Jag sitter i köket. Jag har tänt ett par ljus. Tulpanerna slokar dystert, ser ni?

Jag skriver på en text som jag måste lämna imorgon. Det går inte så bra, jag skriver ett stycke här och ett stycke här, men jag har svårt att sy ihop alltsammans. Den här texten skevar, haltar sig fram. Det finns ingen elegans här över huvud taget. Jag ska ärligt säga att det finns stunder i mitt skrivande då jag känner mig fullständigt enastående. Det rör sig om små explosioner som inträffar en eller två gånger per kvartal. Det är de stunderna man lever för, den känslan, att skriva något och känna i hela kroppen: Det här blir bra! Det känns ända ner i knäskålarna.

Det är för dessa små stunder jag genomlider allt detta.

Och ni då? Vad gör ni? Varför är ni uppe så sent, älskade vänner?

___________________________

Det är mer improvisationer i serien än förra året. Det märks på att de talar i munnen på varandra. Varje gång de talar i munnen på varandra, så tänker jag: Improvisation! Det innebär att trots att samtalet genom dessa improvisationer blir mer verklighetstrogna, så gör det ändå att jag “studsar till” och förtrollningen bryts. Jag är inte alldeles förtjust i improvisationer. Man slungas ut ur berättandet och tänker på hantverket: ”Gud, vad de improviserar bra”, kanske man tänker. Men man vill ju inte tänka så – man vill ju vara i berättelsen.

___________________________

Felix Herngrens och Mia Skäringers karaktärer tycks verkligen inte komma så bra överens. De har ännu inte sagt ett enda vänligt ord till varandra. De bråkar, ger varandra gliringar, himlar med ögonen bakom varandras ryggar. När Felix Herngren mot slutet av avsnittet går ner på knä och Mia Skäringer lyckligt utropar “KLART JAG VILL GIFTA MIG MED DIG”, så är det väldigt svårt att tro henne. Det finns ju absolut ingenting som tyder på att hon skulle vara det allra minsta intresserad av att umgås en enda dag till med den där mannen. Jag skulle så gärna önska att de där två kunde vara lite gulliga mot varandra ibland också.

___________________________

Henrik Dorsins karaktär Ove är ju ljuvlig i det att han är galen på återhållsamt sätt. Stillsamt galen, kan man kanske säga. Han är ju både frånstötande och älskansvärd. Det finns en scen när han är ute och joggar och Felix Herngren ligger i buskarna med en man och planerar en förlovningsöverraskning för sin sambo. När han får syn på Ove så gömmer han sig. Men Ove spejar, upptäcker Felix och misstänker genast att han är smygbög. Jag stör mig på scenen, för den är så enkelt byggd på förväxling och den där homosex-nojan är ju så otroligt använd redan. Dessutom bygger den inte Oves karaktär. Om jag hade varit manusförfattare, så hade jag helt kort låtit Ove upptäcka Felix där han ligger och gömmer sig. Nedstämt kunde han säga: ”Jag ser dig.” Och sen lommar han iväg, dyster i vetskapen att han är så frånstötande att folk gömmer sig när han kommer nära. Det hade väl varit sorgligt, mänskligt, tragiskt.

___________________________

Scenen där Johan Rheborg ska masseras är fulständigt magisk. Och tystnaden när Herngren kommer in och Johan Rheborg krampaktigt tar på sig sina kläder. Så mycket identifikation att det nästan inte går att titta på. Otroligt skickligt in i minsta detalj, från manusskrivandet till utförandet. Det är när man ser den typen av scener som man förstår att det finns få saker, också om man tittar historiskt i Sverige, som kommer upp i samma humornivå som Solsidan.

___________________________

Första avsnittet av nya Solsidan får en svag :++++:

TV4 fortsätter att bryta ny mark vad gäller hur man rapporterar från ett handbolls-VM. Häromdagen drog de in en soffa alldeles vid sidlinjnen ochutförde halvliggande intervjuer. Kul!

