Javier Hernández karriär i Manchester United är märkilg.
Han kom från ingenstans och slog igenom med dunder och brak och säsongen 2010/11. Han var så eftertraktad att José Mourinho var beredd att lägga upp runt 250 miljoner kronor för anfallaren.
Sedan drabbades han av andrasäsongssyndromet. I rollen som ensam striker blev han ofta avslöjad eftersom han inte klarade av att agera target i uppbyggnadsspelet. Han var bättre när han agerade i ett tvåmannaanfall där Dimitar Berbatov var den självklara referenspunkten för uppspelen.
Var han en dagslända, en spelare som dansade under en magisk debutsäsong och sedan tynade bort? Omdömet som Pelé levererade efter debutåret – ”den nye Messi” – kändes iallafall rätt avlägset ifjol när Hernández hamnade bakom Danny Welbeck i kön till startelvan.

I somras, när Manchester United köpte Robin van Persie, fanns ett ännu större frågetecken kring mexikanen. Plötsligt var han degraderad till tredjeval på strikerpositionen. Var han beredd att acceptera en roll som reserv?
Hittills har Hernández använts sparsamt, han har bara startat en match i ligan och hierarkin var varit rätt tydlig.
Robin van Persie är, så klart, förstavalet. Den flexible Danny Welbeck har varit andravalet.
Häromdagen spekulerades det i att Javier Hernández var på väg bort från klubben, att han stod högst upp på önskelistan hos Atlético Madrid.

Om 24-åringen har en framtid på Old Trafford återstår att se, men i tisdagens match mot Braga såg vi iallafall att han fortfarande är skyttekungsmaterial om han används rätt.
När Alex Ferguson idag valde att använda mittfältsdiamanten fick Javier Hernández sällskap av Robin van Persie på topp.
Han slapp möta uppspel och kunde koncentrera sig på det han gör bäst: Ligga vid ”sista försvararen” och sniffa sig till målchanser.
– Han fick mig att fundera. Han, van Persie, Rooney och Welbeck – jag vet inte vad jag ska göra med dem om jag ska vara ärlig, sa Alex Ferguson efteråt till ITV.
Javier Hernández matchvinnande insats har aktualiserat överflödets förbannelse inför söndagens möte med Chelesa. Ferguson har ett dilemma. Hur många ur kvartetten kan han använda i en bortamatch på Stamford Bridge?

Efter att Braga chockat och tagit ledningen med 2–0 (båda efter att Alexander Büttner missat i markeringen) påminde ”den lilla ärtan” fotbollsvärlden om de kvaliteter som gjorde honom till en av Europas mest fruktade strikers för två år sedan. Han nickade in 1–2 på Shinji Kagawas precisa inlägg.
Några minuter senare högg han återigen vid offsidelinjen och tog emot en passning av Kagawa innan han rullade in bollen i mål. Den gången hade linjemannen (felaktigt) höjt sin flagga.
I andra halvlek, efter att Jonny Evans gjort ett mål som påminde om Petter Hanssons ”drömstrut” mot Grekland i EM 2008, klev Javier Hernández fram och avgjorde matchen.
På ett perfekt inlägg från Tom Cleverley nickade han in 3–2.
Det var kronan på verket för en superb insats. Hernández gjorde inte bara två mål (och blev bestulen på ett tredje). Han sprang livet ur sig i (det annars undermåliga) presspelet och skapade chanser för lagkamraterna.
För en kväll såg han ut om den där spelaren som för snart två år sedan fick Pelé att nämna honom i samma mening som Messi.

***
Jag försökte hålla koll på både Shakhtar Donetsk-Chelsea och Manchester United-Braga ikväll. Får se om jag hinner skriva mer om de matcherna imorgon.