Eva-Lis Sirén på plats i Almedalen för att prata om skolan. Foto: BJÖRN LINDAHL
Skolan är en ständigt diskuterad fråga i svensk media. Men det finns en skolfråga som sticker ut alldeles extra, visar en granskning från Lärarförbundet.
TNS Sifo har gått genom storstadsmedier och viktiga landsortstidningar under det senaste året för att få fram vad det rapporterats mest om.
Och det är lärarnas löner som vinner stort. Nära 6 500 gånger har frågan nämnts i svensk media.
Frågan om höjda löner drivs hårt av just Lärarförbundet som kräver en höjning med 10 000 kronor.
– Utan rejält höjd lön – ingen statushöjning av yrket, har ordföranden Eva-Lis Sirén upprepat gång på gång.
Den näst mest omskrivna skolfrågan är friskolorna (knappt 5000) och på tredje plats hamnar skolans resultat (knappt 4000).
Minst intresse har svenska medier visat för sommarskola (500) och internatskolor (700).
Elisabeth Svantesson (M), ny ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, ger ut en ny skrivelse där hon uppger sig ha granskat Socialdemokraternas politik.
– Det är bra att genomlysa Socialdemokraternas politik som gynnar män och slår mot kvinnor. Samtidigt som man talar om bättre jämställdhet, så lägger man helt andra förslag i riksdagen, säger hon till Politikerkollen.
Hon anser att avskaffande av RUT och återställd restaurangmoms påverkar branscher som är kvinnodominerade negativt.
– Vill man dessutom förbjuda vinster i välfärd så påverkar det många av de företag där kvinnor jobbar. Eftersom kvinnor jobbar inom branscher i välfärdssektorerna är det positivt för dem att ha en karriärsmöjlighet där de kan bli företagare.
Men är det så, att flest företag inom välfärdssektorn ägs och styrs av kvinnor?
– Nej det är ju många stora företag. Men det finns mindre företag där det är möjligt för kvinnor att starta eget.
Har du siffor på att det är flest kvinnor inom de mindre företagen i välfärdssektorn, då?
– Nej. Men om man säger så här, om man förbjuder vinst så tar man bort den karriärsmöjligheten för kvinnor. Men alldeles framför allt är det RUT, där 60 procent av egenföretagarna som utför arbetena är kvinnor.
Svantesson är också kritisk till att höja A-kasseersättningarna och tak i sjukföräkringarna, ur ett jämställdhetsperspektiv.
– Det tjänar männen på.
I morgon är det Folkpartiets dag i Almedalen. Lagom till det får FP-ledaren Jan Björklund hålla i ordförandeklubban vid regeringssammanträdet i morgon bitti. Han är ju inte bara utbildningsminister utan även vice statsminister. Statsminister Fredrik Reinfeldt lämnar Visby redan i dag. Även flera andra ministrar har övergivit Gotland eller valt att inte komma till Almedalen alls. Men det krävs bara fem närvarande statsråd för att regeringen ska vara beslutsför.
Så sa TV4-journalisten Anders Pihlblad under Aftonbladets mediaseminarium på temat ”Fällde media Håkan Juholt?”, om drevet mot honom efter den så kallade Schenströmaffären.
Anders Pihlblad. Foto: Björn Lindahl.
– Jag mådde fruktansvärt dåligt och det satt i över ett år. Jag gick ned väldigt mycket i vikt, och vägde bara 56 kilo, sa han.
– Det värsta var att jag förlorade många vänner efteråt. Personer som inte var sjyssta mot mig. Det har gjort mig till en hårdare person. Jag har mycket svårare att släppa folk inpå livet i dag, säger Pihlblad till Politikerkollen efteråt.
Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin, som deltog i panelen, definierade mediedrev – vilket alla var överens Håkan Juholt blev utsatt för:
– Det är när många redaktioner gör samma bedömning av nyhetsvärdet i en händelse och samtliga väljer att satsa stora resurser på bevakningen av en person. Då blir det många, och det är ett drev.
Efter Aftonbladets avslöjande om lägenhetsaffären i höstas följdes Juholt av mängder av journalister, fram till sin avgång i januari.
– Om 20 journalister står utanför partikansliet, även om alla gör sitt jobb och inte begår några övertramp, så är det klart att det blir mycket för en person, sa Anders Pihlblad.
– Man behöver inte vara ett geni för att förstå att det är fruktansvärt hemskt för en person att uppleva det. Det är en svår avvägning, för samtidigt måste vi göra vårt jobb och ta reda på vad som händer, sa Lena Mellin.
Enligt Anders Pihlblad var det dock inte drevet som fällde Juholt, trots allt.
– Tittar man på varje liten byggsten i processen hade Juholt sig själv att skylla, men också Socialdemokraterna. Att valberedningen valde honom. Han var inte hela partiets man, utan en kompromisskandidat.
Gudrun Schyman tog upp att Juholt redan innan han blev partiledare yppat att han inte var rätt person. Han beskrev sig själv som för ”yvig”.
– Sedan är stödet från den egna partistyrelsen helt avgörande. Finns inte det förtroendet fullt ut blir det ohållbart.
Även Gudrun Schyman reflekterade över dreven som hon gått igenom:
– Det var folk som klättrade på väggarna utanför mitt hus, helt absurt. Det är en upplevelse som är svår att förmedla till någon som inte varit med om det. Man är väldigt ensam i den situationen, och den äter sig in i kroppen.
För ni diskussioner över er bevakning på redaktionerna efter sådana här drev? frågade Gudrun Schyman. Både Pihlblad och Mellin svarade att det görs, men kanske borde göras i större omfattning.
– Jag träffar många människor som säger att de aldrig skulle sätta sig i situationen att ta ett politiskt uppdrag, för att utsätta sig för den här situationen. Det är ett demokratiproblem, sa Schyman.
Frågan om hur man ska komma till rätta med den organiserade alkoholsmugglingen splittrar allianspartierna. I en undersökning som Alcohol Update har gjort bland riksdagsledamöterna tycker en klar majoritet att det krävs insatser på nationell nivå för att komma till rätta med problemet. Bland KD-ledamöterna är det så många som 86 procent som svarat ja på frågan. Men folkhälsominister Maria Larsson (KD) har hittills inte ansett att smugglingen ökar – tvärtom. Hon har tidigare slagit fast att den mer än halverats sedan 2005.
Per Åsling, riksdagsledamot för C, är kritisk.
– Den stora införsel av illegal alkohol om sker till landet är ett stort nationellt samhällsproblem som kräver kraftåtgärder.
Stämmer det inte att det minskar?
– Polis och tull pratar om en 60-procentig ökning av beslagen av illegala spritprodukter det senaste året och mörkertalet är stort.
En majoritet av ledamöterna från samtliga partier, 55 procent, vill se en utredning. Det har Maria Larsson hittills visat svalt intresse för.
– Det viktigaste nu är att det görs en utredning som har till uppgift att föreslå åtgärder. Den kriminella införseln ökar tillgängligheten på ett oacceptabelt sätt. Det handlar om våra barn och ungdomars uppväxtmiljö och framtid.
Det är svårt att utmärka sig ur mängden här i Almedalen.
Men den PR-byrå som har gjort sig känd för att hjälpa Julian Assange i Sverige, Ullman PR, har lyckats.
De unga kvinnor som jobbar på byrån, som främst består av kvinnor, har nämligen chefen Harald Ullmans ansikte på brösten, vilket uppmärksammas av Dagens Media.
Kent Persson (M) går till motattack mot SSU:s hånsida ”Fråga Kent”.
– Vissa lägger kraft på att raljera över mig. Det är ett vägval man gör, säger han.
På SSU:s kampanjsida ”Fråga Kent” gör ungdomsförbundet narr av moderaternas partisekreterare Kent Persson. Besökarna som ställer en fråga till honom och får en floskel till svar.
MUF rasade mot sidan, kallade det fördummande och menade att det är det sämsta SSU någonsin gjort.
– De rör sig i en riktning som vi inte vill se i Sverige där det handlar allt mer om personangrepp och allt mindre om idéer, sa MUF:s ordförande Erik Bengtzboe till Politikerkollen i går.
Kent Persson har inte själv varit inne på sidan men har tagit del av debatten.
– Jag har noterat att det skrivs om det här. Jag noterar också att vissa lägger kraft på att raljera om mig. Det är ett vägval man gör, vi fokuserar på vår politik istället, säger han.
Det glammiga 80-talet hyllas av Miljöpartiets väljare. Flower-power eran föredras av Kristdemokrater, medan Sverigedemokrater gillar decenniet som födde Summer of love.
Partiväljarnas favoritdecennium:
M 2010-talet
FP 2010-talet
C 2010-talet
KD 70-talet
S 80-talet
V 70-talet
MP 80-talet
SD 60-talet
Källa: en färsk studie från United Minds, där väljarnas värderingar kartlagts med hjälp av 6 000 intervjuer.
Statsvetaren Katarina Barrling, som deltog i ett seminarium med anledning av undersökningen, tror att många Miljöpartister ser tillbaka med nostalgi på 80-talet då partiet växte fram och var mer fast i sin värdegrund. Med tillväxten har kompromisser krävts.