Nu tittar jag på Nyhetsmorgon, där man plötsligt går över till handbolls-VM för en rapport. Nu sitter de plötsligt i någon typ av badhall. Man ser en pool. Då och då vandrar halvnakna, tjocka män förbi bakom. De kanske är på väg till och från sin morgontoalett. Möjligen ska de ta en snabb bastu för att börja dagen.

Jag kan inte lyssna på vad de säger i soffgruppen. Jag tittar bara på halvnakna män i bakgrunden. Det TV4 håller på med är faktiskt jävligt modigt, det måste man ge dem.

Jag och Amanda var på Elle-galan igår. Det var otroligt roligt. Vi älskar den där festen. Jag kan absolut ingenting alls om mode, jag är färgblind, varje morgon innan jag går till jobbet smyger jag bort till Amanda och frågar henne om jag kan bära den kavajen till den skjortan. Oftast kan jag inte det och då får Amanda leda mig till garderoben och välja ut något nytt plagg. Och så klappar hon mig i baken och säger: ”Ha det nu så roligt på jobbet, älskling.”

Hur som helst. Sveriges bäst klädda kvinna är Helea Seger. Det förvånade mig. Anses hon vara välklädd, verkligen? Som sagt, jag kan absolut ingenting, men för mig är det lite ”rik rysk fru” möter Linda Rosing över Helena Seger. Kan det vara så att Elle valde henne mest för att få stjärnglans över galan? I så fall är det oklokt gjort av Elle. Sådant devalverar ju värdet av priset. Om de fortsätter på det viset så tar man snart inte längre Elle på allvar. Man måste ju ge priset till någon som verkligen klär sig fint. Eller åtminstone originellt. Någon som har en idé eller en tanke om ett UTTRYCK.

Jag vet inte. Har Helena Seger det?
Är hon Sveriges bäst klädda kvinna?

Har du fått förfrågan om att ta Schulman Show till TV? Skulle du kunna tänka dig det?
– Jag har fått frågan av en kanal, men det gick helt enkelt inte ihop just då. Jag tror att Schulman Show skulle fungera väldigt bra i TV – så länge man fortsätter att göra det som det är. Viktigt att det inte blir för “tevefierat”. Schulman Show är bra därför att det är avväpnande, enkelt, icke-manusbundet och ÄKTA.
 
 
Varför är en del av titeln på din nya bok ”att springa UPPFÖR en sommaräng”. Ska man anta att det lutar? Säger man inte vanligtvis ”att springa ÖVER en sommaräng”?
– Jag har fått den frågan en hel del. Jag ser inget konstigt att springa uppför en sommaräng. En äng är väl inte alltid platt? Den kan ju vara böljande, lutande, både nerför och uppför.
 
Har du stora bröstvårtor?
– Ja. Ganska!

 
Anser du liksom jag att Arne Hegerfors hade varit en mycket bättre programledare än Jesper Börjesson för Nyhetsmorgon Lördag?
– Nej, tvärtom! Jag tycker mycket om Börjesson. Jag tycker han är en riktigt härlig programledare.
 
 
Har du funderat på att skriva en roman som är mer fiktion eller vill du helst fortsätta berätta om ditt liv?
– Detta ska bli mitt nästa stora projekt. Steget till fiktionen – det är nu det ska ske! Men det är svårt. Alla kan ju skriva om sig själv, det är ju inte så avancerat, men att skriva en hittepå-historia i förhoppning att folk ska fängslas av den – ibland känns det bara löjligt och obegripligt.

När startar Schulman show igen?
– Vi börjar på onsdag – det programmet ligger ute på fredag. Ska bli underbart att börja igen!

Du har bytt förlag till Piratförlaget. Hur tas du emot av de andra författarna där? Hur är Jan Guillou och Liza Marklund?
– Jan Guillou är en ljuvlig person. Jag känner stor aktning för honom. Jag och Amanda ska äta middag med honom och hans fru, min förläggare, i nästa vecka. Vi är båda pirriga. Pratar om vad vi ska ha på oss, vad vi ska prata om och sånt. Annika Marklund har jag aldrig träffat. Alla andra författare har varit väldigt vänliga. Utom möjligen en av de mer “färgstarka”, som på berusad som ett litet as kom fram till mig på Elle-galan igår, pekade finger mot mig och lovade att jag skulle sparkas ut från förlaget. Det skulle den här personen PERSONLIGEN se till. En udda upplevelse.

