Startsida / Inlägg

Fyra slutsatser efter Everton-Manchester United

av Kalle Karlsson

Marouane Fellaini är ett (begåvat) monster
Vi som följer engelsk fotboll vet att Marouane Fellaini är en av världens bästa targetspelare. Vi har sett bevis för det så många gånger. Vi såg det inte minst i våras i 4-4-matchen som i praktiken gjorde att Manchester United förlorade ligatiteln.
Men det här var något annat. Det här var en extraordinär insats. En insats som kan sälja slut på de där afroperukerna redan till nästa hemmamatch.
Marouane Fellaini mosade Manchester United. Han vann nickdueller, han fajtades om andrabollar, han dribblade, han nickade ned bollar, han spelade fram – han gjorde mål. Han hade ”närvaron”, repsekten, som skapar utrymme, den där extra halvsekunden. Det en egenskap som bara de allra största spelarna har.
Marouane Fellaini har avfärdats många gånger. Mest av samma anledning som folk har underskattat Peter Crouch – de ser inte ut som en traditionell fotbollsspelare. 24-åringen är ett monster. Men han är ett begåvat monster.
Men i dagens premiär visade Marouane Fellaini att han är en spelare av toppklass.
– Han är lika svår att markera på träningarna. Vi försöker dra honom i håret, sa Phil Jagielka efteråt.
Grejen med Fellaini är att man negligerar att han inte bara är en ångvält, utan även en riktigt bra fotbollsspelare. Hans insats på måndagen innehöll det mesta. Hans ”hold-up”-play var i excellent (vann 9 av 14 nickdueller).
– Det hade inte spelat någon roll om två mittbackar i världsklass hade spelat mot honom idag, sa Gary Neville i Sky efteråt.
Fellaini hade 66 bolltoucher, inklusive sex avslut. Det kändes farligt varje gång han dök upp i straffområdet.
Det var förstås hur rättvist som helst att han fick nicka in segermålet.

Varför har ingen storklubb värvat honom? Det där är en intressant fråga som jag fick av läsare redan i våras.
Eftersom silly season har utvecklats till en tre månader lång dygnet runt-fars har det ryktats om var och varannan spelare i sommar. Alla som ägt ett par fotbollsskor har placerats i proffsklubbar. Om Fellaini har det varit relativt tyst.
Han har visserligen kontrakt till 2016 – tack och lov för Everton – men det är ju å andra sidan inget hinder för köpstarka klubbägare.
Det kan finnas en annan anledning. Jag är inte säker på att Marouane Fellaini skulle passa som ”nummer tio” i en storklubb.

Topplag dominerar ofta sina matcher. De försöker bygga sitt spel genom bollinnehav. Den tendensen har blivit än tydligare de senaste åren med Barcelonas framgångar och Spaniens 4-6-0-system.
Anfallaren Marouane Fellaini – man får nog se honom som tillbakadragen anfallare nuförtiden – skulle inte komma till sin rätt i ett lag som praktiserar kortpassningsspel. Han skulle förstås bli en perfekt ”impact sub” för att förändra en matchbild, men inte vara en given starter.
Everton använder det långa spel som han behärskar som bäst. Mot United hade laget bara drygt 30 procent i bollinnehav. I varje uppspel sökte de belgarens kalufs. Nästan varje gång lyckades han suga in bollen eller skarva vidare. Den vanligaste passningskombinationen var Baines–>Fellaini.
Everton tappade karaktärsspelaren Tim Cahill i somras. Fellaini känns redan redo att ta över den rollen.
Och än bättre: De verkar få behålla honom ytterligare en sommar.

