Efter varje helgomgång kommer jag specialstudera ett av de tippade topp 6-lagen, en specialbeställning till våra plusläsare.
Denna omgång har jag synat Manchester United.

Matchen (Arsenal hemma)
Manchester United kom till spel med en grotesk skadelista. 14 man var otillgängliga och bänken bestod till stor del av oprövade ynglingar. Men med ett organiserat, lojalt arbete kommer man långt och längst fram fanns en glödhet 18-åring som gjorde skillnad. Marcus Rashford dök upp på rätt ställe två gånger inom loppet av några minuter i första halvlek och såg till att United skaffade sig en 2–0-ledning. Danny Welbeck, den före detta Manchester United-spelaren, reducerade före paus, men det här var inte Arsenals match. Ander Herrera satte 3–1 i den 65:e minuten, framspelad av Rashford, och då spelade det ingen roll att Mesut Özil skapade lite spänning med sin 2–3-reducering i den 69:e minuten.
Manchester United vann och Louis van Gaal kunde vinna ytterligare pluspoäng genom att spela teater vid sidlinjen och släppa fram ytterligare två debutanter, Timothy Fosu-Mensah, 18, och James Weir, 20.

Spelarbetygen
David De Gea 4
——————————–
Guillermo Varela 2
Michael Carrick 3
Daley Blind 3
Marcos Rojo 2 (’55)
——————————–
Morgan Schneiderlin 2
Ander Herrera 4 (’90)
——————————–
Jesse Lingard 3
Juan Mata 4
Memphis Depay 3
——————————–
Marcus Rashford 4 (’80)

Ersättare:
Timothy Fosu-Mensah 3 (’55)
Adnan Januzaj – (’80)
James Weir (’90)

Betygsskala: 5=världsklass, 4=mycket bra, 3=bra, 2=godkänd, 1=underkänd

Tummen upp
Marcus Rashford har vi redan avverkat i en tidigare blogg så vi kan lyfta fram en annan spelare istället. Juan Mata har varit ömsom vin ömsom vatten under sin tid i Manchester United. När han köptes var han ett desperationsköp av en klubb utan strategi i värvningsarbetet. Förra säsongen blev han en matchvinnare i en ny roll som högerytter. Den här säsongen har han inte nått samma höjder, och det har funnits en del djupa dalar, men sanningen är att dagens Manchester United måste ha råd med en begåvning som Juan Mata. Han har den kreativitet som kan öppna låsta motståndarförsvar och det är en egenskap som laget knappast har i överflöd.
Igår var han planens bästa spelare, enligt mig. Mata var regissören som ständigt hittade ytor mellan Arsenals lagdelar och när han spelar så här så måste Louis van Gaal acceptera att spanjoren inte sköter presspelet prickfritt. Så länge Mata avgör matcher framåt är det av mindre betydelse.

Tummen ned
Segern mot Arsenal – med ett ungt, oprövat manskap – var förmodligen höjdpunkten på hela säsongen för Manchester United. Det säger inte så mycket eftersom spelåret inte bjudit på så många högtidstunder, men det är svårt att plocka fram negativa sidor efter triumfen mot titeljagande Arsenal.
Arsène Wenger kom till spel med en elva där knappt en enda Manchester United-spelare hade platsat, bortsett från David De Gea.
Det enda negativa för van Gaal var att Marcos Rojo haltade av i 55:e minuten efter att ha fått en smäll så den långa skadelistan kan bli ännu längre. Nu gjorde 18-årige holländaren Timothy Fosu-Mensah – en ny bekantskap för mig – en pigg debut på vänsterbacken så det kanske löser sig ändå.

Taktisk spaning
När Louis van Gaal tog Holland till VM-brons för två år sedan var zonmarkering ett intressant inslag i lagets spel. Istället för det beprövade positionsförsvaret lät han sina mittfältare man-man-markera sina motståndare. Igår använde Manchester United ett tydligt inslag av zonmarkering/man-man-markering.
Så här fungerade lagets försvarsspel mot Arsenal:

Strikern Marcus Rashford placerar sig långt ut till höger för att skära av Arsenals mittback Laurent Koscielny från uppspelsfasen. Så fort Gabriel får bollen av Petr Cech pressas han av yttern Memphis Depay. Mittfältarna Juan Mata och Ander Herrera man-man-markerar Arsenals mittfältare.

Manchester United lät Gabriel ha bollen ostört även när Arsenal kom högre upp i plan. Ni ser här Rashford tämligen stationerad, fortfarande till höger för att skära spel till Laurent Koscielny. På grund av United-mittfältarnas markeringsspel finns en stor, obevakad yta framför United backlinje.

Den här typen av markeringsspel ger ibland vissa missförstånd och komplikationer. Jag noterade den här situationen från den 36:e minuten (se nedan).

Petr Cech har fångat bollen och är på väg att sätta igång ett uppspel. Marcus Rashford börjar med att röra sig mot Koscielny.

Men eftersom Uniteds försvarsstrategi förutsätter att varje Arsenalmittfältare måste markeras tajt så beordrar Ander Herrera att Rashford måste ta upp markering på Aaron Ramsey (då Juan Mata har hamnat i en för hög utgångsposition).

Aaron Ramsey sticker iväg för att försöka bli av med bevakningen.

Under tiden gör Alexis Sanchez en motsatt rörelse och får med Uniteds högerback Guillermo Varela i rygg.

…så i nästa moment har Marcus Rashford hamnat ända nere i högerbacksposition.

Det här är förstås en baksida med markeringsspelet, men så länge lojaliteten och arbetsviljan finns går det att lösa. Marcus Rashford var beredd att springa hela vägen ned till det egna försvaret för att plocka upp Ramsey.
Marcus Rashford bidrar alltså inte bara med mål. När Louis van Gaal skickar in unga debutanter i startelvan får han också spelare som han kan styra till att springa genom väggar.
Den ungdomliga entusiasmen och inställningen lade grunden till segern igår.