Aktuellt att lägga upp lite guldkorn från 1000 apor på bloggen?
– Jag skulle gärna göra det, men företaget Metronome äger allt material och de planerar nu att ge ut en DVD på innehållet – utan vårt godkännande eller medgivande. Spännande!
 
Du ser ut som en Östernalmsbo (lammullströjor, signetring etc.) men bloggar på Aftonbladet vilket jag tycker är coolt, man antar därför att du står de röda nära politiskt sett. Stämmer det på ett ungefär och var det din far eller mor som du blev påverkad av politiskt? Eller nån annan? Undrar även om du retade din morfar för hans roliga namn?
– Morfar retade ofta sig själv. Han sa: “Mitt namn är Stolpe, om det kan vara till någon ledning.” Det tyckte vi barnbarn var roligt. Jag är socialdemokrat, har alltid varit. Uppvuxen i ett socialdemokratiskt hem. Både mamma och pappa var socialdemokrater. Jag tycker om socialdemokratins idéer kring solidaritet. Vi ska hjälpa varandra på den här jorden.
 
Är amanda gravid igen? Om ni ska ha ett till barn, så grattis!
– Tyvärr inte. Jag tjatar och tjatar, men hon vill vänta lite. Det är väl klokt, i och för sig.  
 
Varför får vi inte se dig dansa på fredagar? 😉 har du blivit tillfrågad?
 – Ja, ett par gånger. Men det där är ingenting för mig. Det skulle ta så mycket tid och jag skulle ha sån ångest.

Varför skriver inte Amanda på Mama längre?
– Jag skulle säga att det beror på att på Mama jobbar skojare. Hon skrev krönikor där och skulle få betalt utifrån besökare. Första krönikan som hon skrev blev extremt läst och omtalad. Den hade över 800 kommentarer. Mamas chef påstod sedan att den hade lästs av endast 1 000 människor. Det var ju lögn. De lurade henne. Därför slutade hon.
 
Är det inte jiobbigt att vara så öppen som du är?
Först bloggen där du skrev om familj och mamma, sedan pappabloggen då du skrev om dottern.
Sedan boken om din uppväxt och pappa, och nu boken om dig och Amanda.
Du skriver otroligt bra!
– Det är en bra fråga. Jag ser inte på det riktigt så. Jag tycker om att vara öppen, jag gillar att bjuda på mig själv och saker och ting som jag upplever. Men det finns alltid en rädsla att bli för privat. Det är en svår balansgång, särskilt eftersom man har andra människor i sin närhet att tänka på. Det som är okej för mig kanske inte behöver vara det för andra.
 
 
Tycker du inte att ”Kungarna av Tylösand” var ett ganska pinsamt dåligt program?
– Det var ju intressant eftersom det ritade liksom om tv-kartan lite. Stort att min bror prodicerade det program som blev mest omtalat av alla under förra året. Jag tyckte om karaktärerna, men var inte helt FAST i programmet. Kanske för att jag är 20 år för gammal, jag tillhör nog inte målgruppen.  

Vad hette hotell nr 2 som ni bodde på i Thailand och var i Thailand var det?
– Sri Panwa. Det ligger i Phuket. Det var väldigt bra!

Hej alla. Jag är tillbaka. Sitter hemma. Tittar mig i spegeln. Känner att jag måste klippa mig, eller vad tycker ni? Dags för det, eller?

Har haft en liten mardrömsnatt. Charlie vaknade vid 3 och ville sedan inte somna om. Låg och bufflade och stångades bredvid mig i sängen. Charlie ville ha sällskap i vakenheten, ville inte ligga där ensam och titta i taket. När hon märkte att jag höll på att somna sparkade hon till mig med full kraft i magen.

Så jag låg där i timmar.

Amanda då? undrar ni.

Amanda sov. Hon sov som ingen människa sovit förut. Snarkade vildsint.

Ibland brukar jag leka med Charlie ute i vardagsrummet. Jag leker att jag plötsligt somnar. Jag faller ihop på matten, blundar med öppen mun och börjar snarka på otroligt sätt. Jag snarkar så högt att det blir bisarrt, Charlie börjar skratta, hon förstår ju att det inte är på riktigt. Så högt kan ingen snarka.

Så! Precis så snarkade Amanda under de där timmarna i natt. Det var inget vanligt snarkande. Det var buskis-snarkande! Det var Uppsalaspex-snarkande! Det var Peter-Flack-på-utomhusscen-snarkande!

EDIT! Jag läser Amandas BLOGG – ha ha ha, hennes förklaring adderar bara till sinnessjukheten i det hela. Kanske är det därför jag älskar henne så.

Sitter och tittar på handbolls-VM på TV4. Så enastående ointressant. Det enda som är roligt är att TV4 dragit in en soffa i handbollshallen och placerat den vid sidlinjen och där halvligger tv-människorna och pratar om matchen som äger rum bakom dem. Allihop i soffan talar exalterat och hetsigt, som om de satt i racingbil på grusväg och läste kartor. De sitter där i sin konstiga soffa och försöker blåsa liv i något som inget liv har. Jag tycker synd om dem. De manliga sportjournalisterna bär kostym, för att hedra stunden eller så. Det ser bara så obeskrivligt sorgligt ut.

Detta är förlamande tråkigt. Förlamande. Man orkar inte ens gå och hämta revolvern och skjuta sig själv i huvudet.

När Charlie somnar vet jag att jag har 45 minuter på mig. Jag använder dem väl. Jag har nu städat upp, plockat in och ur diskmaskinen, ätit en bit mat, bryggt en kanna kaffe och nu sitter jag, för första gången för dagen, framför datorn. Vilken härlig liten stund. Charlie vaknar först om en kvart – jag tar en snus, dricker en slurk, kollar lite mejl.

Jag älskar varje liten sekund med Charlie, men den här kvarten, jag behöver den! Försöker ordna lite struktur i livet. Gör en to-do-lista. Så här ser den ut. Klockan två får jag avlösning och då måste jag ordna detta:

– Laga glaset i min Iphone.
– Hämta ut min klocka hos urmakaren.
– Byta kostymen som jag fick av Amanda i julklapp.
– Betala alla räkningar!!!
– Skicka om fakturan till MTG radio som studsade häromdagen.
– Boka lunchbord imorgon, klockan 11.45, till mig och Adam.
– Hitta en bra resa till Dubai. SAS eller Norwegian?
– Svara på Ann-Maries mejl om lunch i nästa vecka.
– Läsa igenom Amelia-texten och svara reportern.
– Bjuda in alla vänner till release-festen av boken.
– Skicka en bok till Henrik och Sigge i USA.
– Svara nej tack på förfrågan om föreläsningen den 7 februari.
– Svara på alla frågor jag fick på bloggen.
– Svara Pelle på mejl.
– Ta tag i app-idén.
– Skriva innelistan innan klockan 17!
– Ta upp Nöjesbladet-idén med Klas.
– Skriva till Åsa Linderborg.
– Köpa ny hudkräm till mitt fnasiga ansikte.
– Kolla med Amanda om hon fått till en visning på lägenheten vi hittade.
– Ringa Johan på Baluba.
– Ändra mötestiden med Lars och Axel.
– Köpa mat till ikväll – (vad ska vi äta?)
– Betala min skuld till Skattekontot.

Jag har sedan tio år tillbaka i tiden använt mig av en Mac. Jag har länge tyckt att den varit överlägsen PC:n. Framför allt snyggare och härligare att jobba med. Jag har sagt att jag aldrig kommet att överge Mac. Men det var en lögn. I dagarna köpte jag nämligen denna:

Möjligen den snyggaste datorn i världen. Så in i helvete cool. Om ni vill hjälpa ert älskade AIK och dessutom lägga vantarna på en riktigt fin dator, så ska ni gå in HÄR.