Förra säsongen personifierade han klubbens misslyckande. Nu är han som pånyttfödd, och laget likaså.
Evertons Ross Barkley har varit ett av säsongens utropstecken hittills.

För två år sedan slog Ross Barkey igenom med dunder och brak i premiären. Fotbolls-England hade länge hört snacket om supertalangen som stämplades som den ”nye Rooney”, men matchen mot Norwich var första gången en bredare publik fick se mittfältarens potential.
Barkley krutade in ett distansskott (med vänstern, han är högerfotad), och dominerade på det centrala mittfältet. Under säsongen hittade han ett vasst samarbete med jämnårige Romelu Lukaku, och Premier League har inte sett en så ung duo dominera så mycket sedan Cristiano Ronaldo/Wayne Rooney.
Inför förra säsongen var förväntningarna höga på Ross Barkley. Han motsvarade dem inte. Barkley ådrog sig en skada på hösten och sedan hittade han aldrig rytmen igen. Under vintern och våren fanns det matcher då han inte ens var ordinarie i Evertons startelva. Hans facit blev blygsamma två mål och två assist på 29 matcher (22 starter) i ligaspelet. Till och med de egna fansen vände sig emot honom. Det spekulerades i att de häcklande fansen kunde få Barkley att lämna klubben.
Men intresset för Ross Barkley var inte överväldigande i somras, åtminstone inte jämfört med året före då alla storklubbar ryckte i engelsmannen. Barkley blev kvar och Evertonfansen kan skatta sig lyckliga för det.

I inledningen av den här säsongen har vi nämligen fått se den gamle Ross Barkley. Eller egentligen en ny version av den gamle. Ross Barkley har fått platsen som nummer tio-spelare bakom Romelu Lukaku. Egenskaperna som hänförde oss under säsongen 2013/14 – styrkan, tekniken, farten, kreativiteten och skottstyrkan – har han demonstrerat.
På samma sätt som han ifjol var symbolen för ett Evertons som stagnerat är han ny symbolen för ett nytänt lag.
Ross Barkley har också lagt till något i sitt spel: Beslutsfattandet. Mittfältaren har nu visat en mognad och en förmåga att värdera.
Det har mynnat ut i två mål och tre assist på de sex första omgångarna. Alltså bättre än spelarens statstik för hela förra säsongen.
I veckan gick lagkamraten Gareth Barry ut och sa att Barkley kan bli lika bra som Steven Gerrard och Frank Lampard.
Evertons manager Roberto Martínez har sagt att Barkleys renässans förklaras av spelarens attityd.
– Förra säsongen var en besvikelse för oss alla. Vi startade ligan med en feel-good-faktor och stora förväntningar, men vi nådde aldrig upp till dem. Som ung spelare har du då ett val. Du kan säga att det är lagets fel eller så kan du säga: ”Hur kan man höja lagets prestation genom att förbättra sig själv?”. Det var den attityden Ross hade, och det är ovanligt inom fotbollen, sa Roberto Martinez, enligt Daily Star.
– Han gick ut och sa att han inte spelade så bra som han borde göra. När du ser en ung spelare med sådan fantastisk attityd, det är då du ser skillnaden. Han var kapabel att höja sig och kolla vilken spelare vi ser nu.

Ross Barkleys potential är hisnande och för engelsk fotboll är han extra viktig. Landslaget har inte haft någon klockren nummer tio-spelare senaste åren. Wayne Rooney kan användas i den rollen, men han har inte lyckats när det vankats stora mästerskap. Roy Hodgson gläds förstås när han ser Barkleys form, men allra mest njuter Everton.
”Blues” har haft en stormig sommar där fansen protesterat mot ägaren Bill Kenwrights sätt att driva klubben.
Med John Stones, Romelu Lukaku, Brendan Galloway och en Ross Barkley i superform finns det anledning att se ljust på framtiden.