Studien visar att svenskarna vill ha allt mer förändring och mindre stabilitet, jämfört med 90-talet. Samtidigt har befolkningen blivit mer pragmatisk och mindre principfast – det vill säga mer flexibla åsikter och mindre fasta ideologiska värderingar – under samma period.
Utvecklingen är positiv, enligt Timbros vd Markus Uvell.
– Väljarna såg tidigare politikerna som samhällsbyggande ingenjörer. Nu ser man politiker mer som hantverkare som fixar problem i vardagen – men som inte ska förändra samhället.
Det är en utveckling som tvärtom oroar Gudrun Schyman, FI:
– Politiker har fått folk att tro att politik är ett hantverk utan att tänka på långsiktiga konsekvenser. Det blir en politisk butiksvariant där man väljer ”röstar jag så tjänar jag 150 kronor där”. Det är ett demokratiproblem att borgerligheten lyckats omvända politiken till en idélös form av valfrihet som man ska vara glad över, sa hon under seminariet.
Markus Uvell replikerade:
– Jag kan i vissa delar hålla med Gudrun Schyman om att det är ett problem att tydliga värderingar saknas – att det blir för mycket av att man bara lyssnar in och agerar utifrån vad senaste opinionsundersökningen visade.
Socialdemokraternas väljare ogillar förändringar i större utsträckning än Moderaternas. Hade bara de som ogillar förändringar fått rösta, hade S fått 39 procent och M 26. Hade tvärtom bara de som gillar förändringar röstat, hade S fått 28 och M 29 procent.
De rödgröna väljarna är mer principfasta än alliansens väljare. SD-väljare är däremot främst pragmatiska.
De som räknar sig själv som materialister röstar i större utsträckning på SD och S, medan de som definierar sig som humanister röstar MP, V eller KD.
Störst andel troende har KD i väljarkåren: 69 procent. Minst andel som tror på Gud finns bland Miljöpartister.
Acko Ankarberg Johansson, KD:s partisekreterare, Gudrun Schyman, FI, Katarina Barrling, statsvetare, Markus Uvell, Timbros vd och Carl Mellin, chef för samhällsundersökningar på United Minds.
Moderaternas recept på att vinna nästa val är att lyssna på 900 000 väljare. Partisekreterare Kent Persson ska få ”alla tänkbara moderater” att knacka dörr.
Nu sågas hela projektet av statsvetaren Tommy Möller.
– Det förstärker bilden att Moderaterna har tomgång på egna idéer.
Moderaterna räknar med en stenhård kamp för att vinna nästa val. För att lyckas krävs att partiet lockar till sig de väljare de tappat till Socialdemokraterna. Receptet är en ”gigantisk mobilisering”, alla tillgängliga moderater ska ut och möta väljare.
– Ett modernt arbetarparti möter människor med ett fokus på att lyssna, säger Kent Persson.
Moderaternas strategi sågas totalt av statsvetaren Tommy Möller. Hans generella kritik är att det blir på tok för mycket lyssnande – partiet måste också stå för något för att kunna vinna väljarna.
– Samtalet mellan politiker och väljare borde vara en självklarhet, inte något man måste betona, säger han.
Han kallar idén för en marknadsföringsstrategi som går ut på att skapa en bild av ett parti som lyssnar in människors verklighet.
– Idén är lovvärd men jag tycker även att man ska berätta vad man står för. Det har blivit en bristvara hos Moderaterna. De har blivit ett parti som anpassar sig för mycket till opinionen istället för att påverka den.
Tommy Möller varnar även för att man riskerar att upprepa valstugeskandalen 2002 där moderata politiker, framför Janne Josefssons kamera, uttryckte rasistiska åsikter.
– Jag föreställer mig att man har en gigantisk utbildningssatsning framför sig. Kampanjen låter inte riktigt färdigtänkt, säger han. Varför gör Moderaterna så här? – De vill förbättra sitt varumärke. Saknar de idéer? – Det vi hör är mest fraser om hur man ska öka tempot. De säger att de ska satsa på välfärden. Men hur?
Kent Persson slår däremot ifrån sig kritiken.
– Min erfarenhet är inte att politiker har lyssnat för mycket på väljarna. Jag har sett många valrörelser där partier gått ut med sina åsikter utan att lyssna på väljarna. Vi vill ge väljarna en ordentlig chans att berätta vilka samhällsproblem de ser. Hur kommer detta att förändra er politik? – Detta är en av grunderna för att faktiskt få in åsikter hur Sverige kan bli bättre, detta ska göra oss inspirerade av att utveckla en politik. Det låter som ni har slut på idéer. – Nej, vi har inte slut på idéer. Vi är inne i vårt mest intensiva arbeta att forma vår politik vi kommer gå till val på 2014.
