De extra och informella EU-toppmötet är slut. Klockan åtta satte sig Fredrik Reinfeldt och de övriga 26 stats- och regeringscheferna till bords för ännu en krismiddag. Det har blivit många sedan den ekonomiska krisen slog till 2008.

Fem och en halv timme senare, det vill säga halv två i natt, var bordet avdukat och mötet slut. Frågan är vad det gav?

På sin nattliga presskonferens berättade statsministern att tre frågor diskuterats:

1. Projektobligationer, obligationer som ges ut för särskilda projekt, exempelvis ett brobygge. Vitsen är att lånen skulle vara billigare än andra lånemöjligheter.

2. Euroobligationer. I dag är ränteskillnaderna mycket stora mellan EU-länderna. Vissa får låna billigt, Tyskland lånade exempelvis häromdagen till 0 procent. Andra får låna dyrt som Spanien som nyligen fick betala nästan sex procent.

Med euroobligationer skulle alla euroländer betala samma ränta för sina lån. Det missgynnar Tyskland som därför är emot. Medan det på kort sikt skulle hjälpa skuldtyngda länder som Grekland och Spanien.

3. Mer kapital till Europeiska investeringsbanken, EIB, som bland annat lånade ut pengar till Saab.

Sedan han berättat det dömde Reinfeldt ut samtliga åtgärder. Det enda de gör är att tillföra pengar på marginalen.

Han ville i stället förbättra inre marknaden, skriva nya frihandelsavtal med exempelvis Indien och USA, förbättra utbildningssystemen och konkurrensen.

Men att gå så långt som att säga att mötet var meningslöst eftersom fel saker diskuterats ville statsmininstern inte gå. Han tyckte det var trevligt att olika åtgärder gicks igenom med ett fritt och öppet sinnelag.

Beslut om hur EU ska fortsätta kampen mot den ekonomiska krisen fattas på det ordinarie EU-toppmötet i slutet av juni.