Centerpartiet tar upp fajten om jobben – och lanserar en ny kampanj för att få unga i arbete. Tanken är att fånga de som i dag ligger längst bort från arbetsmarknaden.

– Centerpartiet medverkar i alliansregeringen, men vi vill gå ännu längre, säger kommunikationschef Ola Spännar.

Centerpartiet vill att alla Sveriges kommuner nästa år fångar upp unga utan jobb genom en uppsökande verksamhet.

Enligt partiets chefsekonom finns det i dag 35 000 ungdomar som myndigheterna aldrig når – som står helt utan jobb och utbildning, ofta hamnar i missbruk, kriminalitet eller får hälsoproblem.

– Det handlar många gånger om unga män som  har fastnat i ett ingenmansland, säger han.

Centerpartiet vill att kampanjen ska skötas på lokal nivå och flera olika myndigheter ska samverka för att skapa kontakten. Ungdomarna ska sedan få erbjudande om yrkesintroduktionsutbildning, lärlingsplats eller möjlighet till utbildning.

För att lyckas vill partiet sänka arbetsgivaravgiften för unga till 10,21 procent och ha kvar den sänkta krogmomsen.

Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven har hållit sitt första tal i Almedalen. Precis som hans företrädare, Håkan Juholt, stod han på en catwalk mitt ute i publikhavet.
S-ledaren inledde sitt tal med att hälsa alla partivänner välkomna. Ett speciellt varmt välkomnande fick Lisbet Palme, Mona Sahlin och Håkan Juholt.
– Jag har hört att du ska vara här Håkan Juholt, jag vill hälsa ett varmt välkomnande till dig också, sa Löfven.

Lisbet Palme och Mona Sahlin fanns bland åhörarna, men var fanns Håkan Juholt? Löfvens välkomnande möttes inte av någon hälsning tillbaka och Juholt syntes inte till någonstans.

Har du sett honom? Mejla Aftonbladets reporter Olof Svensson.

Borg menar att anslaget till försvaret ökar till 48 miljarder kronor inom de närmaste åren.
Hans egna proposition visar en betydligt lägre ökning.
– Han använde den siffra han hade tillgänglig i minnet, säger Borgs pressekreterare Daniel Daniel Valiollahi.

Finansminister Anders Borg fick i gårdagens Rapport svara på om det blir några pengar till nya Gripen-flygplan. Borg gjorde klart att det inte ryms i budgeten, men att anslaget till försvaret ökar från 44 till 48 miljarder kronor inom de närmaste åren.

Uttalandet har fått Försvarsmakten att undra hur det står till med räkningen. Försvarets budget för de kommande åren går att hitta i Borgs budgetproposition för 2012, under Utgiftsområde 6. Där står visserligen att det föreslås 49 miljarder i anslag till försvaret år 2015 – men i beloppet är flera andra utgiftsområden inräknade. Tre miljarder ska gå rakt till samhällets krisberedskap, flera 100 miljoner går till el- och stålsäkerhet.

– Försvarsmakten uppfattar inte att vi har ökade försvarsanslag under de närmaste åren. Tvärtom har regeringen varit tydlig med oförändrade anslag. Det som budgetpropositionen visar är kompensation för pris- och löneomräkning (PLO), men vi välkomnar naturligtvis en diskussion om Försvarsmaktens finansiering, säger Erik Lagersten, försvarsmaktens talesperson.

Anders Borgs pressekreterare, Daniel Valiollahi, menar ändå att siffrorna är relevanta.
– Anslagen ökar ju de fakto, det kan vi se. Borg sa aldrig att det var en extra satsning.
Är det relevant att ha med utgiftsområden som samhällets krisberedskap och el- och strålsäkerhet?
– Det här är ett uttalande på en presskonferens som handlar om det ekonomiska läget. Då tycker jag det är relevant att man kan använda den siffran som man har tillgänglig i minnet. 

I våras manade han till extrem försiktighet vad det gäller att satsa sig ur krisen.
Nu kan finansminister Anders Borg (M) tänka sig att lätta på plånboken och överväger nya satsningar redan i höst.
– Men överst på listan står fortfarande försiktighet, sa han på en presskonferens i Almedalen.

Anders Borg är fortsatt orolig för det tunga ekonomiska läget i Europa. Krisen kan komma att påverka även Sverige men enligt Borg finns det goda säkerhetsmarginaler. Om läget blir akut öppnar han för att lägga fram ”arbetsmarknadspolitiska åtgärder och stimulanser”.
Håller krisen sig borta från Sverige finns istället läge för nya satsningar. Borg vill främst satsa på infrastruktur och forskning, vilket han menar kommer gynna svensk ekonomi långsiktigt. Han öppnar också för att sänka bolagsskatten för att Sverige ska kunna mäta sig med utländska bolag med betydligt lägre skatt.

Vad det gäller prognosen för den svenska ekonomin har finansministern finjusterat siffrorna. I vårens prognos trodde han på en BNP-tillväxt på 0,4 procent – nu spår han en tillväxt på 1,1 procent. Arbetslösheten beräknas till 7,5 procent i år, vilket är en liten sänkning jämfört med vad han spådde i våras.

Kent Persson (M) går till motattack mot SSU:s hånsida ”Fråga Kent”.
– Vissa lägger kraft på att raljera över mig. Det är ett vägval man gör, säger han.

På SSU:s kampanjsida ”Fråga Kent” gör ungdomsförbundet narr av moderaternas partisekreterare Kent Persson. Besökarna som ställer en fråga till honom och får en floskel till svar.
MUF rasade mot sidan, kallade det fördummande och menade att det är det sämsta SSU någonsin gjort.
– De rör sig i en riktning som vi inte vill se i Sverige där det handlar allt mer om personangrepp och allt mindre om idéer, sa MUF:s ordförande Erik Bengtzboe till Politikerkollen i går.

