Arsenal tog hem första ronden mot Chelsea. Så nu vinner de ligatiteln.

Nja, riktigt så enkelt är det ju inte. Community Shield, mötet mellan ligavinnaren och cupvinnaren, är inte den vägvisare inför säsongen som man kan tro. De senaste tjugo åren har bara skett sex gånger att vinnaren av Community Shield vunnit ligan.
Ibland har det varit tvärtom, insatser och resultat som senarare vilselett oss.
1998 fick Manchester United en lektion av Arsenal (3–0), men det slutade med att United vann en historisk trippel. Ifjol vann Arsenal övertygande över Manchester City, men City slutade ändå före Gunners i ligan.
Community Shield är inte så mycket mer än en upphaussad träningsmatch med sex tillåtna byten.
Men är det något Arsenal ska glädja sig åt är det att Arsène Wenger äntligen fick vinna över José Mourinho. Trots att de ställts mot varandra 14 gånger hade Mourinho fram till idag aldrig förlorat mot sin antagonist. Det har ofta verkat som om det funnits en mental blockering för Arsenal i dessa möten. De har haft lillebrorskomplex och vikit ned sig i avgörande skeden. Mourinho vs Wenger har varit ett möte mellan pragmatik och idealism och Mourinhos pragmatik har nästan alltid vägt tyngre. Kanske har den spärren släppt något för Arsenal tack vare dagens triumf?
Bortsett från Mourinho-spöket så hade Chelsea åtta matcher i rad mot Arsenal utan att förlora så psykologiskt kan det även vara en viktig seger för spelarna.

***
Vad vi såg mer?
> Tja, vi fick bekräftat att Petr Cech blir en supervärvning för Arsenal. Alla visste det redan, men han underströk när han ägde sitt luftrum totalt i den här fajten. Det sprider en trygghet som gör försvararna så mycket bättre.
> Vi fick se Alex Oxlade-Chamberlain övertyga och ta chansen. Han är en lurig spelare, Alex OC. Varje gång man gör misstaget att räkna bort honom i den tuffa konkurrensen på offensivt mittfält så sprattlar han till, hittar formen, och påminner oss alla om vilken finfin potential han besitter. Målet var fantastiskt och spelar han så här blir han svår att peta på ur elvan. Jack Wilshere, som ibland spelats på kanten, fick nu ännu svårare att ta en ordinarie plats.
> Vi fick se Falcão återigen understryka att han har en bit kvar till den form som en gång gjorde honom till en av Europas mest dödliga strikers. Colombianen hoppade in i paus, men lyckades inte hota säkra duon Per Mertesacker och Laurent Koscielny nämnvärt.

***
Hann inte hem till starten av första halvlek idag på grund av egen match men jag lägger energin på nedräkningsserien istället.