Big game ikväll. Big. Huge. Och matchen blir förstås inte mindre av att Larry Brooks lyckas trumma upp ett veritabelt krig mellan Kung Henrik och legendariske Marty Brodeur.
Den senare har, avslöjar Brooks, uttalat sig förklenande om den svenska stjärnan i senaste numret av Sports Illustrated.
– Sättet han spelar på är inget jag tycker särskilt mycket om, säger Devils-keepern.
– Lundqvist är konstig.
Henke tror knappt sina öron.
– Jag måste säga att jag har stor respekt för Marty och det är alltid en stor utmaning att spela mot honom, men jag vet inte vad jag ska säga om det han sagt om mig, heter det.
– Tycker han att min stil är konstig? Jag tycker inte jag har en konstig stil. Tycker han att jag är konstig som person? Jag tycker inte jag är konstig.
Brodeurs syrlighet bottnar enligt Brooks i det faktum att Henke inte hälsade ordentligt när bägge två var nominerade till Vezina Trophy på NHL-galan i Toronto förra året.
Henke är förbluffad av det med.
– Vi hade aldrig chansen att träffas och jag är inte typen som går fram till folk och börjar prata hur som helst. Klart jag är förundrad över att han blev förolämpad. Det krävs väl två för att hälsa?
Ni kan läsa alltihop här.
Underbar uppladdning, säger jag. Hoppas fansen läser artikeln. Då blir det mycket Maaaaarty-hån ikväll.
Bloggen är förstås på plats.
Börjar vid midnatt, er tid.
Var med.
* * *
Averys ex Elisha Cuthbert sägs ha börjat dejta – Dion Phaneuf.
Från det ena charmtrollet till det andra….
* * *
Många andra tunga matcher. Tampa-Caps till exempel. Returmötet mellan Ottawa och Buffalo. Och San Jose-Dallas. Ah, den blir det att springa hem till efter Garden-drabbningen.
* * *
Nästa match gör Foppa mål också. Jag bara vet det.
* * *
Då hörs vi framåt midnatt då.

Jaha.
2-1 till Flyers.
Efter övertidsmål av Mike Richards.
Hate I to say I told you so, men det var klassiskt
När de aldrig fick någon utdelning på alla chanser började Rangers spela på resultat – och efter Flyers helt förutsebara kvittering kunde de inte ställa om igen. Det var Broad Street Bullies för hela slanten efter det – inklusive förlängningen.
* * *
Nu smattrar det duktigt på laptopparna här i pressrummet. Halvtimmesförskjutningen, pålagd Rangers för att matchen sändes i bonnkanalen Versus, frestar hårt på deadline-surfare som Brooks och Dellapina.
* * *
Präktig groda av Avery.
Om Malik eller Bäckman gjort bort sig likadant hade fansen stått kvar och buat till Santanas första solo om några veckor.
Men Avery är ju så fin så…
Jag anklagar honom inte, det är sånt som händer, men det vore ju kul med lite proportioner ibland.
* * *
Prucha gjorde ingen glad – annat än när han vevade med Hartnell i tredje akten
Men han fick dubbelt så mycket istid som Fast Freddy Shoestring.
Renney…vi borde gå ut och äta middag en kväll, så ska jag förklara ett och annat.
* * *
I tredje sitter Surkålarn och smaskar på en satans pretzel istället. Det luktar inte, men pretzels är ju så äckliga att jag blir upprörd ändå. Kan han inte äta popcorn som alla andra?
* * *
Henke är duktigt besviken efteråt. Sitter bokstavligen och fräser och slänger med pinalerna. Det är knappt man vågar sig fram. Men det går bra, jag kommer ut  ur den dystra kabyssen utan plockhandskmärken i plytet – trots att han inte delar  min åsikt att lagkamraterna borde ha avgjort
– Vi spelade stabilt men skapade inte särskilt heta målchanser, säger han
* * *
Ottawa fanns det ingen anledning att oroa sig över. De vände hela fan där uppe i HSBC. Och sanningen är ju att de var på väg att hämta in Montreals 7-1-ledning i förrgår också. Det kanske kan bli en specialitet i slutspelet; låt motståndarna gå upp i betryggande ledningar och skjut dem sedan sönder och samman.
* * *
Något otippat stannar Avery kvar i omklädningsrummet och sågar sig själv  för lokal media.
– Vi gjorde två misstag och både var mina, mer eller mindre. Det var skillnaden idag. Jag är mycket besviken, säger han tyst.
Värst av allt: Daten med Kim Catrall lär ha spruckit. Hon går ju näppeligen ut med någon som begår så grova misstag.
* * *
Ni får ursäkta om det inte blir så mycket svarat i kommentatorsspåret under matcherna, men när de pågår försöker jag titta – och i pauserna skriver jag inläggen. Det finns ingen tid, i alla fall inte sån här dagar. Ger mig in i spåren i morrn, lovar.
* * *
Jajamensan, Caps.
Straffseger.
Synd bara, att Hurricanes skulle få en poäng – och att alla i kön framför gick och vann (inklusive Flyers då).
De har inget vidare flyt med andras resultat, huvudstadshjältarna.
* * *
Som Rangers-anhängare, och gentleman, får man försöka se det från ljusa sidan.
Varpu fick i alla fall lättare att intervjua de finska gossarna i Flyers.
* * *
Jag kan väldigt lite om modeller, men det var enligt kändislistan många såna på plats ikväll och av namnen att döma är de svenskar allihop: Jennifer Ohlsson, Camilla Thorsson och Malin Ones…låter inte det blågult? Och jag förstår, de vill förstås hit och se Fast Freddy Shoestring.
* * *
Jo, det är nog lite skrällvarning på Flyers om de lyckas ta sig till playoff.
* * *
May Anderson, också på plats på Garden, är däremot dansk. Det vet jag, för jag skrev om henne när hon hade levt rövare på nån flight mellan London och Miami. Men det hindrar ju inte att även hon vill gå och kolla Fast Freddy.
* * *
Nu?
Hem.
Darrar lite av den här stressiga dagen.
Men vi hörs inom kort.