Uniteds försvarskris kan kosta fler poäng
Manchester United lider av mittbackskris redan efter första matchen. Idag fick Michael Carrick ta klivet ned bredvid Nemanja Vidic. Carrick brukar klara uppgiften fint, problemet kommer när han ställs mot en fysisk anfallare.
Jag minns hur han blev fullständigt uppkäkad av Bobby Zamora på Craven Cottage för ett par år sedan.
Idag hade han stora bekymmer med Fellaini. Inte minst vid målet.
Carrick hade markeringsansvaret för Fellaini (hade det inte varit bättre om Vidic markerat honom?) och klarade inte duellen mot belgaren.
Fler motståndare kommer att sikta in sig på Carrick. Phil Neville avslöjade i Sky efteråt att de satsat på ett mer direkt spel tack vare att United saknade ordinarie försvarare.
Med Rio Ferdinand, Jonny Evans, Phil Jones och Chris Smalling på skadelistan lär Carrick få fortsätta som mittback.
Hur många poäng kommer försvarskrisen att kosta Manchester United?

Everton har svårare mot sämre lag
Efter den elfte omgången i Premier League ifjol låg Everton på 17:e plats i ligan med tio poäng. Det var som det brukar vara.
Everton startar alltid svagt på hösten för att sedan komma igen starkt på våren.
Den här gången känns David Moyes lagbygge mer komplett, mer redo, redan från start.
De släppte visserligen Jack Rodwell till Manchester City förra veckan, men använder Moyes pengarna klokt (han brukar göra det) kan det leda till något positivt.
Med Fellaini och Nikica Jelavic har laget ett fruktat anfall som kan skapa problem för vilket lag som helst. Steven Pienaar är ett klokt köp. Om Kevin Mirallas, som även kan användas i en kantroll, blir ett lyckat köp har offensiven fått den uppfräschningen som vi väntat i flera år på.
Försvaret är som alltid starkt. Phil Jagielka var så bra igår att han förmodligen är föremål för ett bud från Paris SG i veckan.

Det finns dock en aspekt att beakta: Everton brukar vara bra mot storlag. Deras spel och ”commitment” gör sig bäst i dessa möten. Har de kvaliteten att öppna motståndare när de själva ska föra matcher?
Jag är inte så säker på det.

Kagawa – ett värdefullt tillskott
Det mesta förhandssnacket handlade om Robin van Persie. Han hann inte uträtta mycket i sitt inhopp. Han fick drygt 22 ordinarie minuter på plan, men vid det laget handlade det mesta om spel i sidled när Everton parkerade laget på egen plahalva.
Däremot fanns det en annan sommarvärvning som visade framfötterna.
Shinji Kagawa var, bortsett från David De Gea, Manchester Uniteds bästa spelare i premiären.
Japanen spelades i en nummer tio-roll bakom Wayne Rooney. Han var ständigt i rörelse, visade en fin förstatouch och bubblar av idéer. Han slog två-tre genomskärare, varav två till Danny Welbeck, som var värda ett bättre öde.
När Robin van Persie byttes in flyttade Rooney ut på vänsterkanten och Kagawa var kvar centralt. Det är den positionen han fungerar trivs bäst i.
Det ska bli intressant att se om Alex Ferguson kan foga in RvP, Rooney och Kagawa i samma startelva. Den sistnämnde stärkte iallafall sina aktier med en lovande debut.

***
Mina spelarbetyg, Everton-Manchester United:
Everton: Howard 6 – Hibbert 7, Distin 8, Jagielka 8, Baines 7 – Osman 7, Neville 7, Gibson 7, Pienaar 7 – Fellaini 9 – Jelavic 6.
Avbytare: Heitinga -, Coleman -, Naismith -.

United: De Gea 8 – Valencia 6, Carrick 5, Vidic 7, Evra 6 – Scholes 6, Cleverley 6 – Nani 5, Kagawa 7, Welbeck 5 – Rooney 5.
Avbytare: van Persie -, Young -, Anderson -.

***
Under tisdagen kommer förstås ett ”Omgångens lag”.

  • Tjänstgörande sportredaktör: Emilia Cederholm
  • Sportchef: Patric Hamsch
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB