ändrar ju riktning på Paul Martins skridsko – och det är snarare ytterligare ett bevis för att det nuförtiden kastas och täcks skott alldeles för ofta. Lät målvakterna stoppa rena skott när de inte är skymda, kan man tycka.
* * *
Själv är jag nog lite inne på en philly cheesesteak-macka. De brukar sitta där de ska en dag efter en sån kväll.
* * *
Bostons PP är inget man skrämmer barn med direkt; det ser ju lika poänglöst ut som Rangers.
Men i gengäld kan Bruins-fansen trösta sig med att de har en makalöst penalty kill.
Det är inte ofta man ser pingvinerna få så där lite uträttat i numerära överlägen.
* * *
Malkin.
Han sätter kvitteringen efter 04.32

Chicago – Los Angeles 2-1 (Slut)
* * *
Så Hawks tar ett litet steg mot Stanley Cup-finalen.
Och om inte Kings kan varva upp till i morgon kväll, när rivstarten i den här serien fullbordas.
De hade en sedvanligt förträfflig Quick längst bak, men i övrigt imponerade mästarna verkligen inte – allra minst under de sista tio minuter när det aldrig kom någon forcering.
Däremot började båda lagen – Bolland, asså… – smälla på duktigt i sargerna på slutet och det känns som att humöret kan komma att snabbt här.
Det är alltid lovande.
* * *
Nu ska vi se hur kriget i österled artar sig.
Känns väldigt ovisst, men jag har an stark känsla av att Pens kommer att gå på knock direkt.

Chicago – Los Angeles 2-1 (Period 2)
* * *
LA börjar ta för sig mer – men samtidigt vässar Hawks de offensiva attackerna och plötsligt får vi höra ”Chelsea Dagger” två gånger inom loppet av bara några minuter.
Det känns rättvis och det är bra för matchen.
Att se Kings spela på ledning är inte direkt som att vara med och fira Mardi Gras.
* * *
Darren Pang – Panger kallad – är inte bara ett grymt namn.
Han är angenäm att lyssna på också, tycker jag.
Och man får ju passa på att njuta.
I Consol väntar skolmästaren…
* * *
Var är Patrick Kane?
Han var grundseriens stora attraktioner – och hade varit given vinnare om det funnits ett särskilt pris för artisteri, vilket det borde göra – men var a non-factor i serien mot Detroit och har inte direkt fått en rätt mör biff att dra efter andan i korresoffan dag heller.
Det finns mindre utrymme visst, men han har varit med förr och vet vad som krävs – och måste höja sig nu.
* * *
Rasmusson, jag håller i princip med om att det egentligen aldrig finns anledning att tveka inför kaffe – men just så här dagen efter kan det ibland känns lite för…strävt.
* * *
Hos Kings är det Dustin Brown jag sitter och väntar på. Han har inte alls samma betydelse som förra året.

Chicago – Los Angeles 0-1 (Period 1)
* * *
How very LA Kings…
De har ingenting av spelet första femton minuterna, men magnifike Quick håller tivolit stängt – och plötsligt kommer du och snubblar in en skitpuck.
Flyt?
Visst, det där ska ju inte kunna bli mål.
Men fortsätter Quick så här kommer Hawks inte få särskilt mycket utdelning i den här serien.
Han får alltså 17 skott på sig i första.
Crawford får två – och tar ett av dem…
* * *
Fast Tomas Wennerhult har rätt i kommentatorsspåret också:
Så fruktansvärt feta chanser har Hawks inte haft.
Ska de de spräcka Quick-nollan måste både aggressiviteten och kreativiteten vara större.
* * *
Crawford har varit helt okej – tidvis till och med lysande – tidigare under slutspelet, men man har hela tiden känslan att han när som helst kan lägga den där sortens lökar.
Det gör inte Quick.
* * *
Ingen smart interference-utvisning av Shaw att ta precis när Hawks hade fått sitt första powerplay, nej.
* * *
Är det bara jag, eller tycker ni också det känns som det var otroligt länge sen lag som Washington, St Louis, Minnesota och Montreal var med i slutspelet?
För mig framstår det som mycket avlägset, som att de aldrig hade något att göra med det som pågår nu.
* * *
Jag har verkligen kommit att få respekt för den här Bickell.
Han ser ut som att han är gjord av granit och skulle kunna bilda en odödlig gangster-duo på bio med Bostons Shawn Thornton.
* * *
Post rapporterar alltså att både Wayne Gretzky och Mark Messier vill bli nya coacher i Rangers.
Glamorösa namn – och frågan är om Sather kan motstå just den aspekten.
Men är det så smart?
Gertzky visade väl redan i Phoenix att man inte nödvändigtvis blir en bra coach för att man varit en mästerlig spelare – och The Captain är ju helt
Jag tror mer på Vigneault.
* * *
Ha, flirtblinkade Hossa med kameran under nationalsångsvrålet – eller hade han bara lite ticks?
* * *
Engblom vill ha ut Stålberg för boarding på Muzzin, men…äh, så farligt var det väl inte?
* * *
Känner viss tvekan inför kaffe såna här dagar, men nu tror jag bestämt vi måste ladda en kanna med riktigt amerikanskt blask.