Jag trodde inte Santana skulle spela här förrän i april, men den här perioden påminner obehagligt mycket om hans soloutflykter.
Bitvis är det kort sagt rätt så jäkla trist att sitta och titta.
Ska detta vara två desperata lag involverade i slutspelsdans?
Och 1-0 står det fortfarande.
* * *
Philly-journalisterna var rätt deppiga när Foppa gick till Avalanche.
Nu säger en jag känner bra att han tackar gud att han slipper ägna sina dagar åt att skriva om trasiga fötter och ljumskar.
Så kan man också se det.
* * *
Henke har inte haft så mycket att göra att man tappar andan precis, men han gör en avgörande kalasräddning när Flyers har ett powerplay har på – med dånande ”HEN-RIK”-respons från läktarna som omedelbar som konsekvens.
* * *
Counting Crows-trummisen är här igen.
Och han är inte ensam.
Albert Hammond Jr från Strokes blir inzoomad också – medan DJn har den goda smaken att pumpa ”Is this it?”.
Fast det är Kim Catrall, ni vet ”Sex & the city”-stjärnan, som föräras mest jubel. Det förstår jag.
* * *
Så fort Flyers får powerplay förstår man varför de är näst bäst i ligan i just den grenen.
Det går undan då.
Jag förstår överhuvudtaget inte varför inte det här laget är bättre.
Visst, tunga skador säsongen igenom – men med namn som Mike Richards, Kimmo Timonen, Danny Briere, Knuble, Jason Smith, Carter, Upshall och Lupul på isen borde de vara mer framstående.
Kan det bli så att de plötsligt börjar visa huggtänderna om de lyckas gå till slutspel?
* * *
Det stinker ostbågar här.
* * *
Men Ottawa…vad är det som händer? De hade 1-0-ledning mot Buffalo, men ligger nu under med 3-1. Fatta: Förlust ikväll samtidigt som Rangers vinner, då går Ranger om. Senators! Om någon sagt det för några månader sedan hade jag skrattat rått.
* * *
Avery ska förmodligen ut med Catrall i kväll.
* * *
Nu kommer Varpu med kaffe igen. Nästa gång tar jag med mig en ring.
* * *
Enligt kändislistan är Barbara Bush, presidentens dotter, här också. Henne har de inte zooomat in. Och det är nog lika bra. Då kan New York, ett tungt demokratiskt fäste, visa sig från en mindre gentlemannamässig sida.
* * *
Jag såg väl på slutet, när jag tyckte att Freddy Shoestring lirade med Jagr och Dubinsky. Han måste ha blivit kvar efter ett av de fåtaliga bytena, right? Så kul får jag inte ha?
* * *
Jaha. Då kör vi in i mål då. Gör Rangers ett snabbt mål här i början vinner dom. Annars kan det bli svettigt.
Efter matchen, nån gång.

