Sagan bara rullar vidare. Nu har vi sagt i månad efter månad att Leicester ska falla ihop och att verkligheten ska komma ikapp dem. Men realismens alla lagar gäller inte denna säsong. Leicester fortsätter bara att skriva nya kapitel i en säsong som har utvecklats till en saga.
På tisdagskvällen blev det en ny, tung triumferande seger.
Liverpool, som har haft en del tur och marginaler med sig senaste veckorna, blev det senaste laget att falla för ”Foxes”. Jürgen Klopps gäng kom med den moralhöjande 5–4-segern från förrförra helgen i ryggen. De kom med en offensiv som levererade fem mål på Carrow Road, men här blev de mållösa.
Leicesters försvarspel är något utöver det vanliga. Vi kommer att komma in på Jamie Vardy och Riyad Mahrez senare, men i denna match studerade jag framför allt lagets defensiv. Länge var det ett ställningskrig där inget av lagen bjöd på något. Allra minst Leicester.
Det är helt enkelt en grannlaga uppgift att ens skapa målchanser mot detta gäng. De har en frontfyra med anfallsduon Jamie Vardy/Shinji Okazaki samt Riyad Mahrez/Marc Albrighton som jobbar stenhårt för att komma ned på rätt sida. Så fort de är runt eget straffområde centrerar de och litar på att mittbackarna tar hand om inläggen (vilket de oftast grejar). Åh, vad intressant det hade varit att få se hur Claudio Ranieri drillat det här laget för att få till den här vattentäta muren. Det här är italienskt, intelligent, taktiskt försvarsspel i engelsk tappning, med den brittiska energin i omställningarna. Den perfekta symbiosen? Ja, det är iallafall anledningen till att Leicester leder Premier League efter 24 omgångar.
De är så disciplinerade och riskminimerande. Vill man ha en ögonblicksbild av hur Leicester agerar kunde man studera Christian Fuchs, vänsterbacken, i en situation i andra halvlek vid ställningen 2-0. Han var felvänd, jagades i ryggen och hade möjligheten att spela hem bollen till Kasper Schmeichel. Men den tanken avfärdade Fuchs snabbt, för Leicester ledde med 2-0 och Leicester tar inga onödiga risker i sitt spel. Han vände utåt och lyfte ned bollen ned i korridoren. Och Leicester höll nollan igen. Det är ingen slump.
En spelare som inte fått så mycket uppmärksamhet tidigare under säsongen är Robert Huth, men den tyske backen har varit en klippa tidigare och han var ett monster i eget straffområde ikväll. Hur kunde Stoke släppa honom?

Minnesbilderna från matchen är förstås varken Robert Huth eller den lika förtroendeingivande, och underskattade, målvakten Kasper Schmeichel. Det var, förstås, Jamie Vardys drömmål till 1–0.
Anfallaren hamnade i en liten måltorka som varade i en månad, men nu har han hittat nätet igen.
1–0-målet var ett verk av en spelare som har återfunnit sitt självförtroende.
Riyad Mahrez vände bort en spelare på egen planhalva och slog en fantastisk långpassning (bara det var en världsklass-aktion). Jamie Vardy sprintade i djupet – det han gör allra bäst – och drog till på halvvolley. Bollen flög i en båge över en chanslös (och felplacerad) Simon Mignolet. Det var Vardys första mål utanför boxen denna säsong.
Jamie Vardy fyllde på med 2–0, lite mer slumpartat sedan Shinji Okazakis skott ändrat riktning och bollen hamnat framför fötterna på skyttekungen. Segern var säkrad för fotbolls-Europas sensationslag.
Var månne detta bära? Vi är trots allt inne i februari och med ett så här effektivt försvarsspel och matchvinnare a la Vardy/Mahrez går det inte att utesluta någonting.

***
Dagens man var annars Fraser Forster, Southamptons målvakt, som var omutlig mot Arsenal. Vilket lyft hans comeback blivit för Saints.

***
Manchester United svarade för tre fina mål och körde över Stoke med 3–0. United gjorde två mål i första halvlek på Old Trafford, vilket inte hör till vanligheterna.
Anthony Martial gjorde ett läckert mål (fantastiskt spel hela vägen) och serverade Wayne Rooney till 3–0.
Louis van Gaal är fortfarande pressad, men vad hade han gjort utan Martial?