Andningsuppehållet är över.
Nu stegrar vi mot crescendot – med två konferensfinaler.
Det ska bli…så satans häftigt.
Jag har tidigare yrat om att det brukar ta ett par matcher innan nya serier får karaktär och tydlig profil, men de här två kraftmätningarna kan mycket väl explodera på en gång.
Det finns liksom ingen tid, eller anledning, att känna sig för längre.
Alla inblandade vet att de står mot sin hittills mest formidabla motståndare och att bara maximala insatser, hela tiden, kommer duga.
Så let’s drop the puck.
Nu blir det åka av.
* * *
Jag är på hemmaplan ikväll och bloggar från korresoffan, det har varit en massa praktiska göromål som inte gick att lämna ogjorda den här helgen.
Svider lite; man vet ju hur det känns när de saftar i under nationalsången i United Center.
Men det har sin tjusning att se på tv också och jag hoppas att vi ändå kan ha kul ihop här.
* * *
Tips?
Well, jag skrev så här i tidningen idag:
Pittsburgh Penguins – Boston Bruins.
– Sedan den historiska vändningen i slutet av sjunde matchen mot Toronto känns det som att Bruins hittat tillbaka till samma pardonlösa ångvältshockey som för två år sedan. Självförtroendet lyser om den, de äter motståndare i närkamperna, trycket i de offensiva attackerna är enormt. Hos Pittsburgh avslöjades vissa brister i defensiven och målvaktsspelet tidigt i slutspelet, men man får lätt för sig att de höjer sig i takt med kvalitet på motståndet. Kan de säkra lite mer bakåt och samtidigt få ut lika mycket av alla offensiva superstjärnor som i de sista matcherna mot Ottawa torde de vara snudd på omöjliga att stoppa.
Tips: 4-3.
•Chicago Blackhawks – LA King
– Här är jag ännu mer osäker. President’s Trophy-vinnarna från Lake Michigans strand har bara ögonblicksvis kommit upp i normal standard under serierna mot Minnesota och Detroit – medan regerande mästarna från La La Land ser ut att vara på väg mot samma svindlande formtopp som i fjolårets slutspel. Framförallt är målvakten Jonathan Quick i det närmaste omöjlig att göra mål på igen. Men Hawks potential är större och om inte annat ska de kunna ta det i kraft av fler matcher hemma i vilda United Center.
Tips: 4-3
Vad säger ni?
Jag tycker det där att man inte vet hur de här lagen reagerar på varandra är helt centralt – och därför känns det ju också som att det kan gå precis som helst.
* * *
Viktor Stålberg är, som det heter, overdue nu. Att göra mål på Jonathan Quick är i sanning inte lätt, men det känns som att han kommer göra det.
* * *
Allt fixande igår följdes av ett rejält slagskott på stan, om man säger så. Minns jag inte helt fel sjöngs det Ramones-dängor på Manitoba’s under såmtimmarna, till och med. Så jag ber om visst överseende om jag till och från verkar ha dålig svikt i steget…

– If I saw John Tortorella on the street, I would give him that sly Avery grin that so many people have been on the other end of, and that would be it.
Sean Avery, New York Post 31/5 2013

http://www.nypost.com/p/sports/rangers/avery_happy_guy_yxZjOGMDSFrF3z9ttbe8NJ