Taktiska detaljer från helgen
avTottenham sårade Arsenal med två identiska mål.
Här analyserar vi målen lite närmare.
Inom loppet av två minuter avgjorde Tottenham gårdagens North London Derby.
Det var nästan otäckt hur lika målen var. Passningarna slogs från nästan exakt samma ställe – Arsenals backlinje stod lika fastfruset båda gångerna.
Men vem bar ansvaret? Hur kunde det gå så snett?
Gareth Bales 1–0-mål
Det mesta av eftersnacket kring Tottenhams ledningsmål har handlat om den misslyckade offsidefällan av Thomas Vermaelen. Inte så konstigt, men vi återkommer till det. Jag vill först slå ett slag för Emmanuel Adebayor som i förstaläget drar isär Arsenalförsvaret med en diagonallöpning. Det öppnar för att Gareth Bale kan ta en så kallad korslöpning, ett effektivt sätt för att förvilla motståndarförsvar.
Notera ytan som Emmanuel Adebayor skapar mellan Thomas Vermaelen och vänsterbacken Nacho Monreal tack vare den smarta löpningen.
Misstaget som görs i den här situationen är att både Per Mertesacker och Thomas Vermaelen fortsätter att hålla en hög linje istället för att falla när bollhållaren Gylfi Sigurdsson är opressad. Varken Carl Jenkinson eller Aaron Ramsey är tillräckligt nära (vilket de blå linjerna indikerar).
Att stå högt och försöka ställa offside utan press på bollhållaren är lika med självmord. Det är svårt att förklara hur Thomas Vermaelen resonerar i det här ögonblicket. Sigurdsson är opressad och belgaren väljer att ”stå upp” och chansbryta istället för att följa med Bale. Hade inte Sigurdsson satt in passningen mot Bale hade han kunnat sätta in den i nästa läge mot Aaron Lennon. Arsenal hade inte kunnat göra något åt det.
Aaron Lennons 2–0-mål
Denna gång är det Scott Parker som får vandra helt ostört med bollen – ett tecken på att det fanns stora ytor att utforska bakom Arsenals förstapress.
Thomas Vermaelen fick kritik i Viasat-studion igår för att han inte vred på huvudet och höll koll på eventuella löpningar bakom ryggen. Här ser vi att han definitivt skulle ha flyttat närmare Per Mertesacker och inte lämnat ett så stort avstånd till sin mittbackskollega. Eftersom Parker är opressad borde han dessutom ha tagit större djup.
Notera också hur Nacho Monreal har upptäckt Aaron Lennons löpning och är ett par steg framför Tottenhamspelaren.
Ska han följa med i löpningen eller är det Vermaelens ansvar? Duktige Peter Gerhardssson hade inget svar på den frågan igår, och faktum är att det är svårt att säga utan att veta vilka direktiv Arsenalspelarna fått. Ofta kör proffslagen taktiken att spela positionsförsvar till en viss del av planen (ofta runt straffområdet) där man övergår i man-man-försvar. Det är svårt att svara på frågan utan att veta vad Arsène Wenger har gett för order.
Dock: Att lämna över spelare nära egna målet är alltid kritiskt, ännu mer kritiskt när man inte har press på bollhållaren. Därför tycker jag att Nacho Monreal skulle ha följt med Lennon. Lämnar man över en spelare finns det en sak som är fundamental: Kommunkation. Den brast uppenbarligen här.
Thomas Vermaelen vred faktiskt på huvudet. Tyvärr för Arsenals del var det för sent. Här tittar han sig omkring, men då har Aaron Lennon stuckit in på ”blindsidan” och då är Vermaelen körd.
Slutsats
Man kan peka på enkla individuella misstag vid Tottenhams mål – Thomas Vermaelen agerade tveksamt i båda situationerna – men det stora problemet, som jag ser det, var Arsène Wengers val att beordra en hög försvarslinje. Jag har sett reprisen av första halvlek nu och jag kan konstatera att den höga backlinjen var en tickande bomb. Det var bara en tidsfråga innan Bale eller Lennon skulle utnyttja jätteytorna som skapades bakom Mertesacker och Vermaelen.