Har den komplexa arbetsbeskrivningen för defensiva mittfältare gett sämre försvarsspel?
En av situationerna jag plockade upp från helgen antyder det.

Dagens blogg blir ett kapitel under rubriken ”kill your darlings”.
Jag är ju ett stort fan av Swanseas Leon Britton. Jag älskar att se den lille walesaren göra det som fotboll i mångt och mycket handlar om: Ta emot, passa, röra sig. Pass and move.
Britton – mer än någon annan – är symbolen för den possession-fotboll som Swansea odlat fram. I rollen som deep-lying playmaker är det han som är spindeln i nätet, han som styr rytmen i lagets spel.
Men han har brister i sitt defensiven. Hans agerande vid Arsenals ledningsmål i helgen var häpnadsväckande taffligt (ni som följer mig på Twitter noterade kanske att jag sågade honom sekunderna efter att han lekt passiv åskådare).
Med några bilder från situationen tänkte jag resonera kring hur en defensiv mittfältare bör agera – och om det har blivit ett större strukturellt problem.

Nacho Monreals 0–1-mål

Per Mertesacker driver fram bollen och redan här kan vi notera hur Leon Britton (inringad i rött) gör ett hårresande uselt jobb. Som defensiv mittfältare har han hamnat helt ur position, långt från den ytan han borde täcka – framför sin backlinje. Det kan visserligen ske, men det mest beklämmande är att han inte är beredd att ordna upp sitt misstag. Han skulle dock kunna åtgärda situationen genom att snabbt ta sig ned i den positionen.
Ett snabbt räkneöverslag ger att Arsenal har sex spelare i offensiva positioner mot Swanseas fyrbackslinje. Redan här bör man ana oråd, inse att det riskerar att uppstå en målchans. Som defensiv mittfältare är det fundamentalt att ha spelare som tar den sortens ansvar.

Mertesacker faller, men Santi Cazorla tar över som bollförare. Leon Britton (inringad) har inte insett faran ännu utan småjoggar tillbaka. Trots att Swanseas backlinje är utelämnad med fem Arsenalspelare. Theo Walcott (längst bort) är helt fri.

Leon Brittons oansvariga agerande fortsätter. Fem Arsenalspelare attackerar – ändå har Britton stannat (!) tre meter utanför straffområdet.

Har man defensiva mittfältare som agerar på det sättet blir den kritiska ytan framför backlinjen obemannad. Jag har ingen statistik, men jag skulle tro att merparten av alla mål från inspel görs från den här ytan. Leon Britton verkar inte ha insett det.

Leon Britton har parkerat på straffområdeslinjen och lämnat sin backlinje till att spela 4 vs 5 i eget straffområde (självmordstaktik).

När bollen kommer ut till Arsenals Nacho Monreal är Leon Britton för långt ifrån för att kunna avstyra ett avslut.

Han gör ett halvdant försök att kliva in i press, men är inte ens nära att ta bollen.

När Nacho Monreal skjuter är Leon Britton fortfarande 1,5 meter från spelaren som löpt in i den ytan han borde ha täckt upp flera sekunder tidigare.

Bollen går i mål med 17 minuter kvar av matchen. Arsenal vinner bortamötet på Liberty Stadium med 2–0.

Slutsats
Det här är ett tydligt exempel på hur man inte ska/kan agera som defensiv mittfältare.
Alla kunde se på tv-bilderna att Leon Britton agerade halvhjärtat när han försökte förhindra Nacho Monreal i sista stund, men den här bildsekvensen visar betydelsen av att agera proaktivt.
Hade Leon Britton – som man kan förvänta sig av en defensiv mittfältare – tagit ansvar från början hade situationen inte uppstått.
Han skulle förstås ha flyttat ned i ytan framför sin backlinje innan Santi Cazorla fick bollen. Om han inte hunnit det skulle han ha uppfattat att Arsenal var i numerärt överläge runt den egna boxen – och då gjort allt för att ta sig ned på försvarssida. Han skulle, i tredje hand, åtminstone ha flyttat ned när inspelet kom för att kunna rensa andrabollen.
Istället vilade han på fel sida om boll och laget straffades.

Leon Britton är en sittande mittfältare, men han är ingen traditionell sopkvast. Inte Makelélé-typen vars arbetsbeskrivning går ut på att städa korridoren mellan mittfält och backlinje och sedan spela ifrån sig bollen så fort som möjligt.
Leon Britton är den moderna sortens defensiva mittfältare. De har rollen mest tack vare sina playmaker-egenskaper. Som Pirlo.
Det här ställer ibland till det i försvarsarbetet.
Swansea har inte längre så mycket att spela för. De har vunnit sin titel och i ligan kommer de knappast nå Europaplatserna. Men jag vägrar tro att det var orsaken till det bristfälliga agerandet från Britton. Det handlar snarare om grundfilosofin hos spelaren. Är denne på plan för att skapa mål eller för att förhindra mål?
Jag kan lova att, låt oss säga, Tottenhams Sandro hade agerat på ett helt annat sätt i en liknande situation. Sandro är en av ligans bästa defensiva mittfältare. Han brinner för att vinna boll, täcka, stressa och pressa. Han är spelartypen som tänker som alla spelare bör göra i försvarsspelet; han kalkylerar risker och minimerar dem.
Leon Britton gör det inte lika helhjärtat och han är inte ensam. Det är ett kännetecken för deep-lying playmakers att de inte är lika angelägna om att offra sig i defensiven.
Arsenal har samma problem med Mikel Arteta. Fantastisk passningsspelare, men ingen som ger pålitligt skydd till backlinjen. Manchester United hade det i höstas när Paul Scholes spelade kontinuerligt.
I början av säsongen reagerade jag över Michael Carricks tafatta agerande när Jan Vertonghen sprang in med 1–0 för Tottenham på Old Trafford. Carrick har dock tagit mer och mer ansvar i defensiven under säsongen och framstår nu som både disciplinerad och riskminimerande (till skillnad mot kollegan Tom Cleverley).
Det här är ett dilemma. Ett passningsorienterat lag behöver en passningsskicklig spelare som kan ansvara för speluppbyggnaden. Därför har tränarna ett val att göra. Ska man satsa på en städare eller en leverantör?
Det bästa är förstås att hitta en klonad spelare som Sergio Busquets, en defensivt fulländad spelare med extremt bra passningsspel.
Swansea har förstås oändligt mycket nytta av Leon Britton i igångsättandet av spelet.
Men det kan, som vi ser, vara kostsamt på andra sätt.

Fotnot: Bilder från viaplay.se.

***
Läs mer:
6 mars: ”Uniteds taktik perfekt – i 56 minuter”.
4 mars: ”Taktiska detaljer från helgen”.