Kent Persson har inte själv varit inne på sidan men har tagit del av debatten.
– Jag har noterat att det skrivs om det här. Jag noterar också att vissa lägger kraft på att raljera om mig. Det är ett vägval man gör, vi fokuserar på vår politik istället, säger han.

Moderaternas recept på att vinna nästa val är att lyssna på 900 000 väljare. Partisekreterare Kent Persson ska få ”alla tänkbara moderater” att knacka dörr.
Nu sågas hela projektet av statsvetaren Tommy Möller.
– Det förstärker bilden att Moderaterna har tomgång på egna idéer.

Moderaterna räknar med en stenhård kamp för att vinna nästa val. För att lyckas krävs att partiet lockar till sig de väljare de tappat till Socialdemokraterna. Receptet är en ”gigantisk mobilisering”, alla tillgängliga moderater ska ut och möta väljare.
– Ett modernt arbetarparti möter människor med ett fokus på att lyssna, säger Kent Persson.

Moderaternas strategi sågas totalt av statsvetaren Tommy Möller. Hans generella kritik är att det blir på tok för mycket lyssnande – partiet måste också stå för något för att kunna vinna väljarna.
– Samtalet mellan politiker och väljare borde vara en självklarhet, inte något man måste betona, säger han.

Han kallar idén för en marknadsföringsstrategi som går ut på att skapa en bild av ett parti som lyssnar in människors verklighet.
– Idén är lovvärd men jag tycker även att man ska berätta vad man står för. Det har blivit en bristvara hos Moderaterna. De har blivit ett parti som anpassar sig för mycket till opinionen istället för att påverka den.

Tommy Möller varnar även för att man riskerar att upprepa valstugeskandalen 2002 där moderata politiker, framför Janne Josefssons kamera, uttryckte rasistiska åsikter.
– Jag föreställer mig att man har en gigantisk utbildningssatsning framför sig. Kampanjen låter inte riktigt färdigtänkt, säger han.
Varför gör Moderaterna så här?
– De vill förbättra sitt varumärke.
Saknar de idéer?
– Det vi hör är mest fraser om hur man ska öka tempot. De säger att de ska satsa på välfärden. Men hur?

Kent Persson slår däremot ifrån sig kritiken.
– Min erfarenhet är inte att politiker har lyssnat för mycket på väljarna. Jag har sett många valrörelser där partier gått ut med sina åsikter utan att lyssna på väljarna. Vi vill ge väljarna en ordentlig chans att berätta vilka samhällsproblem de ser.
Hur kommer detta att förändra er politik?
– Detta är en av grunderna för att faktiskt få in åsikter hur Sverige kan bli bättre, detta ska göra oss inspirerade av att utveckla en politik.
Det låter som ni har slut på idéer.
– Nej, vi har inte slut på idéer. Vi är inne i vårt mest intensiva arbeta att forma vår politik vi kommer gå till val på 2014.

/Elisabeth Marmorstein och Olof Svensson

…under strikt ordnade former ska tilläggas. Riksdagsledamoten Gustaf Hoffstedt (m) fick under några timmar sätta sig i kassan och göra praktik på Systembolaget i Visby. När Aftonbladet kom för att syna praktikanten visade det sig att han slutat 20 minuter tidigare än utsatt tid. Hoffstedt, som redan bytt om till civila kläder fick glatt ta på sig Systembolagets skjorta och slips och åter sätta sig bakom kassan.

– Det gäller att vara service minded, sa han och börjar slå in vinare efter vinare i kassasystemet.

Syftet med hela jobbarrangemanget var att visa hur Systembolaget arbetar med ansvarsfull alkoholförsäljning och ålderskontroll. Enligt hans tillfälliga arbetsgivare hade eftermiddagen gått som på räls. Alla var nöjda och Hoffstedt hälsades välkommen tillbaka som sommarjobbare.

När han skulle rekommendera ett lämpligt vin till Aftonbladet blev det från den gamla vinvärlden.

– Jag skulle välja en Sauvignon blanc, gärna från Frankrike. Krusbärssmaken kommer passa bra i sommarvärmen, sa Hoffstedt.

Denna gula skönhet rullade på svenska vägar under början av 1970-talet. Nu får den agera ett praktexempel på det som Svenskt Näringsliv kallar ett statligt näringspolitiskt misslyckande. Bilen har parkerats utanför  Wisby Strand Congress för att Almedalsbesökarna med egna ögon ska få se hur det kan gå när staten ska driva och äga företag istället för att se till så att andra företag frodas.

”Tjorvens” historia började 1969. Posten behövde en ny superbil för att kunna dela ut den mängd brev som skickades hit och dit vid tidpunkten. Det nybildade Statsföretag – en slags paraplyorganisation för offentligt företag såg till att Kalmar Verkstad AB, som var en del i paraplyet, fick dra igång produktionen. Basen blev DAF-bilen – plus en plastkaross och en speciell skjutdörr för att underlätta för brevbäraren. En brevbärare tyckte det nya arbetsfordonet påminde om Tjorven i Saltkråkan och vips hade bilen fått sitt karakteristiska smeknamn.

I dag tycker vi naturligtvis att bilen är hur cool som helst. Men det hjälps inte. I alla fall inte för Svenskt Näringsliv. ”Att starta och driva företag kräver djup kompetens inom utveckling, produktion, marknadsföring och så vidare. Tjorven visar att politiska mål inte alltid går att förena med företagsekonomiska realiteter.” menar Svenskt Näringsliv och ser Tjorven som ett expempel på att aktiv detaljstyrd näringspolitik inte fungerar. Inte då och inte idag.