Inte 1-1.
1-0.
Står det.
Och i ärlighetens namn ligger Jepperdi närmast sanningen med sitt  2-0-tips.
Rangers borde leda med ytterligare nåt mål, men ni vet hur det är med effektiviteten hos de här skyttekungarna…
* * *
När jag kommer upp på pressläktaren är det en trevlig kille, en som jag tror jobbar åt liten tv-station i Jersey, som sitter på stolen till höger om mig.
Vi hinner dock bara ha angenämt i fem minuter.
Sen kommer han klampande och kräver sin plats.
Just det:
Surkålsmannen.
Han har ingen surkål med sig, men hey, det är ju två perioder kvar.
* * *
Fint tryck här inne i dag. Nästan argt. Aggressivt. Så är det Flyers som är här också. Allt som har med Philadelphia att göra sätter New Yorks adrenalin i rörelse.
* * *
Alltså, bussjävlarna på 34:e gatan på vägen hit…jisses. Någon gång måste jag skriva en roman om hur mycket jag hatar bussar.
* * *
Det är onekligen en del som står på spel här – liksom på de flesta arenor där det spelas NHL-hockey dessa dagar. Om Rangers vinner tar de steget in i samma poängsfär som Devils, Penguins, Senator och de andra stora. Om istället Flyers vinner suger de sig fast som en kladdig manet på Rangers-kroppen – och suger ner Blåskjortorna i bottenslammet.
* * *
Nu kommer fina Varpu med mitt svarta kaffe från pressrummet – oombedd.
Jag borde gifta mig med henne.
* * *
Så Prucha går rakt in på Gomez plats intill Drury och Callahan.
Alltså, jag har verkligen inget emot Prucha, men nog är det väl fan så konstigt att Freddy Shoestring inte heller i det här läget får chansen att visa lite mer.
”Pruuch” har trots allt varit petad – for a reason. Ibland är det svårt att förstå sig på Renney.
* * *
De är vad gäller tidtagningen rena Frölundaborg idag.
I alla fall för oss här uppe på pressläktaren.
Det är nåt band, eller nån cirkus, som ska in i hallen i morgon kväll och de har redan hängt upp en ljusrigg – som skymmer klockan för oss.
Men blir ju nästan Håkan Loob-arg.
* * *
Bäckman är strålande – och får också applåder, tidvis riktigt entusiastiska. Sent ska jönsarna vakna.
* * *
Washington har ledningen borta mot Carolina. Yes! Håll i, kids!
* * *
Jamen titta, nu kommer surkålsmannen tillbaka.
Med en påse ostbågar (var fan har han fått tag i den!?).
Så nu blir det en stinkande andraperiod.
Vi hörs inför den tredje.

Det höga blodtryckets dag idag.
Hade en grej i Washington vid två, men på något egendomligt sätt hann jag ändå med 3.30-shutteln tillbaka till Laguardia och nu är jag här.
På Garden.
För att se Rangers mot Flyers.
Och ja, det blir bloggning idag också. Men ni får ge mig lite andrum. Har skrivit artiklar sen jag kom hit också. Återkommer i första pausen. Då står det 1-1, tro mig.

Två veckor kvar nu. Två veckor tills vi vet hur grundserien slutar – och jag kan knappt tänka på annat.
Varje gång jag får en paus, varje gång jag har lämnat en text till tidningen och har ett litet mellanrum innan det är dags för nästa  surfar jag in på NHL:s hemsida och sitter och tittar på tabellen. Sen går jag in på spelschemat – och tillbaka till tabellen.
Hur går det, vad händer, vilka klarar sig vidare och vilka kollrar bort sig? Vem kommer möta Vem i konferens-kvartarna?
Just nu får jag för mig att det kommer att se ut så här när det stora dramat inleds 9 april.

