Sitter ensam på en pizzeria i Stockholm. Det är bara jag och min Trocadero. Snart kommer pizzan in, nånting med bearnaise. Det finns något sorgligt med att sitta ensam på en pizzeria. Man stoppar i sig dålig mat samtidigt som man tänker så dystra tankar.

Allt gick bra igår på Skavlan. Jag råder er att se programmet, inte för min skull, utan för intervjun med Stieg Larssons brorsa. Det var verkligen magnifikt. Själv fick jag vara med en stund och prata om ditt och datt. Lite förvånad blev jag av frågorna. De kändes ibland inaktuella. Det kändes som om året plötsligt var 2006.

Frågor som ”ångrar du något elakt som du skrivit” och ”vad skulle din pappa säga om de elakheter du skrev”  kändes verkligen fem år gamla. Jag blev överrumplad, det var länge sen någon frågade mig den typen av saker. Men det gick bra. Det var ett TREVLIGT SAMTAL. Men huvudrollen ikväll är, som sagt, Joakim Larsson. Han är min nya idol.