I ena stunden en spelare i världsklass.
I nästa stund ytterst ordinär.
Lukas Podolski är en gåta.
Det finns ingen spelare i Premier League som har lika stor spännvidd mellan topp- och botteninsatser.

I Serie A finns ett uttryck för spelare som är stjärnor i mindre klubbar, men som inte är bra nog för att spela en viktig roll i de allra bästa klubbarna.
Provinsspelare.
Fabrizio Miccoli är en sådan. I vissa matcher för Palermo är han fullständigt briljant. Men när han väl fick chansen i Juventus hade han svårt att etablera sig. Sedan sex år är han tillbaka i Palermo där han, stundtals, är lika framträdande som ligans allra bästa spelare.
Alessandro Matri är ett annat exempel på en typisk provinsspelare.
Fabio Quagliarella ytterligare en.

När Lukas Podolski, 27, terroriserade West Ham i onsdags såg han ut som en man kapabel att erövra världen. Arsenal vann med 5–1 och tysken var planens i särklass bästa spelare under sina 70 spelminuter.
Avslutet från distans som gav 1–1 var vidunderligt. Hans tre assist i andra halvlek andades klass.
Studerar man statistiken från den här säsongen är Lukas Podolski en av ligans mest effektiva spelare.
Han har gjort nio assist – bäst av alla i Premier League.
Han har gjort sju mål – ett fint facit för en ytter.
Men tittar man bakom siffrorna är prestationen inte lika imponerande.
Nio av dessa mål och assist, har kommit i målfesterna mot Reading (5–2), Newcastle (7–3) och West Ham (5–1).
I de viktiga skedena, i de tunga matcherna, har han haft avsevärt svårare att leverera.
Lukas Podolski är spelaren som dansar när laget fungerar, när solen skiner, publiken sjunger och laget vinner.
Tillfällena där han varit en besvikelse är många, men han har lyckats försköna helhetsintrycket genom att ”frisera” siffrorna via tre-fyra poängmässigt extraordinära insatser.
Podolski började säsongen starkt, men efter sin höstsvacka fick han sina kritiker. När han byttes ut i 0–0-matchen borta mot Aston Villa buades han ut av en klick Arsenalsupportrar.
Vänstermittfältaren har blivit utbytt i samtliga ligamatcher utom en (Reading borta), enligt Arsène Wenger för att spelaren inte är van vid tempot och intensiteten i England.

Frågetecknet kring Lukas Podolski som storklubbsspelare har funnits länge.
Han slog igenom som ung stjärna i FC Köln. När han flyttade till Bayern München misslyckades han kapitalt. Efter tre misslyckade år skickades han tillbaka till Köln där han började leverera igen (dock inte direkt, säsongen 2009/10 gjorde han bara två mål på 27 starter).
Lukas Podolski är spelaren som satt ett svårslaget rekord som den yngsta europé i historien att nå 100 landskamper.
Det är ett imponerande facit, men jag kan inte komma på många tillfällen då Lukas Podolski gjort avtryck i en stor match, mot en stor nation.
Han är liraren som gör fyra mål mot San Marino i en 13–0 seger (han gjorde det 2006) eller ett mål och tre assist mot Cypern när laget vinner med 4–0 (han gjorde det 2007).
Jag tänker på EM- och VM-turneringar där han dominerat tidigt i gruppspelet, hållit sig framme i skytteligatoppen för att sedan försvinna i slutspelet (bortsett från tio galna minuter mot ett apatiskt Sverige i VM 2006).
Är det därför han mestadels i sin karriär tillhört ett mitten-/bottenlag i Bundesliga? Storklubbarna stod inte direkt i kö, trots succén i Köln och trots att han bara är 27 år.
Eller är det så enkelt som att Europas storklubbar har missat något som Arsène Wenger sett?

Lukas Podolski är schablonbilden av en effektiv, tysk fotbollsarbetare. Ni vet, de som förr om åren jagade en boll och alltid vann på straffar.
Han är hårt arbetande, distinkt och direkt i sin spelstil. Tekniskt är han enkelspårig.
Han är en perfekt komplementsspelare. Finns de övriga komponenterna på plats i ett lag kan man ha stor nytta av en Lukas Podolski; han anpassar sig till systemet och gör ett gediget jobb. Då och då gör han mer än så.
Av den anledningen tvivlar jag inte på att han skulle kunna göra Pedro-jobbet i Barcelona.
Men det är förmodligen därför han alltid varit bättre i landslaget. I Tyskland har han varit en pusselbit i en väloljad maskin. I klubblaget, där det ställts större krav på den enskilda spelaren, har han inte nått samma höjder.
I Arsenal har han varit som bäst när Kieran Gibbs spelat på vänsterbacken.
Samtidigt stämmer inte den teorin fullt ut. Två sista åren i Köln spelade Lukas Podolski som ensam striker. Han bar hela anfallslinjen själv, gjorde 18 ligamål 2011/12 och lagkamraterna talade om ”one man-team”.

När man värderar Lukas Podolskis säsong bör man väga in att inte spelat i positionen han själv föredrar, som striker. I Arsenal får han spela vänsterytter precis som i tyska landslaget.
I premiären mot Sunderland (0–0) startade Podolski som striker. Sedan dess har Arsène Wenger inte sett honom som ett alternativ längst fram. Managern har testat flera olika lösningar – även Gervinho.
– När jag spelar som nummer tio eller som striker kan jag göra fler mål och komma till fler avslut. Men med Arsenals spelstil går det bra på kanten och jag spelar gärna där. Jag har spelat där en del i Köln och i landslaget, sa Podolski i onsdags, enligt The Guardian.

Lukas Podolskis show mot West Ham skänker Arsenalfansen hopp. Likväl är han en källa till frustration.
Hans utspridda världsklassinsatser får optimismen att spira. Sedan kommer tre raka plattmatcher och då är det som om han blåst upp ballongen och själv tryckt in nålen och sett till att luften gått ur.
”Podolski är antingen briljant eller värdelös”, skrev välkände Arsenalsupportern Piers Morgan på Twitter i veckan.
På det sättet är han en symbol för Arsenals säsong.
I ena stunden är det kris och fansen kräver värvningar. I nästa stund spelar de mästerligt och antyder att det inte alls behövs några förstärkningar.
Arsenalbloggaren Yankee Gunner menar att supportrarna i år har en tendens att överskatta de egna spelarna på grund av att lagets allmänna nivå sänkts.
Ergo: Lukas Podolski är bra, men han är ingen Dennis Bergkamp.

Under en säsong där fjärdeplatsracet är tajtare än någonsin behöver Arsenal spelare som levererar vecka efter vecka. Inte minst i de tuffa, täta matcherna.
Våren kommer att ge en indikation på om Lukas Podolski kan höja lägstanivån och leverera i de stora matcherna – om han är en provinsspelare eller en potentiell stjärna på den högsta nivån.
Klarar han det har han rätat ut frågetecknet som hängt över honom hela karriären.

FAKTA/Lukas Podolskis statistik
Här är ligamatcherna där Podolski antecknats för mål och assist. Arsenals siffror först.

Liverpool (b) 2–0 mål, assist.
Southampton (h) 6–1 mål.
West Ham (b) 3–1 assist.
Fulham (h) 3–3 mål.
Tottenham (h) 5–2 mål, assist.
Reading (b)  5–2 mål, 2 assist.
Newcastle (h) 7–3 mål, assist.
West Ham (h) 5–1 mål, 3 assist.