EAST
Montreal-Washington
NY Rangers-Boston
Carolina-Ottawa
New Jersey-Pittsburgh

WEST
Detroit-Edmonton
San Jose-Vancouver
Minnesota-Calgary
Anaheim-Dallas

Jag får alltså för mig att att såväl Caps som Oilers kan stånga sig in i slutspelet – på Flyers respektive Avalanches bekostnad.
Jag får också för mig att Rangers kan knipa förstaplatsen i divisionen. Men nej, Behemont & co, det är inget önsketänkande och det är heller inget bevis för att jag tror att Rangers är bättre än motståndarna. Bara att de haft  förhållandevis lätt i just divisionsuppgörelserna och det är ju bara sådana som återstår.
Hur det går sedan törs jag inte ha några åsikter om ännu, men jag sa ju tidigt att Detroit skulle möta Pittsburgh ska mötas i final och får stå fast vid det.
Nu är ni högst välkomna att komma med egna teorier i kommentatorsspåret.
Få se era match-ups i konferenskvartarna, please.
* * *
Sitter i skrivande stund och ser Edmonton mot Colorado. Tredje perioden  svänger som en gammal Sam & Dave-dänga.  Unga, härligt frustande Oilers ledde med  4-1 när den började. Sen gick Av’s ikapp – innan hemmalaget tog ny tvåmålsledning. Sköj. Klarar Colorado ut den pärsen ändras tipset här ovan omedelbart. Då går de till slutspel.
Foppa spelar för övrigt inte. Deprimerande, minst sagt.
* * *
Delar ettrige E.J.N:s glädje över Caps vändning mot Atlanta igår.
Det är ju faktiskt själva fan om vi inte får se firma Ovetjkin-Bäckström i playoff.
* * *
Panthers är en dark horse också. De har sett väldigt bra ut när jag sett dem på slutet, och vinner de Florida-derbyt mot Tampa ikväll hör de definitivt till the contenders.
* * *
Christian Bäckman framstår allt tydligare som en av Rangers bästa backar. Jag vet, det säger inte nödvändigtvis så mycket – men han har varit utmärkt på slutet och noterades för tre assist mot Flyers igår.
Fast fansen vill förstås inte se det. Jag har varit inne och tjafsat på några forum, men de har bestämt sig för att Bäckman inte är bra och då är det bara så.
Ibland kan New York-publikens arroganta vet-bäst-attityd vara rätt påfrestande, jag erkänner.
* * *
Penguins-Devils…det är den stora East-matchen ikväll. Segrarna vinner prestige, psykologiskt övertag och ledningen i divisionen. Håll i hatten där.
* * *
Ovetjkins 60 mål…de är grymt imponerande.
* * *
Ny upp-till-bevis-match för Senators. Torskar de mot Toronto kan är det bekräftat att något inte står rätt till i huvudstaden.
* * *
Okej, få se era kvartar nu.

Sådärja.
6-0.
Jag som tyckte det var stort att få en poäng den här kvällen– och höll på att skrika hål i väggen när Drury satte den där kvitteringen.
Men så klev Kung Henke in i handlingen.
Grymma straffräddningar – och oj fan, vilken superskön seger.
* * *
Visst såg han lite förnedrad ut av fine Nigel Dawes, gamle Martin?
* * *
Hur var det nu FivePoints, alias Behemont, sa igår?
– I morgon väntar Devils…
Just det, favvo-motståndaren!
Svårt att inte låta bli att skrocka lite på Devils-fansens bekostnad en sån här afton, det får dom förstå..
Till skillnad från dem har jag dock inga problem att se kvaliteter hos motståndaren.
Devils forechecking är till exempel alldeles superb, den bästa jag sett i år och ja, jag säger det igen: Jag hade varit nöjd med en poäng ikväll.
* * *
Man kan anta att det var hyggligt drag uppe i HSBC Arena.
Sabres låg alltså under med 1-4 mot Tampa inför sista perioden – och vann med 7-4.
* * *
Ser tungt ut för Caps i Chicago. 0-4 i början av andra. Va fan, gick killarna ut och firade på Broadway i Nashville igår, eller vad?
* * *
Jaha, nu skriver FivePoints utan någon signatur alls.
Kom igen nu, så hemskt kan det väl inte vara att storebror regerar? Det är ju bara logiskt…
Två möten återstår. Dom blir kul.

The Battle of Hudson River börjar om några timmar – men ikväll parkerar jag i den legendariska korresoffan och ser matchen i glasklar HD-sändning på plattburken.
Det spöregnar, jag har andra jobb att fixa med, Devils strular med ackrediteringar och tanken på promenader i Newark…nä, jag pallar inte med någon utflykt.
Men för att FivePoints –  nu helt chockerande omdöpt till Behemont – och E.J.N. ska ha nånstans att posta färska kommentar lägger jag  ändå upp ett nytt inlägg.
Jag hoppas ju ganska intensivt att Rangers kan upprätthålla  sin galanta svit mot lillebror ikväll, men jag misstänker att det blir svårt.
Dels är det andra matchen på ett dygn och Rangers är beroende av gamlingar som har en tendens att krokna såna kvällar. Dels har den här Devils-upplagan utvecklats avsevärt sedan merparten av de tidigare mötena ägde rum. Framför allt har Martin Brodeur börjat spela som en gud. Eller Martin Bordeaux som de kallar honom i New York Post idag – för att han i likhet med det franska vinet bara blir bättre och bättre med åren…
Så, ja, ett motvilligt tips är ju…3-1.
* * *
Det finns fler stormatcher att hålla koll på ikväll.
Blackhawks-Capitals, till exempel.
Det blir säsongens enda möte mellan ligans två stora rookies, Patrick Kane och Bäckis. Svensken verkar vara i form och drar det som brukar kallas längsta strået, tror jag.
Kriget i Pacific-divisionen, mellan Stars och Ducks är också ett måste senare i natt.
Jag kommer eventuellt med några fler kommentarer under kvällen – om Jersey-pojkarna i kommentatorsspåret kan uppföra sig.

För första gången sedan han kom inflygande från Arizona är Fast Freddy Shoestring en av de mest omsvärmade i Rangers omklädningsrum efter matchen.
Alla vill prata med den glade, sympatiske göteborgare.
Inte att undra på, säger jag.  Han är ju skitbra match efter match – och målet mot Pittsburgh var kvällens viktigaste.
Det tycker till och med Broadway Sean.
– Hanks räddningar och Freddys stora mål…det var det som vände den här matchen.
Nu är det bara sak som saknas.
Att Renney inser att han ska utnyttja den här enastående tillgången bättre – och låta honom spela i en kedja med mer offensiva uppgifter.
Ska det vara så svårt att fatta?
* * *
Flintskallen till höger inte bara slutar vifta med armbågarna.
Han går, och ger mig en sårad blick innan han försvinner.
Karln kan väl inte ha varit svensk?
Då känns allting plötsligt väldigt jobbigt.
* * *
– Ja, nu kan du sluta tjata om det där, svarar Henke när jag grattar till 100:e segern
Sen ler han.
Han är i själva verket väldigt glad och säger att han nu siktar mot 40 segrar innan säsongen är över.
– Det är det stora målet för en målvakt.
* * *
Kan man räkna med att FivePoints gör comeback i kommentatorsspåret i natt – eller fruktar han att Rangers tar sjätte raka mot lillebror ute i slummen?
* * *
Bäckman håller på att skrämma livet ur mig – med omtanke.
Han kommer fram och frågar om det är sant att PR-killarna är taskiga mot mig.
Det är det ju, varpå den eminente backen frågar om det är ”de där två” och nickar mot de två det handlar om.
För några ögonblick tror jag att han ska skälla ut dem å mina vägnar och hasplar ur mig att han absolut inget får säga.
Det hade kunnat sluta med verkliga scener. Herrarna, riktigt cyniska New York-rövar bägge två,  hade aldrig förlåtit en sån tjallning…
Samtidigt får jag ju säga att jag verkligen uppskattar omtanken.
* * *
– Re-sign Avery, Re-sign Avery, Re-sign Avery, skanderar publiken under slutminuterna.
Och det är den högljudde betongarbetaren bakom mig som startar den ramsan.
För det vill han uppmärksamhet.
– Hörde ni? Det var jag som startade det där? Där har ni rubrikerna till i morgon. Jag gör ert jobb, nu vill jag ha en byline, sitter han och gafflar ner över pressläktaren.
Det är, faktiskt, lite småkul.
* * *
Jag vidhåller att Penguins-coachen, Michel Therrien, ser ut som en karaktär från en rysk tegelstensroman.
* * *
Renneys seger?
Delvis.
Både Henke och Fast Freddy Shoestring anser i alla fall att matchen vänder efter den timeout han tar efter Penguins 2-2-mål.
Undras om Simon, dörrmannen, går med på den teorin i morgon…
* * *
Det är stor show när Avery, tvåmålsskytten, för en gångs skull håller hov för pressen inne i omklädningsrummet.
För precis intill står Jagr och sufflerar.
– Åh, tänk att han alltid ska hålla på och prata med pressen. Vilken fucking inställsam typ, skrockar den tjeckiske stjärnan innan han inser att han har en vacker landsmaninna  på besök och börjar ägna sig åt henne.
Kanske inte låter så roligt nu när jag skriver det, men…you should have been there.
* * *
Jag vidhåller att Penguins kan bättre än så här – och tippar fortfarande att de går till final.
* * *
Landsmaninna…kan man verkligen skriva så?
* * *
Härlig Caps-seger.
Mot slutspel, unge Bäckis.
* * *
Och för min del:
Mot Elaine’s.
En långsittning där, troligen i sällskap med en härlig festprisse som heter Hansi, blir perfekt uppladdning för Devils-drabbningen i morgon.
Vi hörs då, FivePoints och E.J.N.

Jo, Pittsburgh hade mer att ge.
Period två hann pågå i drygt tre minuter – sen stod det 2-2.
Det var visserligen resultatet av misstag, i synnerhet mål nummer två, men ändå.
Nu marscherar pingvinerna igen.
* * *
Det där med att Pens-fansen inte är kaxiga enough kanske jag ska ta och be om ursäkt för.
Mitt i den här perioden utbryter bråk mellan tre som sitter nedanför mig – och en hel sektion som sitter ovanför.
Mitt i skottlinjen, liksom – och högrisk för att slängd ölmugg ska landa i min laptop.
Gossar, nu tar vi det lilla lugna här…
* * *
Jag säger ju det:
Freddie Shoestring!
Det är han som räddar perioden åt Rangers med sitt 3-2-mål.
Den baljan kommer ur en präktig tavla den med, men ändå. Han hugger när han får chansen – och det är mer än vad man kan säga om firma Straka-Jagr-Shanahan.
Snälla gubbjävel där i båset, öppna ögonen! Våga röra på någon av favoriterna! Ge Shoestring en riktig chans!
* * *
TP, kom igen. Så elaka kommentarer om svenskar med dålig hårväxt kan jag inte publicera.
* * *
Ska vi gissa att det smäller mellan Avery och Ruutu i början av den här perioden?
Nu när Laraque inte spelar är det inte omöjligt att Broadway Sean faktiskt kastar handskarna…
* * *
Flintskallen till höger tåflirtar inte längre. Han trycker till mig med armbågarna. Keep that up, gubbe, sp ska jag dra fodret ur kepsen för dig. Då blir det inte kul.
* * *
Idioterna här ovanför tjafsar fortfarande om Bäckman, men han är i själva verket alldeles utmärkt idag.
* * *
En liten eloge ska Renney dock ha den här perioden:
Den timeout han tar efter 2-2-målet verkar vara exakt den väckarklocka hemmalaget behöver.
* * *
Trevligt att se att Bäckis nätar nere i Nashville.
* * *
Då så.
Sista akten.
Den lovar stort underhållningsvärde.
Vi hörs efteråt.